Stickning och snö

Veckan som gick:

Sist jag skrev var det lördag den 3 januari, och då kom mycket riktigt AB och min läkarkompis S passerade förbi på promenad så jag bjöd dem på kaffe, men då hade redan bastutiden kommit igång så vi bastade bara en timme jag och AB till sist. Vi drack alkoholfri öl och åt en sallad jag hade svängt ihop. Sonen var hemma och tvättade under tiden, men efteråt satt vi och pratade på bänken om ditt och datt, jag och AB tog en alkoholfylld cider i var, sedan gick sonen med sin flickvän S för att äta middag med sonens far alltså F, hemma hos F. Jag och AB blev hungriga och gick därför mot Södra station, till sist bestämde vi oss för Mormors hamburgare som är väldigt goda, även om det är en gatukiosk vid nedgången till pendeltåget. Han som jobbar där är också väldigt stolt över sin kiosk vilket är kul. Sedan gick vi åt var sitt håll, jag höll mig hemma och kollade tv. 

Nästa dag var söndag den 4 januari, då hade sonen kommit hem sent på natten med sin tjej S, han låg och sov, hans tjej S vaknade tidigt för hon skulle med tåget till Lund, så jag fixade lite äggröra med kaffe till henne innan hon åkte iväg. Jag struntade i kyrkan och väntade istället in att sonen skulle vakna så vi kunde äta frukost ihop och snacka lite medan han packade sina saker. Sedan drog vi tillsammans mot stationen där vi mötte F vid bögringen i mitten. Vi dividerade fram och tillbaka vilken restaurang vi skulle äta på, försökte med O'Learys men de hade problem med internet, så istället blev det att vi åt där det finns en food quart, jag åt jättegod medelhavsmat och F och sonen hamburgare. Vi snackade lite om ditt och datt och sedan fanns även tid för att ta en kaffe så det gjorde vi en trappa ner, Bröd och salt, för sonens snälltåg var försenat. Pratade lite med honom om vikten av att prata och att också hålla i gamla vänner. På perrongen hade jag svårt att orientera mig men vägrade gå med på att jag har särskilt dåligt lokalsinne även om jag är dålig på kompass, vilket F tyckte var så jävla typiskt mig och han sa att jag påstod att jag aldrig var dålig på något för han måste tvångsmässigt ge mig nålstick, denna gång för att jag enligt honom är en besserwisser vilket är den enda bild han vill ha av mig. Jag bet tillbaka men tyckte det var lite onödigt egentligen att tjafsa när vi ändå är separerade och ju slipper varann för det mesta (vilket ju var på Fs önskan men numera är 100% min önskan också), helt överflödigt att bråka framför barnen. Tåget gick till sist, vi vinkade av sonen. Sedan så gick vi skilda vägar och jag till affären Normal för jag ville köpa städ-scrub Daddy som inte fanns där, men köpte istället andra saker och gick hela vägen hem! Många promenader denna vecka. 

Så blev det måndag och jag gick upp tidigt som attan för att hinna yoga innan de stängde, det gick utmärkt att komma dit med buss tre, yogade så gott jag kunde, gick sedan hela vägen hem längs vattnet och det var mycket fint med all snö. Mycket promenad! Kunde sedan sitta och jobba koncentrerat hela måndagen som var en klämdag så jag fick tydligen OB för detta dessutom. Men det var nödvändigt att jobba på. Så vid 16.30 skyndade jag mig iväg till Bananas bakficka, åt mat innan av ekonomiska skäl, där drog vi 4 öl, jag och lite gamla mamas alltså AB, E och Å som jag träffar väldigt sällan men blir så glad av att se! Hon berättade om sin rutin för att måla naglarna som inspirerade mig mycket. Sedan kom även B dit och drack en öl, det var kul för han funkade hur bra som helst (Å hade gått då för det var hennes sons sista kväll innan han skulle tillbaka till byggaflygplanutbildningen i Ronneby), vi blev bjudna på fest och gick hemåt. B hade dock varit magsjuk och var lite svag. Vi var hos mig och la oss ganska sent - nästa dag var nämligen den 6 januari alltså röd dag.

Tisdag den 6 januari vaknade jag, vi åt frukost och snackade lite sen gick han hem och jag pluggade och stod i, tills det blev eftermiddag och då mötte jag B utanför huset och vi gick en promenad runt Reimers holme för där vill han bo. Extremt fint på sina ställen med snön och allt! Så gick vi hem igen, var och en till sitt, för nästa dag var det jobb som vanligt och inte lite heller: Jag hade 6 h lektioner med nya grupper!

Jag gick till skolan och drog Ikea-pirran och det var inte alls lätt. Så jag funderade på detta med pulka vilket hade varit bättre för min axel och diskbråcket. I alla fall hade jag 3 h lektion i historia först, en stor grupp där alla droppade in från aulan gång på gång, sedan åt jag medhavd soppa till lunch, och så var det 3 h samhällskunskap med liten grupp som blev lite förvirrade av att inget var klart på plattformen vi ska använda. Suck. Jag avslutade lite tidigt och rusade iväg till gamla engelska skolan med min pirra för att ÄNTLIGEN få sticka i stickklubben! Jag hade nämligen samma morgon fått sändning av allt garn jag behövde för en sailor-tröja som jag nu stickar till mig själv, se bild. L var där, liksom J, men det var alla. J från Nya Zealand tipsade mig att sticka en så kallad ruta först, för att veta om jag har rätt sticktäthet. Det var allt jag gjorde, sedan fick jag skynda iväg, gick med L en bit för att möta B vid Victoriabion, där vi såg filmen Sentimental values och jag mölade i mig popcorn. Den var bra men inte så bra som alla sa! Gick hemåt med den satans pirran, B till sitt vid Södermalmsallén, jag hem och sov och så blev det: 

Torsdag den 8 januari och torsdagar har jag inga lektioner! Struntade även i att gå på yogan denna dag för att istället plugga på som en dåre inför ett möte jag hade med seminariegrupp kl 10 som var effektivt, sedan fortsatte jag med att jobba infernaliskt mycket och försöka komma ikapp med allt. Så kom B förbi med en pulka han gått och köpt till mig!!! Bästa B! Blev så glad. Vid lunchtid drog jag till Kafé fru Bellman och där jobbade jag och AB fast AB satt vid annat bord. Så himla mysig grej. Älskar att jag kan jobba från kafé nuförtiden. Senare kom även T, vi snackade lite och så gick jag, T och AB till kaféet Café (vi var egentligen på väg till Falafelbaren), där åt T och jag en löksoppa medan AB bara tog en öl, det gjorde även vi, pratade om nyårslöften. Mitt och Ts nyårslöfte är att ibland gå in och kolla på våra bankkonton hur mycket (lite) pengar vi har kvar. Nu får det bli slut på sticka-huvudet-i-sanden-mentaliteten! ABs nyårslöfte var många saker men en sak som hon märkt hade hänt sedan januari kom var att hon dricker lite alkohol varje dag. Det tyckte vi andra lät som ett festligt nyårslöfte. Nåväl, alla gick mot sitt och jag kastade in prylarna hemma, tog med mig stickningen och gick till nästa stickklubb, med Tantos tanter. Det är enormt mysigt och jag fick en massa råd. Dit kom bland annat en kvinna som på 60-talet hade stickat en klänning som Brigitte Bardot bar i en modetidning! Men hon hade inte businessminden för att slå mynt av det även om hon sålt sin design till andra ställen. En annan skulle börja flamencokurs som hon fått av sin dotter i julklapp. De är så coola alla tanter. Gick hem helt upplyft, la mig och sov.

