Simma lugnt

Jag är så sugen på att sätta igång ett sparkonto. Ja, jag vet, att spara är inte riktigt JAG, för som jag brukar säga: "Den som spar han har fast inte särskilt roligt", men jag känner ändå att på sikt kan det finnas en nytta med att ha lite pengar sparade. Bara lite. Så om bara F får ordning på sitt konto kan vi köra igång.

I dag gick jag med barnen till dagis, sedan åkte jag iväg över stan och var på möte, sedan satt jag på kafé med datorn, sedan gick jag på lunchträff, sedan åkte jag till kontoret, fick veta att det blir Västerås i helgen, sedan vart det ett möte till i lokalen, nu ska jag jobba så gott det går innan det är dags för simskolan. Jepp det är tisdag i dag igen.

Gillar "Familjen Babajou"

Måste bara fortsätta att verbalt misshandla Vinyl 107:s efterblivna programledare. Hade deras kanalhelvete ens funnits, utan den svarta musiken? Vinyl 107, alltså 60, 70, 80-talshittar, utan Donna Summer, utan Michael Jackson, utan Motown, utan ja men jag behöver väl inte fortsätta. Alla utom Vinyl 107:s programledare har ju hjärnor.

För övrigt såg jag givetvis programmet om Familjen Babajou. Det var skitbra. Se det alla! Oväntade vändningar, genomarbetade karaktärer, jag älskade den kvinnliga mäklaren som var en superfeminist i det dolda. Grejt jobbat, vem det nu är som gjort den här tv-serien.

(För övrigt har jag själv fått frågan "Var kommer du ifrån", när de ser mitt namn, särskilt frågade lärarna mig det på 70- och 80-talet, precis som ungarna i Babajou. Svarade alltid sanningsenligt: Från Bollnäs, eller Uppsala, eller Stockholm...)

Jogging-Ana är tillbaka

Och där gick startskottet! Masade mig ut VÄLDIGT motigt var det, sprang 20 min i maklig takt, det var vanvettigt tråkigt, lite mörkt så jag sprang på gatan. Men jag gjorde det. Det är det enda som räknas. Att göra det. Nu ska ni få se på fan.

Jävla puttriga nassejävlar

Vad är det för jävla nassar som sitter på Vinyl 107? I morse råkade jag höra de där puttriga idioterna till programledare snacka om vilka tv-program som krockade i kväll. Det fanns ett program som det inte var nååågra som helst på problem med, underförstått, inte för nån: "Ingen av oss ska ju se det Familjen Babajou i alla fall höhö". Varför inte?! Är ni helt jävla störda i huvudet eller? Hur fan kan man säga så? Är idiotin så förbannat utbredd i det här nasselandet att det är helt legitimt att vräka ur sin sin bajs hur som helst, även om du är programledare i radio?? Är reklamradion rasistradion? Ett medlemskap i Sverigedemokraterna obligatoriskt i CV:t? Jag blir heligt förbannad. Funderar på att ta kontakt. Nära kontakt.

Akut middag i tre varianter

Söndag. Jag och Tony städade badrummet (han gick loss med svamp i badkaret) medan F och Nadia rensade i barnrummet. Det gick riktigt smidigt. Så tog jag köket och slängde ihop en nyttig lunch på samma gång. Sedan brått brått mot Nacka - lille Everts ettårsdag. Bara hembakat! Fantastiskt gott fika. Seiberlichs kom också och lite andra. Så hem igen, då kom Ella, Ali och sen Sasha och Belinda (m tandvärk). Vi försökte äta mat men F:s gryta tog fem timmar att laga, så det blev akutlösning 1: Barnen fick spagetti med färdiga köttbullar. Akutlösning 2: Griniga hungriga kvinnsen fick lövbiff med persiljesmör och potatismos. Akutlösning 3: Männen fick en hastigt ihopslängd english muffin. Sen lite soffhäng. Så bröt barnen ihop gång på gång tills de la sig (Belinda, Ali mfl hem). Nadia somnade efter 22. Kommer ta tid att vänja sig vid vintertid.

Snart lunch. Med E. Det var alldeles för länge sen.