Fredag den 9 januari var det bara att kravla sig upp tidigt och ta trean till shalan, dock hann jag bara några solhälsningar innan det var dags att skynda - springa! mot skolan med pulkan bakom mig med handväska osv. Väl där hade jag lektion med mysig samhällskunskaps-grupp, några som läser till undersköterskor, och så åt jag resten av soppan och sedan så satt jag och jobbade och deltog halv-passivt i ett seminarium som återigen handlade om samma sak: Att den vita koloniala patriarkala strukturen styr hur bibliotek, arkiv och museum kategoriserar och klassificerar och sorterar sina grejer. Gäsp! Så när detta var klart fick jag äntligen ordning på den digitala plattformens planering, sedan gick jag till Teatern i Ringen och dit kom B, han berättade att han ska få gå audition i Gävle, han var glad, så kom även Uppsalakompis L, som också är lärare. Hon hade hittat vongole och skulle impa på sin fotbollsspelande sons nya malmöitiska flickvän genom att göra spagetti vongole. Vi tog ett par öl, sedan gick var och en hem till sig men jag och B köpte lite bubbel till helgen. Jag åt rester till middag ihop med ölsmurfen, sedan kollade jag tv och pluggade INTE. Men idag så! Har vaknat, läst tidning, ätit frukost. Snart ska jag göra roliga saker. Men först; skriva en essä - gissa om vad? Jo: Hur den vita koloniala patriarkala strukturen styr hur bibliotek, arkiv och museum kategoriserar och klassificerar och sorterar sina grejer. Snark. I alla fall. Efter essä kommer lite lugn och ro i pluggandet, och sedan ska jag ta itu med mitt verkligt nödvändiga nyårslöfte: Lämna jobbet när jag inte jobbar. Låta det ske under de 40h som jag har till mitt förfogande. Allt överjobbande måste härmed upphöra! Det är ett löfte jag tänker hålla. Annars går jag under. Diskbråcket är beviset.

Att gå mot framtiden

Det hände en smått magisk sak på tisdag kväll, jag var hemma och försökte fixa fint och liksom bara röjde runt med mina saker, ingen större ordning. Värmde också lite rester och åt dessa. Sedan kom grann-A och vi drack en öl och pratade lite i soffan, men sedan hjälpte hon mig på ett otroligt vis med att få ner massa saker i källaren! Det var verkligen inte kul och rätt tungt och jävligt. Men det blev mycket, mycket trevligare i vardagsrummet efter det. Och jag kunde liksom raka undan alla mina skrivbordssaker och få in dem i mitt rum, som blev desto röriga men strunt samma. Grann-A gick hem till sitt och fick med sig några serietidningar som aldrig använts, sonens gamla.

Jag la mig och så blev det onsdag 2 april, då drack jag kaffe och gick ut och sprang åt andra hållet för en gångs skull, mot Rejmers holme, Is O tycker annars att jag springer för tråkigt åt samma håll. Det blev fyra kilometer vilket var roligare sträcka. Så hem och vänta på en leverans av Elfahyllor som skulle komma 8-11, och när klockan närmade sig 9.30 förstod jag att detta kommer inte lösa sig så jag ringde och stod i för att få tag i lärarkollegor, detta medan jag satt och rättade vid mitt skrivbord, till sist lovade L att öppna åt min klass. Men tydligen inget wifi på skolan så de kunde ändå inte arbeta med sin stadsdelsrapport. Jag kom farande till skolan vid 11.10 ungefär men hittade inga elever kvar i mitt klassrum. Så jag gick ner och åt lunch med kollegor och så gick vi promenad för det var fint vänder, sedan var det dags för de tre lektionerna jag har onsdagar efter lunch, en med naturklass som skulle jobba med landanalys, en med sam3 som jobbade med stadsdelsanalys och så en tutorial-tid då det kom två elever och skrev prov, som jag i all hast fick förbereda för en (som var på dator). Klockan 16.10 bad jag eleven gå och kom till rummet, där var folk på väg så jag sa hej till stickgruppen och drog så med cykeln till tuben och sedan med L och J från mitt arbetsrum, vi bytte vid Gamla stan och åkte till Östermalmstorg och gick i fina vädret till Natur och Kulturs hus, för de hade en informationskväll om nya läroplanens böcker som de håller på att ge ut. Det var två talare, en om AI och en annan var Emma Frans om källkritik, den senare väldigt bra. Vi fick vin och goda smörgåsar och kunde stå på deras balkong, dessutom såg jag en hel del folk från Danderyds Gymnasium där som jag hejade på. Men så stack vi snabbt därifrån vid 19, jag hoppade upp på cykeln och kom hem precis i tid för min tvättid, tvättade de kläder jag hade och pratade med Rebo i telefon och även med T som har trubbel med sin mor och ett arv. Åt mat, hängde kläderna på tork, städade undan så gott det gick. La mig helt färdig, alldeles för sent. Sov också väldigt dåligt för jag vaknar så tidigt, detta eftersom jag var nervös för mötet med vice rektor dagen därpå, torsdag.

Torsdag den 3 april gick jag upp och dammsög lägenheten innan jag cyklade till shalan, tränade bara de stående för hann inte mer, och cyklade sen till jobbet och hade min lektion med sam 3-klass som gör stadsdelsstudie och sedan var det så att leveranshelvetet kom som skulle kommit dagen före, så jag cyklade snabbt hem och tog en låda som definitivt inte innehöll de långa bärlisterna det skulle innehållit, men resten. Tog emot det, cyklade snabbt direkt till lunchrummet med jacka och allt, promenad i fint väder, liten stund fika och därefter lektion med stökiga natur-ettan som ska förberedas för prov, gick igenom det sista. Så satt jag en stund på min plats innan det var möte med vice rektor Lars. Och ganska omedelbart sa han som det var - att det inte fanns plats för mig i skolan till hösten, detta det sista läsåret som skolan finns. Otroligt tråkigt och ledsamt. Men själva uppsägningen är inte officiell ännu och det blir i maj som den formella uppsägningen sker. Jag påpekade att jag hade många roller så de skulle tänka in det, att jag har historia och gymnasiearbete osv på min lista av ämnen jag haft. Han vill inte säga upp mig så det är inte hans fel. Efter detta fick jag kramar av mina fina kollegor, var lite ledsen och grät. Hade gärna haft en lugn sommar och ett lugnare sista år, mer tid på mig att söka jobb. Men men. Det är som det är. Jobbade sedan med rättning, pratade lite med Rebo och så gick jag och L och fikade på Vete-Katten på andra sidan gatan, satt en stund och pratade om allt. Hon tyckte att hon ju lite lurat mig som fick mig att börja jobba på skolan men jag tyckte att tvärtom, jag är så glad att jag fick komma till denna skola som var tusen gånger bättre för mig att arbeta på, där jag trivdes mycket bättre och som gjorde det möjligt för mig att ta mig igenom krisen med separation och allt. Så drog jag sedan till Stadsmuseet för där var det ännu en lärarkväll, denna gång med fokus historielärare, det var intressanta genomgångar och jag pratade med en trevlig lärare som hette Malin som sa att Kungsholmen Västra är en mycket trevlig skola. Så därifrån drog jag raka vägen till Café Klotet där min granne H spelade skivor, gamla Uppsalakompis L kom och vi drack 2 öl och pratade men det var mycket unga och stojigt, så sedan gick vi hem var till sitt.

Jag åt lite yoghurt och pratade med Rebo i telefonen och städade undan lite mer av allting, sedan var det dags att lägga sig men då var klockan rätt mycket - halv tolv - så vaknade jag som vanligt 5.15 av mig själv, det blev att jag joggade och städade i badrummet och diskade undan och duschade. Nu har jag gått till jobbet och har lektion i IR, men eleverna arbetar med sin landanalys så därför kan jag skriva detta. 

Är ledsen. Detta är den bästa arbetsplatsen jag någonsin varit på. Men samtidigt: Plåstret måste ändå rivas. Skolan stänger juni 2026. Nu ska jag försöka röra mig mot min framtid.

Slut på semester

Då var semestern över för denna gång. For iväg själv, tidig morgon, för att slå köerna. Så i Split tog jag en buss till stan och hade många timmar att slå ihjäl innan färjan skulle gå. Satt länge på lunchstället och sedan gick jag långsamt, handlade och lyckades tappa en burk pesto i en affär så den gick sönder. Så till färjan, åkte till Korcula, vidare med lilla båten till Orebic där J mötte mig i vår bil. Vi körde till byn, jag drog hem till henne och sov där första kvällen. Men dagen därpå blev det frukost och så gick jag till mitt hus med sakerna, sedan till banken och styra upp saker.

Det var den andra dagen, skönt att fixa den saken, handla och sedan till sist få bada i det vackra havet. Så på fredagen hann jag bada en stund, äta på byns enda restaurang, och så blev det till att ge sig iväg mot Dubrovnik i bilen. Körde hela vägen dit via macken för att fylla på olja, så hämtade jag upp sonen och F vid flygplatsen. Vi åt på en restaurang i Cavtat och så var det bara att köra hela vägen tillbaka till huset. Sov länge och sedan var det bad och sol i flera dagar, men jag fick solsting på söndagen, efter siesta mådde jag illa, kräktes och svimmade och låg sedan hela kvällen, men var bra igen på måndagen. På tisdagen den 5 juli kom byggjobbarna. De började arbeta i huset och vi bodde där samtidigt, men det blev lite svårt. På min födelsedag blev vi bjudna på fin middag hos I och K. Under de här dagarna gjorde F och jag en del shoppingresor, först till Opuzen för att titta på kakel mm, så fick vi åka igen efter en tur till Trstenik med översättning gjord av Nikis dotter. Mycket meck med det, men också en hel del bad och en middag hos lokala fiskarfamiljen med I, K, B och hans alla barn, några promenader, en kvällspromme med slovensk kompis samt en morgonpromenad med F över berget, badade sedan. En dag med regn, då åt vi på Vrgorac i Orebic, och så blev det till sist att dottern kom – lite svårt först då planet var överbokat, men sedan fick hon en plats till sist och vi hämtade henne med hamburgare i bilen, och så installerade sig även hon vid lägenhet vid stranden. En del lite enahanda dagar då det inte alls är samma sak att bo vid stranden, men barnen hade väldigt kul då de bildade ett ungdomsgäng som var uppe sent på nätterna, sov halva dagarna. F och jag gjorde ytterligare Opuzen- samt Metkovic-resa, vi var dessutom i ett stenhuggeri en morgon, och så förstås lite bank- och skatt-besök. Många luncher på Nikos, en utflykt med båten dagen före Fs födelsedag (då bara vuxna fick plats), och så firades Fs födelsedag genom att vi åt med B och hans små barn på Portun nära oss bägge. Så den 29 juli fick vi skjuts till Orebic, tog färjan till Dubrovnik, lokal buss till Cavtat där vi badade lite innan vi åkte till flygplatsen med taxi och tog flyg hem, kom hem efter midnatt. Hemma var det fint och städat, Fs mamma hade fixat.

Sov länge på lördagen och så gick jag iväg och träffade E och hon badade vid Skanstull, vi åt lunch och så handlade jag på vägen hem. Söndag var F iväg till lokalen och han åkte sen och badade, jag gick promenad med grann-A och så lagade jag mat till barnen och F som kom, falukorv med mos. Så idag måndag har jag försökt jobba men också yogat hela serien. Avbrott bara för att gå med grann-A till Skrovet och fika. F gjorde gnocchi till kvällsmat. Alla tar det rätt lugnt, utom dottern som varit ute med tjejkompisar en hel del. Snart börjar arbetet på allvar.

Den här semestern var väldigt annorlunda på många sätt men det kan bli bra för framtiden med huset som ska rustas upp en del. Barnen älskar numera att åka till vår by i Kroatien och känner massa folk. Vi vuxna känner många också men jag tror på att ha dit lite egna vänner också. Fast det var ju lite svårt den här sommaren. Böcker jag läst är bland annat Nickelpojkarna och Polcirkeln och – sist av alla – Samlade Verk, som jag tycker var riktigt bra. Yogade inte så många gånger men ändå några, simmade en del, men rörde mig alldeles för lite. Det var väldigt varmt den här sommaren, men inte som på vissa andra platser i Europa. Klimatkris yes it is.

Utanför huset

Var och tränade på shalan i måndags, sedan hem och jobba – det vill säga rätta, för det var vad jag gjorde allra mest. Åt rester till lunch, dottern gjorde smörgåsar, och sedan blev det eftermiddag och jag gick ut utanför mitt hus. Bara det är en slags lättnad, att gå ut utanför sitt hus, för mötessamtal. Pratade med JM också om hur hon har det, hon kan vara en del på landet och de som kan det har en trevligare tillvaro nu tror jag. Själv har jag ledsnat något infernaliskt på det instängda livet i en lägenhet. Dessutom förlorade jag två viktiga lektioner eftersom det ska bli nationella prov i matematik vilket grämde mig – och så klart stressade mig. Sov lite dåligt på grund av det. Och det blir aldrig bra att jobba med lite sömn för min del.

Jag och arbetslivet, när blir vi sams? Det är frågan. Gjorde i alla fall väldigt god mat, kinesisk biff, och efter att den ätits såg jag lite på Breakfast at Tiffanys som låg på Netflix. En klassiker. Men vilket jobbigt liv! Aldrig sova, bara springa omkring på olika fester och annat.

Såg även dokumentär om Maj Sjöwall i går eller möjligen i förrgår, den var bra och påminde mig om det viktiga för skrivandet: Att ha genomarbetade karaktärer som mejslats fram. Har man dem, har man grundstoryn/en synopsis, så skriver en roman nästan sig själv sedan. Lite sorgligt dock att de skrev på nätterna, sov hela dagarna, barnen fick väcka dem för att få mat efter skolan. Dessutom dog Per Wahlöö när de skrev sista boken. Maj blev väldigt fattig fram tills böckerna trycktes om, trots att de var populära. Förstår inte detta med böcker och försäljning. Men det var ju eftersom text inte längre betalade sig som jag utbildade mig till lärare. Även om det är en utmaning, inte minst nu.

Hjärnan börjar kännas som mos av allt distansundervisande. Man känner sig Inte Klok. Som att man befinner sig i en sörja av oklarheter. Eleverna hittar ingen information heller, allt ligger någon annanstans än de först trott, eftersom vi använder nya system ihop med gamla system. Otydligt, oklart, geggigt, löst sammanhängande.

Säg att smittan går åt rätt håll. Säg att vi får åka omkring snart igen, att vi slipper vistas i våra lägenheter för alltid. Säg att livets hjul åter kan börja snurra. Att vi kan få tillbaka de goda bitarna. Som det sociala. Som att träffa släkten. Som att åka bort, se annat.

Nyheter nyheter nyheter

Jag tar till mig de läskiga nyheterna två gånger om dagen. Läser tidning på morgonen, lyssnar på Sveriges radio. Sedan paus från all rapportering fram till kvällen. Då blir det SVTs nyhetsprogram, twitter och övriga medier. Jag är inte personen som kan vifta bort en pandemi som något "överdrivet". Jag förstår inte varför människor inte förstår? Allt hänger ju ihop! Om sjukhusen fylls av coronapatienter så finns ju ingen personal eller utrustning för andra som är sjuka. Då kan alltså en med vanlig blindtarm dö. Så blir det, sånt sker redan i de europeiska länderna. Det är bara att lyda vad myndighetena säger!