Tony, inget pokerfejs

Ja, Tonys min är från pizzerian den här dagen. Han ville gå hem. Jag ville äta upp min pizza. Måtte han aldrig förlora sin uttrycksfullhet, hur mycket världen än försöker machofiera honom!

Nadia däremot är på bättre humör, här hemma i köket, där vi har hela världen på väggen. Bra grej, barnen kollar jämt och frågar vilka djur och människor som bor var. Nyfikna i små strutar.

I kväll var vi hela familjen på Shanti Soft Corner, bakom det böjda huset vid Fatbursparken, nära Medis. Jag säger bara - gå genast dit. Fan vad gott det var. Vi svävade som på moln. Barnen var överlyckliga, Nadia åt som en häst och beundrade den glittriga inredningen. Tony höll på att explodera av lycka över att få dricka läsk. Det var som en dröm (har dock inga bilder därifrån).

Klänningar för mamman

Jo jag lovade ju visa min nya Blank-klänning. Tack vare min nya kameramobil kan jag göra det! Har fått en rosa samsung, eftersom jag typ är Telesnors äldsta kund (jag började när de fortfarande hette Vodafone). Förklaring av bildkavalkad: Klänningen F fick av Blank (en slags lön) är svart, orange, gul. Den rosa klänningen åkte jag och S och handlade efter vår galna krock, vi var nämligen på väg till Blanks utförsäljning, och efter krocken blev vi helt förvirrade och kom fram till att vi bara kunde göra en sak - fortsätta med det vi skulle göra. Konstigt kanske. Men kläderna var mycket billiga.

Som ni ser lyser min kropp i sin härliga vinterblekhet. Snart kommer bilder på gulliga barn också. So stay tuned! Spänningen är olidlig...

Vad hände med vuxna lekstugor?

Nadia och Tony stack till sin moster i går. Själv jobbade jag i mitt tomma, stökiga hem, sedan var det dags att sticka - mot UC. Där hade Lisa Larson utställning. Hon är en gammal tant som formgett porslin och figurin, jag fotade, bilderna ser ni här! Jonas var mycket nöjd, och fascinerad över att det på 50-talet fanns ett rum som hette "lekrummet" på porslinsfabriken. Ett rum där man samlade kreativa människor som bara fick gå loss. Vad hände med det, undrar man?

Så stack F och jag på 50-årskalas, en kort sväng i Gamla stan, sedan till Sjögräs, där Bella, Jonas med flera var. Jag blev liksom piggare och piggare ju senare det blev. Men det var jag ensam om. Så det var bara att gå hem i snöslasket med F. Han gjorde english muffins åt oss. Vi sov, somnade efter 2. Vid 8 stod Nadia och ropade på oss i brevlådan. Ungarna kom och åt frukost och godis. Försökte vila lite men det var ju en omöjlighet såklart. Nu tar helgen vid.

Flexibel kräksjukedag

Mitt fantastiska liv. Tony mådde illa i morse, kräktes. Fick gå med Nadia till jobbet och hämta min dator, sedan hem igen i en extremt sävlig takt trots att vi cyklade. Nadia går, cyklar, går, cyklar om vartannat. Så gick F när vi kom, vi åt lunch, skulle sätta mig och jobba men då kom Ida vilket alltså betydde att jag var tvungen att sticka iväg på en intervju. Var där i cirka 3-4 timmar, sen hem, Ida gick, jag lagar nu mat och försöker jobba och jag vet inte helt hur allt ska gå till. Men Tony mådde bra redan efter lunch, så han är på topp nu när han får leka ostört. Som ofta hos oss: Nadia är parkerad framför datorn, Tony sjunger och pratar och leker och leker i sin fantasivärld med bilar och bord och kuddar och jag vet inte allt.

Eftersom han är bra igen, blir fredagsmyset hos moster Ida av, med övernattning. Vilket alltså innebär att undertecknad går ut. Förhoppningsvis utan att ha en massa jobb kvar att göra. To do: skriva lappen till skeden. Samt förstås kritisera. Klart slut från sjukstugan.

Prinsessan på fjärten

Kom hem vid 23.30, efter vår sköna torsdagspub, som nu var på en onsdag knasigt nog. Förläggare Martin någonting pratade om vilka böcker de vill se mer av! Mycket spännande. Jag blev lite sugen på att haka på en idé han hade, men jag vet inte jag. Har ju lite annat på gång.