Idag arbetade jag hemma först, en lektion. Dottern gjorde våfflor till mig, sedan blev det ilfärd mot skolan för att vara på plats för nästa lektion över nätet.

Till aulan för möte, där vi fick veta att vi fick välja om vi ville arbeta hemma. Vi hade också möte om examinationer och hur vi gör det nu, utan att sköljas över av en tsunami av uppgifter som vi aldrig hinner rätta. Sedan satt jag och kämpade mig igenom sista Gymnasiearbetet innan jag promenerade till Mörby, handlade, tuben hem. Kom fram sent, men hemma hade doften gjort soppa till sig och sin bror!! Den var tyvärr slut så jag gjorde pizza till mig innan jag bänkade mig framför nyheterna.

Skulle så gärna vilja se att något land faktiskt är ute ur den här sjukdomen nu, att det på allvar går åt rätt håll. Är så otrolig för alla över 70, är orolig även för andra, för oss alla.

Men JD och P har lämnat Stockholm nu. Tur för dem, snart kanske staden stängs helt...

Att skaka jobbet av sig

Lördagar alltså, nuförtiden. Ett kapitel för sig. Sover så länge jag kan, i dag blev det till halv nio  nio trots att jag la mig vid midnatt efter en fredagskväll hemma i soffan med sonen och F (vi såg film "Uncut gems", om en gambler som ägde en bling-bling-affär), efter att ha ätit vegetarisk lasagne, efter att ha gjort mina fem fredagslektioner varav en var mentorstid med "omtänksamhet" som tema eftersom det var Alla hjärtans dag, mentorslektionen planerad av mig, en annan lektion var ganska tröttande, en annan oerhört tröttande och stökig – historia – och en ganska kort. I alla fall kändes det som att jag vilade ordentligt fredag, ändå känns alltid lördagsförmiddagar hoppiga, hjärtat rusar då och då. Åt frukost, pratade med JD, smsade I och D och sedan tvingade jag med mig sonen på en promenad, över mot Liljeholmen och hem igen. Bra att röra sig i "ljuset" även om det inte fanns något solljus. Åt lite rester, försökte skriva ut saker till firmans deklaration, läser tidningar, vilar, vilar, vilar. Men det är så svårt att skaka av sig skolan, det tar lång tid att landa i att det är helg. Vet inte vad jag ska göra med det riktigt.

Nå, eftersom F och jag inte riktigt vet när vi blev ihop men någon gång mellan nyår och mars, så har vi tänkt 14 februari som datum. Alltså har vi nu varit ihop i 29 år. 29 år! Men han är sjuk – förkyld – och det blir inte direkt något firande eller så. Nästa år? Kanske. Nästa år är inte bara 30-årsjubileum utan även året vi fyller 50.

Har under lång tid, januari och en bit in februari, haft en känsla av måndag hela veckan. Upp sex, iväg till shalan och jobbet eller direkt till jobbet, jobba trots att det känns som att jag ligger efter hela tiden och inte riktigt fixar det som jag skulle vilja, hem och försöka hålla ordning på diverse med barnen hemma, tex middag, träningar, utrustning, umgänge med deras kompisar hit och dit, val av kurser, val av praoplats, och så vidare, så stupa i säng först av alla för att höra klockan ringa 06 igen och börja om igen. Att rutinen ska avbrytas av lov ganska snart är mer än välkommet, kan man säga.

Lördagsreflektion

Då var det lördag igen och lite mindre fladdrigt hjärta än förra veckan ändå. Sov så länge jag kunde, till tio-tiden, F kom hem sent dagen före så jag kunde inte somna ordentligt. Gick upp, åt, läste tidningen och gjorde hela serien yoga innan jag drog och fikade med D och I samt dottern som var med en kort sväng, vid Bysis-torget. G skulle varit med men lilla E var för sur så de gick hem. Mysigt med fika-catch-up. D kan lära mig programmera på ett år ifall jag vill ge mig på ett annat yrke. Promenerade hemåt i grått ljus, vilar lite innan dagens nästa aktivitet.

Arbetsveckans slut bestod av två lektioner historia på torsdag, sedan lobbydag i nästa FN-rollspel, valde ut resolutioner och sedan drog jag hem för att laga mat till sjuk son och dotter som kom från träning – falukorv och potatis ugn. Även torsdag var F ute så jag skippade bokcirkel för att försöka hjälpa sonen med matten, gick sisådär. F var hemma redan vid 21, och så blev det fredag, vakna halv sju, åka ut till skolan, ha några extra utvecklingssamtal på mentorstid, därefter samhällskunskap, därefter samhällskunskap (rolig lektion där vi gick igenom fria/ofria/delvis fria länder i världen på tavlan), kort lunch och så historia där jag kämpade med genomgång trots trötta pratiga elever, och så ännu en samhällskunskapslektion för klass i FN-rollspel. Åkte hemåt vid halv fem, bara dotter hemma men hon skulle på middag med nya klasskompisar, så hon for när grann-A kom för att lämna saker hon lånat. F och sonen ville äta ute så jag mötte dem i Söderhallarna där jag åt hamburgare. Gick hem med trött son, han hade varit i skolan igen men var ändå svag efter sjukdom, åt godis och såg Spider-man, så kom dotter vid 23 och F som sagt mycket sent.

Reflektion 1: En cool grej den här veckan är att eleverna gör lektionsuppgifter som JAG hittat på till 100 procent, bland annat den om ofria/fria/delvis fria länder (samhällskunskap), men även i historia, där de gör en affisch som i stödord beskriver europeiska länder under 1800-talet. Den i historia återstår att se om den flög, men den i samhällskunskap var verkligen kul och intressant.

Reflektion 2: En annan sak är att vi ser lite skillnad i dotterns attityd, ett större intresse för sitt nya liv, med nya kompisar.

Sådant gör tillvaron aningens lättare. Men jag önskar mig mer av balans i livet, att inte arbetet slukar så mycket energi och oro slukar upp resten. Snälla framtiden ge mig detta. Jag förstår att jag själv måste vara aktiv för att det ska bli så, men en liten skjuts på vägen vore något.

Året som gått

Jag tänkte summera 2019, ett år då jag faktiskt varit anställd på heltid som lärare och ändå överlevt. Men det var fanimig inte lätt.

Januari
Vi var i Göteborg när året började, sov hos B och A som hade fest, men så åkte vi hem och vidare till Uppsala den 2 januari, pappas 80-årsdag som fortsatte att firas efteråt då vi drog till Finland med färjan som en present till honom och mamma eftersom vi firade att de dessutom varit gifta i 40 år. Sedan jobbade jag hårt som vanligt, var också på studiebesök på gymnasieskolor med dotter. Jobbade med att rensa journalistiska arbetsprover.

Februari
Pressade in en massa utvecklingssamtal på jobbet och arbetade på fram tills slutet av månaden då det blev sportlov, det var strax efter att F kommit från en resa i New York. Dottern följde inte med och hennes kompisar hade sönder vår helt nya badrumsspegel... Fortsatte pyssla med garderoben.

Mars
I mars firade vi mammas 75-årsdag och jag var på riksdagen inte mindre än 2 gånger, ena gången med kompis (vi åt burgare i Gamla stan efter), andra gången var det utbildning för samhällskunskapslärare. Hade massor med skolan som vanligt, fortsatte med garderoben. Fs mamma var på besök, sonen och jag på Ikea.

April
F var i Rom. Jag blev faktiskt klar med garderoben, jobbade på och sedan blev det ett lov till, nämligen påsklov. Vi var på landet och hemma, långfredagen firades dotterns födelsedag, delvis genom att sonen, F och jag fick sticka iväg en stund på kvällen. Lovet var välbehövligt, tröttheten började göra sig till känna. I slutet av månaden hade vi fest, det var kul.

Maj
Började med att fira en 50-åring, M, hemma hos henne. Sedan var det en massa jobb med EU-rollspel i skolan, där jag blev positivt överraskad. Sonen fyllde också år, och firades ordentligt även han. Vi fixade även hans rum genom färder till Ikea. Jag var på yogaworkshop med Sanson och gick upp svintidigt en vecka. Värmen kom, många gillade vår balkong, vi var på fest i Uppsala för att fira gamla kompisen DRs 50-årsdag och även middag hos A och J i Bagis. Tungt sjukdomsbesked kom från vän.

Juni
Vi hade gamla Uppsalakompisar E och M hos oss med två av sina tre barn, sedan var det studenten på min skola och dessutom niornas bal på dotterns med tillhörande drama, samt en massa avslutande betygsamtal och avtackning av kollegor. Jag deltog i hemligt film-uppdrag och när barnen haft skolavslutning var de överallt på ett oklart vis. Jag jobbade de sista dagarna i tom skola.

Juli
Ja, sedan åkte vi söderöver, via Gdansk och vidare med tåg till Krakow, vi var på Auschwitz museum, vi bodde i Wien och hälsade på släktingar i Slovenien innan vi landade i vårt hus till sist, efter nattåg till Split i tryckande värme. C kom samma dag som oss, sedan hade vi T med sin son på besök, allra sist kom I med tvillingar.

Augusti
Jag åkte hem ensam med tåg, men vi var alla i Split innan vi delade upp oss i familjen. Det kändes faktiskt lite ensamt att åka själv, inte så skönt som jag inbillat mig. Men det gick bra. Hemma jobbade dottern medan sonen skjutsades till sitt kollo, som han oroat sig för. När vi hämtade honom två veckor senare hade han haft det fantastiskt. Då hade vi vuxna börjat jobba också, men jag var iväg en utflykt i Värmland med JD och P. I augusti var vi på Mart och Nats lantställe och dessutom på bartömnings-kalas för J ska bli ambassadör.

September
Fick faktiskt färdigt i yttre garderoben också. Det var kalas för kompis som fyllde 50, i Hässelby. Lektionerna lunkade på, vi var en helg i Stocka. I fyllde också. Men annars blev det en hel del sjukdomar, jag hade godartad basaliom som togs bort, vi fick höra att en i familjen kanske var sjuk, dottern hade sträckning som hindrade från fotboll. Vi var en sväng i Uppland också. Det blev mycket grubblerier.

Oktober
Såg filmen "and then we danced" med T, och åt på Tblisis hörna efteråt. Annars bestod månaden av mycket ångest, oro, massor av artiklar att rätta. Var en sväng i Mood-gallerian, träffade Ankan. Dottern var på maskerad med nya klasskompisar. Jag hämtade mina gamla kalendrar och läste om hur jag hade det när jag började gymnasiet. En sväng till Bar Central med J och A. Firade Fs mors födelsedag på landet, då hade höstlov börjat.

November
Höstlovet fortsatte, vi var hemma och gjorde intet. Men F var iväg i november, mot Kroatien och tillbaka. Annars var det mest en massa prov och rättande och trista saker. Hade en helgkurs yoga, bokcirkel och middag med okända kvinnor, alla utom B som kände oss andra. F tog en öl med mina kollegor på Baltazar, ställe vi själva aldrig går till.

December
Det blev tungt med allt i skolan, så mycket att göra. Var på adventsfika hos I, var även hos grannen och pratade om skolan dottern går på. Fick bra besked om sjukdom i släkt och hos vän. Lucia i skolan, svärmor kom på besök, det var också middag i gamla stan, jag hade okej sista lektion med mentorsklass på avslutning. Avslutningsdagen slutade med öl med kollegor samt bokcirkel på Peppar. Sedan var jag ledig och det är det jag fortfarande är. Efter en vecka har jag börjat känna igen mig själv, så trött har jag varit. Snart är det ett nytt år. Och ett nytt decennium.

Jag har slutat med nyårslöften, men vad jag verkligen önskar mig av framtiden är:
1. Hälsa, för mig och mina nära. Samt för jordklotet!
2. Balans i livet, mellan jobb och det andra.
3. Kreativitet, skoj, social gemenskap och så många roliga historier som är möjligt att frambringa.

Nu och framtiden

Men i dag fick jag till yoga, hela långa serien – trots att jag sov så länge jag kunde, dvs till sju. Detta eftersom första lektionen var inställd. Åt frukost på tuben och rättade dessutom två prov på vägen, det var bra utnyttjande av tid som annars är till ingen nytta. Fick spendera all ledig tid i övrigt för att förbereda lektioner jag ska ha under veckan, hade gymnasiearbete och därefter en lektion om klimatet då vi såg en dokumentär jag inte hade sett själv. Den var väldigt naturvetenskapligt fokuserad men vad gör man. Så ännu mer tid med förberedelser av lektion, för att till sist laminera innan den avslutande lektionen, som pågår till tio i fem. Gick igenom saker för provet, de lyssnade faktiskt. Sedan rusade jag till teatersalen för att ha möte om en resa, men det var försent, de flesta hade gått.

Tog buss+tub hem med kollega som har löst problemet med långa prov, det låter väldigt smart. Själv har jag bara prov där alla skriver en kilometer text, och så typ 150 elever som gör detta. Hopplöst.

Men men. I dag ska maten komma som jag beställde på nätet. Vi har tonårsproblem i familjen. Sedan kommer andra perioder i livet, bättre hoppas jag.

Saker från sommarhuset

Det kom med lite saker från vårt sommarhus nu när F kom hem från Kroatien. Olivolja helt nypressad av han som har restaurangen i vår by i Kroatien, förpackad i före detta vattenflaska, citroner från vårt eget träd, rosmarin från vår buske och lagerblad från oändliga mängder träd kring vårt hus.

Jag höll yogaklasser alla dagar under helgen, fredag kväll, lördag 13-15 och söndag 13-15. Men jag fick positiv respons från dem som gick kursen vilket var kul. Sedan var F hemma när jag kom hem, väldigt trött då han gick upp 4 i morse för att åka inte mindre än tre olika plan för att komma hem. Mötena hade blivit av, vilket var poängen, och i huset blev man direkt väldigt lugn. Det vore ju fantastiskt att kunna åka till huset oftare, under hela året, kände jag, och det är väl det vi hoppas att mötena ska leda till i någon slags framtid.

Dottern ville gärna gå och äta på Glada Stinsen, vår närmaste restaurang, eftersom de hade tema Kroatien. Det gjorde vi, det blev kött-blandning för barnen och halloumi för mig. Så hem och titta på tv dit jag kanoniserade bilder från min dator. Vi gick igenom många bilder, från resor och från vanliga vardagar, från att de var väldigt små (till och med foster) till senare. Så kolla lite på nyheter och sova.

I dag arbetade jag hemma. Hade tänkt gå till shalan och träna, men orkade inte riktigt utan gjorde hela serien hemma i stället. Det gick alldeles utmärkt. Sedan – sitta framför dator, jobba på. Innan dagen är slut ska Sam 1B-kursen vara planerad ända fram till jul. Ett historieprov ska vara formulerat, liksom ett extra prov i ekonomisk teori. Plus massor rättat. Heja mig! 

Helgen, veckan, stressen

Då var helgen över och veckan sparkade igång. Men jag lägger ändå in bilder från helgens georgiska afton, med filmen "And then we danced" samt god mat på Tblisis hörna dit jag garanterat går igen.