Såg framför mig som en film vår krock i går, innan jag till sist somnade. Nadia krånglade runt och tjafsade vid 3-tiden, hon var upprörd över att hon själv fått gå och hämta vatten! Denna skymf!

Så upp med min trötta kropp vid kvart i åtta, har mest rusat omkring i dag och känner mig ganska rörig i huvudet. Hämtar snart barn på dagis, lugn hemmakväll tonight.

Lite chockskadad

Krockade nyss i bil. Det var jag och S som bara skulle kvista iväg på en utförsäljning i hennes bil. Men så precis vid Klaratunnelns nedgång bakom Klara kyrka, mitt i trafikinfernot, körde plötsligt en bil ut från vänster och vi var i ganska god fart. Som tur var hann S sakta ner bilen så pass att vi inte krockade hårt. Men vi krockade i sidan. Då såg jag att det satt en barnstol, såg ett barn röra sig där. Skyndade mig ut och kollade barnet, som var okej. Alla var okej. Men ganska chockade.

Just det går igenom huvudet många gånger. Att alla var okej. Ingen skadad. Bilarna däremot gick inte att köra. Vi tog taxi dit bort ändå, på utförsäljningen. Fortfarande lite i chock. De där sekunderna innan man krockar, de känns verkligen evighetslånga. Nu kommer vi krocka. Nu kommer vi krocka. Nu krockar vi. Shit alltså.

En faboulous eftermiddag

Hade en riktigt lovely eftermiddag i går faktiskt. Trots att jag var ensam med tre barn till en början. Redan strax efter kl 15 var jag på dagis. Hämtade Nadia, hennes simskolekompis J samt lintotten Tony.

Det hela började vilt och flaxande. Så redan innan vi lämnat dagis sa jag till på skarpen - ni måste lyda mig annars kan jag aldrig ta er till simskolan oskadda eller utan att bli arg. Det tog skruv! De skötte sig, vi tog bussen, vi hoppade av, vi gick till Eriksdalsbadet, där kom J:s pappa Pärlan, vi gick in i var sitt rum, bytte om, Nadia hade simskola i 30 min, jag och Tony var lite i bebisbassängen och kollade in gymmet och lite annat (som myror, hans skräck). Sedan badade vi alla ute i äventyrsbadet, Nadia kastade sig som vanligt upp i rutschkanan, den längsta galnaste förstås, Tony vågade knappt gå i alls, fast sen vågade han, om han höll i mig. Fick slita upp Nadia ur bassängen, drog skrikande motsträviga ungar mot omklädningsrummet, Nadia duschade forever, Tony illskrek och duschade i 2 sekunder, så klädde de sig och vi åt på Eriksdalsbadets ganska vidriga restaurang, glass till efterrätt, sedan fick vi skjuts med Pärlan hem, raka vägen i säng med två barn. Som somnade precis vid åtta. Då hade F kommit hem. Han hade fixat en klänning från Blank till mig. Den var fab. Jag skickar bild sen.

Vi drog ner persiennerna i hela lägenheten, vilket gjorde att barnen äntligen sov till 7 igen, som vanligt. Kollade tv, bland annat Desperate Housewives. Sov. Så frukost, jag tog barnen till dagis, Tony ville inte för han var rädd att fröken skulle vara arg, fick lämna honom där rädd och orolig, men han kommer över det tänkte jag, jag till jobbet, yogashala, shanti-mat, jobbar som en tok.

Östermalm, here I come

Och nu måste joggningen komma igång. Måste. Komma. Igång. Varför är det så trögt efter en paus på 6 veckor (eller vad det varit)? Kanske för att det plötsligt blev minus 20 (känns det som) och en vidrig blåst. Vet ej. Nu - lunchmöte! På Östermalm minsann.

Kongo vilket hellhole

Jo, hade måndagmiddag i går. När vi kom hem var jag glad över att maten redan var lagad i stort sett. Behövde bara koka potatisbitar och göra mos, samt värma fiskgratängen. Som för övrigt var strålande god. Till det - grönsallad, med röd lök, äpple och dijonsenapsdressing.