I söndags rättade jag enligt hårt schema. Till sist kunde jag ta paus och laga dumplings ihop med dottern, som sedan drog ut medan jag fortsatte rätta, satte ihop en att-göra-lista för Yogashala, gjorde en power point för ett Erasmus-samarbete. Pust! Otroligt mycket att göra just nu. F var och jobbade en del, på kontor, i Hägersten, men så kom han hem och då var det dags för middag som blev pannkakor med gula ägg från landet. Jag bakade också bullar eftersom jag missade kanelbullens dag, fredag, då jag bara jobbade som en tok alternativt befann mig på Bar Central. Tyvärr jäste inte bullarna men de blev ändå okej, fast jag blev lite sur på dottern som kom in och kastade i sig mat för att sedan dra igen. Pratade lite med Rebo, så plötsligt kom dottern hem ganska tidigt ändå. Vi såg Seinfeld med barnen och de tyckte också det var kul.

I dag måndag gick jag upp 7, drack kaffe, stack till shalan och tränade hela serien, drog hem för kort frukost och allra mest för att jobba ifrån mig massor av saker. Mest blev det historia denna gång, och det gjorde mig glad. Historia är fantastiskt kul.

Livet är dock otroligt oroligt, ganska ångestladdat, just nu, av många anledningar, det är svårt att vara tonårsförälder, det finns för mycket sjukdomar jag inte gillar, men en onödig sak är jobbstressen. Jag önskar att jag inte hade så mycket att göra på jobbet. Lärare är så sjukt överbelastade! Det är verkligen inte bra. Inte hållbart. Inte heller särskilt kul. Jag måste hela tiden påminna mig att jag numera får lön, och det fick jag inte förut. Det är en klar fördel. Måste också påminna mig om att själva undervisningen är kul. Problemet är att antalet elever gör rättningsbördan sjuk.

Måste också påminna mig om att perioden från skolstart vecka 33 till höstlov vecka 44 är den absolut längsta sammanhängande perioden i skolan. Sedan finns fler lov (då man tex kan rätta).

Underströmmar

Har varit på en liten resa, Värmland fram och tillbaka, allt ordnat av JD och P. Drog iväg på morgonen den 8 augusti och kom till Karlstad fram halv tre med tåget, blev upphämtad av JD och P och vi drog raka vägen till Ps syster E som var snäll och lät även mig samt Ps arbetskamrat B med fru att bo i gäststugorna runtikring deras hus, som låg vackert vid Fryken. På andra sidan sjön låg Berättarladan och Rottneros, alltså Ekeby i Gösta Berlings saga.

Första kvällen var det bara att bege sig iväg till det som var huvudattraktionen, alltså konserten i Alma Löv-huset utanför Sunne. Där såg vi konsten ute i parken och sedan åt vi mat med familjen Broos, alla var där och det var väldigt generöst och trevligt och gott. Sedan började konserten klockan åtta, med Martin Hederos och Ane Brun samt Amanda Werne. Den var fantastiskt fin, lokalen grym, Ane var väldigt personlig och JD grät av Undertow eller underströmmar. Barnen (cirka 5-8 år) satt helt stilla nedanför, en av dem hade ritat en teckning av Ane när hon sjöng. Efteråt var det efterfest i Gunnebogården, som musikerna bodde i. Vi fick ost och kex och vin och bestämde omedelbart att vi skulle skapa ett ålderdomshem av Gunnebo och bosätta oss där allihop när vi blivit gamla.

Så hem och sova i stugan, först var jag rädd att jag skulle bli mörkrädd eftersom P berättade spökhistorier på efterfesten, men jag var så oerhört trött att jag bara somnade rakt av. På morgonen väckte JD mig, vi åt frukost och sedan badade jag i Fryken innan det bar av för lunch med övriga kompisar som kommit, alltså Calle med familj, Fredrik Q med familj, och så oss från E:s hem. Kul att snacka med dem – vi pratade bland annat om hur "frigjorda" teatermänniskor kan tycka att de är, fast det ändå bara blir som en tävling i att vara likadan som de, som jag sa "jag kanske är frigjord på ett sätt som du inte ens vet finns". Så därifrån raka vägen till Mårbacka, som jag alltid velat se. Vi fick inte komma in i huset men såg utställning om Selmas resor, hennes trädgård och vad hon tyckte om krig (hon ogillade skarpt). Fikade och sedan bar det av mot Berättarladan, via en pizzeria i Sunne. De övriga hade biljetter till Eddan på Västanå teater, men jag hade inte det utan gick omkring i environgerna och funderade på att bryta mig in i parken vid Ekeby/Rottneros, vilade i bilen, satt och skrev, de tre timmarna gick fort. Så handlade vi kvickt, och kunde åter äta ost och dricka vin hos Ps syster E. Somnade lite tidigare denna dag, upp vid 9, åt frukost ihop och tog adjö innan P och JD skjutsade mig mot tåget i Karlstad och hem igen. Det tog fyra timmar, hemma fick jag laga mat för alla verkade äta olika tider. Dottern gick ut men kom tillbaka, vi åt min grönsakslasagne, så såg vi lite komiker på Netflix. Somnade vid elva och vaknade av mig själv vid åtta, stack till shalan som var stoppfull, men kunde till sist träna hela serien. Hemma åt jag frukost och snart ska dottern ha match.

Vi undrar så hur sonen har det på kollo, men eftersom han inte hört av sig antar vi att det är okej.

I morgon börjar mitt jobb. Oj oj så motigt det känns. Förstår inte hur det ska gå!

Helgen som försvann

Helgen var livlig och bara slukades av tiden, känns det som. Många människor, vänner från olika epoker, mycket känslor.

Var hemma redan vid halv fyra på fredagen, efter ett sista rollspel samt efteråt en lunch med L från bokcirkeln, fika/mat på Mahalo. Hemma fick vi i stort sett vända direkt, jag och sonen, för att åka mot Bagis, där J och A bjöd på middag. Dottern skulle vara hemma med L som senare inte kom. Sonen ville gå på en match i Solna med kompis som spelade mot Barcelona! Så han stack innan F kom, för F fastnade på torget med Lill-D. Vi åt god bowl som J gjorde, till sist, när alla kom. Sedan gick alla vuxna ut på torget och tog en sista öl innan vi åkte hem, ganska tidigt.

En trött lördag morgon ändå, samt orolig pga vän. Sonen var så trött att han skippade badminton. Men JD kom och vi hade textkritik, åt grekisk sallad, hängde framför tv:n medan F och sonen gick på festival vid Mosebacke och kom tillbaka. Sedan hade vi kunnat parkera oss i soffan, men då hade jag stämt träff med E som jag inte sett på ett år, så jag fick bege mig med JD mot Medis, JD åkte till sitt alternativ-hem. Träffade E, åt panerad ost och pratade om våra barn och nuvarande liv och saker från förr. Hemma vid elva, sov så mycket jag bara kunde vilket blev till tio. Ingen yoga alltså, men istället gick jag ut och joggade kort innan F och jag gick och röstade i EU-valet.

Hemma gjorde jag först rester till lunch sedan jäste jag deg till pizza. Jag rättade också cirka 50-60 muntliga redovisningar, alltså rollspel. Pust! Softade lite i soffan också.

Dottern kom från sin klassresa vid 18, hon hade gått upp tidigt lördag morgon för att åka till Siarö och de hade haft en rolig övernattning i stugorna, stämt träff kl 2 på natten och andra hyss.

Så allra sist gick vi till D för att möta upp även I och planera lite olika saker, det blev ganska kort för alla behövde sova. Hemma igen vid halv elva, upp före sju, nu blev det yoga med hela serien, så mot jobbet, tre kortare veckor kvar med elever. Sen är det bara vi lärare kvar!

Överraskning på gång

Tidiga morgnar nu! Klockan ringer 4.50 och jag är på shalan 6.00, men yogan är fantastisk och i dag onsdag var sista morgonen jag gjorde detta. Vilket jag är glad för – även om verkligen gillar denna workshop.