Satt och pratade lite med de övriga familjerna. Det har fötts två barn under våra måndagmiddagar, H och J. J är fortfarande minimal, 8 veckor gammal. Hans storasyster somnade i soffan eftersom hon tyckte det var dags att gå upp kl 4 på måndagsmorgonen. Då hoppade alla barnen runtomkring henne så de fick fly fältet.

Sedan satt vi och pratade lite om dagen, vi i Family Four. Om att Nadia hamnade utanför grinden och inte kom in. Tony kände stor empati med sin syster. Sedan somnade de ganska tidigt och sov hela natten fram till halvsju, en tid man numera är tacksam för. Ida kom på frukost. Hon har varit i Kongo där typ varenda kvinna blir våldtagen hela tiden och allt är bara helt överjävligt. Men vad de inte har är stress. De kommer aldrig i tid och allt går sjukt långsamt. Fast jag föredrar stress framför våldtäkt.

Nej, heter det. Man säger nej

För att utveckla det hela. Alla bara säga, som vore det hopplöst: "han kan inte sluta leka krig, slåss och skjuta, spelar ingen roll om han har pickadoll eller bara en pinne, ändå låtsasskjuter han", blabla. Ursäkta men vi är väl föräldrar!? Ska barn leka att de slåss och skjuter på varandra, är det ett trevligt beteende? Nej. Vad gör en förälder med otrevliga beteenden? Säger ifrån såklart. Fan alltså den här förbannade curlingen driver mig till vansinne. Vad är det för mysko samhälle vi får om barnen är våra bossar? Ärligt.

I dag glömde personalen Nadia utanför grinden. En kort stund, kanske 4-5 minuter. Men ändå. Hon var väldigt ledsen eftersom hon stod och skrek där på fel sida grinden och ingen hörde. Till sist hade några traktorgubbar öppnat åt henne.

Pojkmammor, pojkpappor, skärpning

Pratade med en mamma, vars pojkar är lugnast i skolan. Varför? Jo för de är de enda som inte får ser massa filmer med 15-årsgräns och spela våldsamma dataspel. De är barn. B-a-r-n.

Sov mer, hör ni det!

Barnen sover alldeles för lite. Jag sover för lite. Jag är knäckt som ett ägg. Lagade måndagmiddag till kl halv tolv i natt, vid fem kom Nadia och snurrade runt i vår säng, orkade inte flytta på henne, kvart över sex kom Tony och hoppade på Nadia som behövde sova, lyfte ut honom, han blev mycket upprörd, han slutade aldrig vara upprörd, jag gick till jobbet, jag handlade frukt och mjölk eftersom jag är kontorets städgumma den här veckan (vi har roterande schema här i frilansgruppen), vi hade möte med spekulant på skrivbordsplats, nu ska jag jobba som en tok fast jag är sataniskt hungrig. Och what else? Jo just det. Blir aldrig färdig med nåt!!! Tokig tokig blir jag.

Beslutsångest, en åldersgrej?

Helgens händelser, kort resumé:
1. Lördag morgon vaknade Tony tidigt som vanligt (Nadia sov hos kompis). F stack till Willys för att storhandla, jag och Tony hade skönt häng här hemma tills Tony blev sur på mig för att han inte fick slafsa med vatten på köksbordet. Han bestraffade mig genom att inte vilja följa med till leksaksaffären.
2. F kom hem, jag iväg till jobbet, hämta grejer, sen till American Apparel, sedan leksaksaffären (ensam, snyft), sedan till A, Nadias kompis, sedan med henne och tjejkompisar till Skånegläntan, sen hem, åt våfflor, barnen la sig, tv, vuxna la sig.
3. Söndag morgon: Tony vaknade - jag skojar inte - kvart i sex, fick kolla tv medan vi övriga sov till 8. Sedan stort bröl för att tv:n stängdes av, därefter gick F för att handla - igen! - kalvstek fattades, medan jag och ungarna stack ner och mötte Kalle + dotter vid vattnet, matade fåglar, hem till oss, åt omelett, de gick, Nadia och F till J:s kalas.
4. Tony i vagn, jag gick över Årstabron och tog tvärbanan mot Gröndal, irrade runt och hittade till sist Jennie och Belinda + hennes två barn vid fiket, promenad, fika, sen skjuts hela vägen hem.
5. Middag och softning hela familjen. Fast Karin ringde och frågade om jag ville ha hennes mans biljett till Fredrik Lindström på Cirkus om 1,5 timme. Vet inte vet inte vet inte. F tycker inte. Vad är det med denna beslutsångest!?

Karolin såklart!

Här är bild på ungdomsböckerna jag pratade om förut! Bokdetektiven Emi har hittat dem! Tack Emi. Nu gäller det att leta på bibblan.

Killar och killar

F köpte högtalare 1988 kanske. Och jag minns det. Vi gick i samma klass då nämligen. Han jobbade hela sommaren på Arlanda, packade flygmat, och för alla pengar han spart ihop köpte han (då) svindyra högtalare. Vi använder dem fortfarande. Men nu börjar de spraka och må lite dåligt.

Karolina Ramqvist säger att alla tjejer söker thugs, kriminella killar. Men då glömde hon spughs, de sportiga killarna (ja, jag bara hittade på ordet). Jag gillade alltid sportkillarna. De var gulliga i sina leriga fotbollsstrumpor och håret på ända efter en match. Själva matchen orkade jag aldrig kolla på. Men killarna gick bra.

F var en sådan fotbollskille.

Inte riktigt samma stil

Läggningen om bägge barnen är hemma:
Jag: Godnatt, sov gott.
Barnen: Neeej vi ska leka.
Så går det en timme - de slåss, de jagar varandra, de skriker, ska på toa femtio gånger, ska dricka vatten femtio gånger.
Jag: Nu får ni för fan gå och lägga er! Jag kommer att vaka över er tills ni lägger er.
Barnen: Neeej, gå ut, gå iväg.
Till sist somnar Tony, helt utmattad. Ytterligare en halvtimme senare går Nadia och lägger sig.

Läggning om bara Tony är hemma:
Jag: Godnatt, sov gott.
Tony: Bädda mig.
Fem minuter passerar. Han sover.

Intressant information. Mycket intressant

På det hela taget en intressant dag. Har skrivit en faktura som tog ungefär halva dagen på grund av alla kvitton med mera. Har installerat min nya telefon. Japp, jag har en ny! Med mycket bättre kamera. Ska se om jag kan få gårdagens bild inlagd innan arbetsdagens slut, min enda hittills, när F ser sinnessjuk ut.

Var i dag på lunch som var mycket informativ. Därefter ska jag försöka skriva lite serier och nåt mer, minns inte ens.

Annarut var här med våra fina bilder live nu. Verkligen fint familjeporträtt!

Nadia och Tony hade saknat mig. Det sa bägge, och Nadia kastade sig i min famn när hon såg mig på dagis i går. Vi hade en supermysig eftermiddag, Nadia spelade på bolibompawebben, Tony läste Mamas Gravidbibel och jag läste I form, min nya favorittidning. Ska peppa igång mig nu när foten faktiskt håller på att helas. Snart ses vi i joggingspåret, folks!

Ribbad bomull, fint till sommarn

Okej jag är ytlig och materialist och whatever - men betänk då att jag nyss suktade efter en 20000-kronorsklänning. Den här kostar bara 280 kronor. Visst är den fin? Perfekt på stranden också! American Apparel såklart. Min akilleshäl.

Lite sugen på Bratz

Hemma igen. Nu börjar det vanliga livet. Har tagit som ett djupt andetag där på Visby. Är väldigt lugn och fokuserad. Det är mycket värt att ta en paus från familje-action. I morgon åker F över dagen till Oslo. Resandefamiljen.

Hittade apropå det tre Katitzi-böcker på Visby bibliotek. Så fina, och spännande. Skulle vilja läsa för barnen. I helgen sticker jag nog på bibblan vid Medis med Nadia och Tony och lånar upp mig lite.

På söndag är det barnkalas igen. Då ska jag överskrida lite gränser och ge en kille en Bratz, tänkte jag. Jag råkar veta att han älskar Bratz.

Härliga håla... or not

Det tog några dagar för mig att se vad fan det är jag EGENTLIGEN måste göra med mitt Projekt. Det är så svårt! Och så kul! Och så svårt igen! Fan alltså. Men nu skiner solen här på Gotland igen och jag måste ut ur det vitkalkade huset och Skapa lite prylar. Hitte på.