Men jag gick alltså upp före fem i går tisdag, tränade hela serien och fick beröm för att jag gjort en bra session, så tog jag tuben och åt min frukost där innan jag lyckades med konststycket att tappa passerkortet mellan tågvagn och perrong – det ligger alltså på spåret. Men det gick att lösa, vaktis på skolan gjorde det på tio minuter, och det gamla blev avprogrammerat. Under morgonen rättade jag en massa eftersläntrar-prov och hade en lektion med klass som snart har EU-rollspel, så efter detta kom ytterligare en elev för att ha eftersläntrar-prov och vi satt i ett litet rum där jag samtidigt rättade fler prov. Till sist kunde jag äta lunch och rätta ända fram till ytterligare en lektion med ytterligare en klass som hade sin sista lektion före EU-rollspel. Lektionen efter detta var inställd, så i stället passade jag på att lägga in en massa grejer i skolans webb-verktyg och satt som förstelnad under lång tid för att få detta klart, inte bra för kroppen. Till sist kunde jag cykla mot tuben och därifrån hem. Hemma var dottern, jag gjorde en lasagne av samma bolognese som jag gjort dagen förut, eftersom det för sonen blir en heeelt annan rätt och inte alls som att äta rester om bara pastan har en annan form.

Alla kom hem utom dottern som stack på träning. Själv låg jag en bra stund och läste på balkongen. Det är mycket varmt nu, och ska vara det i några dagar till. Sedan ska det bli kallt igen.

När jag vilat mig lite blev det att läsa land-analyser en masse, men jag passade också på att skriva för textkritik till JD. Blev mycket glad av detta, och ser framför mig en framtid som gör att jag faktiskt kan skriva på ren lust därför att jag 1) Ändå är försörjd av mitt vanliga jobb och 2) Har ledigt som normala människor, kvällar och helger (nåja, det ska så bli).

Somnade efter nyheterna, upp tidigt, iväg till yogan och workshopens sista dag, men så hem igen för frukost denna dag. Ytterligare lektioner inställda på grund av nationella prov.

Snart ska jag åter till skolan för att ha EU-lektioner, men i kväll kommer sonen råka ut för en överraskning. Vi övriga i familjen bävar för hans reaktion.

Ledigheten och vad man gör med den

Det känns mycket märkligt att faktiskt inte jobba, att bara vara ledig, ett helt lov. En hel vecka, mitt i terminen och allt. Fast jag är ju väl medveten om att jag jobbat för tre innan detta, så det är ju på ett sätt ingen ledighet utan något jag höll på att slita sönder mig själv för, innan.

Jag kommer att lägga mig själv i hårdträning för att fixa det här med ledigheter framöver, såväl kvällar som helger och lov. Jag ska försöka använda min effektivitet till att faktiskt oftast göra mina jobb på arbetstid (inklusive restiderna till och från jobbet som skapar rejäla arbetsdagar på cirka 9–10 timmar totalt). Sedan blir jag helt förvirrad av att vara ledig, vad gör man liksom? Och hittills består ledigheten sedan jag kom från skidbacken av att tvätta, laga maträtter, storhandla via nätet, och börja fundera på hur jag löser belysning samt rensning av garderoberna, snart kommer detta att resultera i verkligt genomförande också, men det visade sig att diodlamporna jag hade var knepigare än jag först trodde, och krävde mer av matematiska uträkningar.

Dottern åkte skidor över dagen, själv med kompisar. Hon tog bussen till Romme tidigt på morgonen i går torsdag, packade matsäck, hyrde skidor och skaffade liftkort, åkte tydligen alla backarna och så tog de en buss hem igen efteråt. Väl hemma blev det Vidräkning. Kompisar sov över som inte skulle det. Spegel i badrummet sönder på grund av fotbollsspelande inomhus. Även låset till badrumsdörren trasigt. Något irriterande då vi äntligen fick dörr till badrummet för inte länge sen - och dessutom helt nya skåp med mera. Hon var ångerfull, hon förstod, hon skulle se till att betala.

I dag sov alla utom jag i evigheter, jag åt frukost och höll på med bestyren, snart är det kväll igen. Jag trodde att våren skulle komma igår, men det gjorde den inte. Det ska vara fortsatt kallt, en del snö. Jag kan inte cykla alltså.

När sonen och jag åt rester till lunch kom jag på att ingen smsar svar i dag, F gick till jobbet utan att säga det, det är ganska tyst och stilla utanför fönstret, kort sagt kändes det som att det bara fanns sonen och jag kvar på jorden, eventuellt. Vi funderade lite på om det var så, men precis då började grannen låta och jag fick ett sms samtidigt som tåget for över Årstabron. Det var en illusion. Men sonen tänker att vi kanske är något annat – nämligen en dokusåpa, som i Truman show, fast vi ser inte kamerorna.

Då tänkte jag att kanske är kameran jag, som dokumenterar allt här på bloggen, som skriver i kalender, arkiverar fotografier och sparar massa kvitton och papper på hög. Det är jag som sparar ihop materialet som gör att allt kan skildras. Eller inte.

Vädret, mörkret, valet

Det börjar närma sig val, och i skolan i dag var det givetvis skolval. Dock fick inte lärarna som skötte valet lägga ut resultatet, eftersom det har gått ut ett påbud att man inte vill att det ska skrivas om skolval innan det riktiga valet.

Gårdagens kväll ägnade jag åt en enda sak: Att sätta igång en ny telefon. Det dök upp sådana infernaliska skitgrejer så man trodde på allvar att tekniken drev med en. Men till sist lyckades jag få många saker att fungera – utom mejlen som bara kunde tas emot, inte skickas. Gaah! Gick upp en halvtimme innan jag skulle åka iväg, drog till jobbet o-yogad i dag, så blev det lektion ganska omedelbart med genomgång av valaffischer och efter det ganska omedelbart en likadan lektion med genomgång av valaffischer. Sedan satt jag trött och slut och försökte formulera kallelser till föräldramöten och utvecklingssamtal och god only knows vad mycket skit man ska skyffla undan innan man får göra det Verkliga Jobbet: Nämligen planera sin förbannade undervisning. När ska det ske? Tydligen på ledig tid, tydligen på helgen.

I alla fall fick jag skynda iväg över fälten mot Mörby centrum för att sedan byta tub till Medis, och hoppa in på sushistället dit även min lärarkollega L tog sig, äntligen en blast from the past som jag gillar! Så därifrån till Rufs, som hade avtackning av lilla mig. Det var väldigt fint att höra deras ord, jag försökte berätta att jag var tacksam mot dem som haft mig under hela min pluggperiod, så därifrån och till kontoret. Här ska jag vara en liten stund. Här ska jag göra allt som står i min makt för att Planera. Men måste förmodligen ägna mig åt Skyffla undan. I alla fall, helg ska inträda! Med lite moln, sol som går ner halv åtta, inte fullt lika varmt och så ett ruskigt val på det.

Den hinderbana vi kallar livet

Dottern har fortfarande väldigt ont i armen och den ser böjd ut, men hon var i skolan ändå. Själv gick jag upp 6.30, drack kaffe och begav mig iväg mot tunnelbanan och vidare till min kära cykel som underlättat en hel del för det här pendlandet. Var på jobbet strax efter 8, hade lektioner med mentorselever ytterligare en hel dag. De skulle hämta böcker och sedan körde vi teambuilding ute på friidrottsplatsen utanför skolan. In igen och försöka styra upp språkval och annat, innan de fick gå på lunch och iväg.