I går var vi på Bolaget, ett mycket mysigt ställe med superbra mat. Jag har fått en känsla av att jag måste ta med mig min familj och flytta till Visby, för att lugna ner livet lite unt so veiter. Men då sa A att så känner man alltid - i början. Sen känner man att man kanske vill ha sommarhus här, bara. Det kan ju vara så att man inte orkar bo i en håla. Kan vara.

Smoke! Alltså 20 000 upp i rök

Fikapauserna tar man nuförtiden på nätet, fönstershoppar. Om jag hade väldigt mycket pengar skulle jag vara ägare av den här helt fantastiska klänningen av Alexander McQueen, min favorit sedan länge. Det är alltså rökmönster på. Så snyggt. Endast 20 000 kronor på Net-a-porter. Som hittat, hehe.

Solen var här, ett tag

Två timmar fram till fikat. Jag och min kollega sitter i var sitt rum i en superfin liten lägenhet mitt i Visby och skriver på våra Grejer. I går gick jag en promenad längsmed havet. Det var soligt.

Ja, det finns alltså sol här, till skillnad mot i Stockholm, där det är grått varenda dag sedan flera månader tillbaka. Fast i dag regnar det här i Visby.

Vi åt bifteki på en liten restaurang på Stora torg i går, men några killar ville se på innebandy på en tv-skärm som var det största jag någonsin sett i platt-tv-svängen. Innebandy liksom. Vad är det för sport? Överhuvudtaget har jag lite svårt för tv på krogen.

Min syster är i Afrika, Kongo. Man hör inte ett ljud därifrån. Vet inte om sms funkar dit ner. Känns lite läskigt att hon är där med alla stridigheter.

Känslan av ett halvt förlorat minne

Ja åkte pendeltåg+båt i går, hit, till Visby. Ska arbeta med mitt Projekt, mycket koncentrerat, är i full gång och redo för att verkligen jobba hårt. Kom fram vid midnatt. Det är ganska mörkt på gatorna. Tomt. Men gulligt. Fick den där minneskänslan igen - det är något med en tjej som susar med sin cykel nedför en brant backe med kullersten. Otroligt svårfångat, men det är från en bok jag läste när jag var liten, om en flicka med rött hår som bodde typ på Söder, kanske 1930-tal, och som arbetade fast hon var barn. Jag gillade boken. Har för mig att det var en hel serie böcker, och att huvudpersonen hette Katarina - eller bodde nära Katarina kyrka eller nåt sånt. Men ingen känner igen den, har frågat på bibblan och letat på nätet. En bok för 10-åringar typ. Jag skulle så gärna vilja ha tag i den! Precis som jag söker efter böckerna om Katitzi. Har letat på antikvitetsbokhandlar, förgäves än så länge. Nej nu ska jag återgå!

En helg med kalas

Mamma 65 i går! Åkte dit efter att ha städat lägenheten, först åt vi på Jacobs, alltså på Centralen, nära utgången mot Arlandabanan - de har riktigt goda danska smörrebröd! "Allt är rött här inne, till och med svenska flaggan", som Nadia uttryckte det.

Men på tåget var de helt sjövilda, Nadia har själv beskrivit vad som hände. Trevligt kalas hos mamma (present från oss: 80 minuters pedikyr på Royal spa), var där mellan 14 och 19 då vi åkte hem igen, på tåget, lugnare stämning tack vare serietidningar. Nu blir det kalas igen, barnkalas. Och i kväll åker jag bort lite.

Familjens rekordbyrå

Nu har Nadia skrivit igen. Och vi har städat här hemma, det behövdes kan jag säga. Snart åker vi till Uppsala, mamma fyller 65 nämligen. Barnen vaknade kl 6 av okänd anledning, oerhört jobbigt.

Nadia och Tony vill vara med på rekordbyrån. Där kan man också ha en vuxen , "min vuxen", som gör något rekordigt. Några förslag på vad "min vuxen" kunde göra var:
Pappa - sparka en boll jättehögt. Alternativt glömma flest mobiltelefoner. Vi försökte gå igenom alla telefoner han tappat men det är omöjligt att hålla räkningen. En i taxi i Istanbul, en på tåget till Uppsala, en blev han rånad på i Afrika.
Mamma - skriva jättefort på datorn, utan att titta.