Återigen satt jag och hämtade kraft en stund i klassrummet innan jag fixade bibliotekskort, förklarade att alla mina nycklar var fel av olika anledningar, försökte gå igenom lite inför lektioner och det som är den verkliga verksamheten. Dessutom skrev jag klart en artikel som behövde bli färdig. Det var lättnad! Klar med något åtminstone! Cyklade till tuben, handlade lite på vägen ner i underjorden, sedan läste jag min bok hela vägen och bokläsande kan faktiskt bli ett stort plus med resandet, eventuellt, särskilt om resan kan göras med cykel+tunnelbana+cykel och inte massa krångel med buss. Väl vid Zinken har jag dock ingen cykel än, tog därför fyran och försökte köpa ytterligare en risig hoj på en begagnad cykelaffär men de hade ingen inne. Sedan har inte mitt nya betalkort kommit än, tyvärr, så jag kunde inte storhandla. Familjen åt rester och i morgon ska F gå till läkare med dottern, så får vi se vad som är brutet och ifall det är försent att fixa.

Det vore skönt med lite mindre hinder längs vägen, hindren just nu är så oerhört många, till exempel ett icke-fungerande betalkort, en bruten arm som ingen inom vården bryr sig om, en alltför lång resväg utan cykel, avsaknad av tid att få planera mina lektioner och mitt läsår samt hinder för det som så tydligt får vardagen att flyta: storhandling, tvättid (tvättstugan full ideligen) och trasig diskmaskin. När alla dessa hinder kan röjas undan – då vet jag ifall jag har gjort bra livsförändringar eller ej. Då kan själva livet börja, kanske.

Hejdå till Rufs

Nu är det rufsiga slut för min del. Jag har packat ihop det allra sista och ska bege mig härifrån. Känns lite märkligt faktiskt, den här arbetsplatsen har blivit en del av mitt liv som hållit samman alla andra bitar, inte minst ekonomiskt, även om jag bara jobbade 40 procent. Samtidigt är det ju rätt. Tror jag.

I går var min näst sista arbetsdag och efter jobbet jag från Rufs-kontoret till Fs kontor, och vi gick och åt på Kalf-Hansen men det blev hipsterpanik, så nästa stopp blev Glada stinsen, där vi snackade med en sextioårig kvinna som tillhör ett gäng som spelar på travet och vi pratade konstigt nog om Nordens Ljus som är en båt. Så hem vid 22 till tom lägenhet och titta på tv och sova, upp åtta eftersom jag hade överlämning på Rufs-möte redan klockan nio. Åt lunch med kollegor, återigen Kalf-Hansen men tagen till gräsmattan. Nu har jag skrivit texter, filat på texter, läst texter, tömt ur diverse skåp och telefoner och datorer och lämnat över.

Jag ska säga hejdå och sedan ska jag åka till Lidingö för att prata om mitt nya jobb, och efter det vill jag hem och samla ihop mig själv och fundera på framtiden och allt vad den kan innebära. Framtiden, alltid så oviss.

Jobblivet på sista tiden

Det är oerhört rörigt i jobblivet nu, måste jag säga. Mycket rörelse åt olika håll, mycket hit och dit. Jag är inte byggd för snabba växlingar, framför allt är jag inte byggd för att pyssla med Saker Som Inte Hör Till Själva Arbetsuppgiften. Spel och strategi, hejdå. Hellre då få planera lektioner, prov, övningar, hitta bra exempel, fundera på hur man repeterar tills eleverna verkligen förstår. I stället vet jag inte ett dugg vad som sker till hösten, var jag är, vilka elever jag har, hur många lektioner jag har i veckan, var dessa lektioner ska hållas, och så vidare.

Det var på grund av det röriga i arbetslivet som jag slutade jobba på redaktioner och skaffade mig ett eget frilanskontor, en gång i tiden. Rörigt är inte för mig. Meningsfullt är viktigast. Förresten läste jag nyligen någon som skrev att i valet mellan frihet och meningsfullhet är det inte säkert att frihet vinner. (Denna någon var förresten Zadie Smith.)

Mitt arbetsliv de senaste åren har varit lite som att vara ihop med någon som misshandlar en, mest psykiskt men även fysiskt. Så mycket jobb jag har gjort utan betalning, det är nästan skrämmande. Beyond slav, för en slav har inte egna kostnader för dator, telefon, kontor och annat som gör att man ens kan jobba. Så många konstiga vändor och psykspel, möte på möte på möte – alltid utan ersättning FÖR MIG men alltid med ersättning till BABBLAREN som bestämt mötet. Alla osäkra anställningar, projektanställd hit, kanske sparken dit, kanske inte hit. Pengar som ska utbetalas men som aldrig kommer. Inslängda extrauppgifter utan riktlinjer, man vet inte vad man ska göra (det enda som är säkert är att man ska göra det till ett väldigt lågt pris), när det ska göras, hur det ska göras. Själv måste jag verka glad och tjänstvillig, själv måste jag vara tydlig och positiv och fullständigt obesvärlig. Annars är det hejdå med dig.

Palme sa en gång att det är märkligt att landet ska styras genom demokrati där allas röst väger lika tungt, men så fort vi är på jobbet är demokratin som bortblåst. På arbetsplatsen råder diktatur, oavsett om diktatorn vet vad den sysslar med eller inte. Nåväl, nu är jag i alla fall på en vinnande sida – det råder lärarbrist. Så någon dag landar det nog.

Priolista när rikedomen kommer

Jag har lite svårt att koppla bort det här med kroppen, för magen svällde upp och är svullen och jag vet inte riktigt vad det betyder. Det gör inte ont i alla fall... Jag misstänker att jag har fått vätska i buken som försöker bli av med blodet på sitt vis, därav svullnad.

Det finns ingen som är så dålig på att vara sjuk som jag. Jag klarar inte av det, det är så totalt värdelöst tråkigt och irriterande att inte veta exakt vad som är fel.

Annars har detta hänt i går måndag: Jag var på skolan för möte 8.30-10, sedan var jag på min kära frilanslokal och även lärarkollega+bokcirkel-kompis L var där så vi åt indisk lunch ihop, men vid fem var jag hemma för att fixa pasta med mozzarella och tomat till barnen och till mig, så iväg och hålla yogaklass, försiktigt visade jag rörelserna. Hem och kolla på "The good fight" med dottern, la mig tidigt och gick upp sju för att kunna yoga i morse. Jag fick bara göra stående i lugn takt, inga genomhopp. Lärare L tyckte att jag skulle ringa vården i morgon om svullnad är kvar. Men jag älskar inte att sitta och vänta i väntrum för att bara få gå hem med huvudvärkstabletter. Så vi får se.

Så promenad till Rufs, där jag passerade tre olika affärer jag har behov av för närvarande:
1. Synoptik ligger tydligen jättebra till för mig, på Hornsgatan, måste dit och kolla om deras priser är mindre hutlösa än Synsam (de har märket på glasögon jag vill ha)
2. Stor rea på någon affär intill Judit som kan ha klänningar som jag kan ha i lärarjobbet (klädkod nämligen)
3. Tonnys cyklar, dit ska jag för jag måste ha en cykel. Min förra blev ju stulen för evigheter sen, jag lånar dotterns men hon vill ha sin i fred.

Tyvärr kommer löningen i morgon inte kunna gå till saker utöver mat och resor, men någon gång i framtiden vill jag ta tag i mina STORA BEHOV. Då är priolistan denna:
1. Ny cykel (eftersom jag tjänar in massor på att sluta köpa reskassa-klipp på SL blir det en plusaffär ganska snabbt, dock kan jag inte lägga ut än)
2. Ny mobil (min håller på att bryta ihop totalt, bara en tidsfråga innan den slutar reagera)
3. Nya glasögon (syn! inte att underskatta)
4. Ny dator (ska ha en superlätt, liten, som gör att man slipper ryggproblem och kan skriva när som)

En extra lägenhet ligger också och skvalpar här någonstans, men vi får se om den har någon plats i priolistan. Det är upp till banken.