Nadia och Tonys egna rekord kunde dels vara flest snurrar sittande i en skål. Samt längsta syskonbråket. Vet inte om det är riktigt PK.

Jag vill gärna ha lite helg

Fredag kväll. Har jobbat faktiskt, blev klar nyss. Det ser jag som ett misslyckande (vill inte jobba helger, kvällar unt so veiter). Annars åt jag lunch på Kvarnen med F, Jonas, Bella samt UC:s praktikant Karin. Sedan jobb på kontoret, sedan rusa till dagis, fick bilskjuts hem av cool dagismamma, barnen och jag satt på golvet i hennes folkabuss, så lagade jag - håll i er - äkta bearnaise, den skar sig självklart och såg ut som kräks, men ändå, samt klyftpotatis (blev vidbränd, brandlarmet gick när jag öppnade ugnen) och stekt biff, men biffen var ruskigt god. Och såsen med.

Alltså innan någon får panik av att jag gör egen bearnaise: Jag bryr mig egentligen bara om mat. Jag bryr mig inte om något annat. Mina krukväxter är alla mer eller mindre döda. Mitt hem ser fruktansvärt ut. Stökigt, rörigt, konstigt, dammigt. Mitt liv likaså. Men, jag är JÄÄÄVLIGT picky med vad jag stoppar i mig (men jag är aldrig besvärlig om andra bjuder på mat! Det tycker jag bara är kul). Men lagar jag mat, måste det vara gott annars orkar jag inte mer. Och barnen tyckte sås-processen såg mycket intressant ut. Fast vägrade smaka. Så hade vi fredagsmys framför Boli, jag la dem, de somnade 20.45, så lite tv, så jobba. Nu - helg tack. Jag stänger ner min arbetsbutik och softar.

Release för tafatta män+thailändskor

Hade bestämt sen länge att gå på releasepartaj i går, med Jennie och hennes gulliga syster J. När vi kom ner dit (efter att ha fyllt magen med beef fajitas på Texas long horn, Skånegatan), insåg jag att jag inte visste vad det var release FÖR. Men tydligen en fotobok + skiva av Frida Hejkomochhjälpmig (minns inte efternamn, men något finskt). Mycket bra fotobok, för övrigt, om norrländska män som har ihop det med thailändskor. Är det kärlek? Kan vara, såklart. Kan också vara något annat. Männen ser bara så oerhört tafatta ut, och tjejerna är så söta. Barnen oerhört söta.

Såg en ängslig stockholmskille i dag från bussen. Han hade det vanliga, ängsliga jeans, svarta ängsliga märkeskläder i övrigt. Och så helt plötsligt en ryggsäck i illorange och lila. Det händer att man blir positivt överraskad.

Vanligheter och ovanligheter

Jeeesus vilken dag, vilken dag. Tån förjävlig som vanligt. Snön helt lös som vanligt. Varningar på gatorna för is och snö som rasar från taken, som vanligt i den här stan den här årstiden (efter att en pojke dött av en istapp i huvudet på Drottninggatan, mycket sorligt). Och jag jobbar på med en fart som heter duga, även det som vanligt. I kväll ska jag gå ut och dricka alkohol också, när jobbandet blivit gjort. Inte helt vanligt.

En annan ovanlig sak var att det brann vid Tantogården väldigt nära oss, såg värsta röken och polisbilar när jag skjutsades hem i går från mötet med Hammarby damfotboll. Nadia ska bli fotbollstjej. Eller vi får väl se, hon kan få bli det om hon vill. Hur som helst måste hon aktiveras. Det känns ibland som att vi håller ett djur i bur att ha henne hemma, hon behöver move it move it.

Kom hem när F lagt barnen i går, hann prata lite med dem. Upp kvart över sju, frulle och lite tjafs, inte farligt, lämnade dagis, gick till jobbet, var på möte, lunch med trevlig tjej, i kväll blir det utgång.

Ring, ring, men gör det rätt tid!

Långlunch i dag, med tjejerna från lokalen, T, S, U och så jag. Pratade om de som inte har barn och vad de inte fattar. Till exempel att man inte kan ringa mellan kl 17 och 20. Det är nämligen den tiden på dagen vi befinner oss i totalt kaos, ofta själva med barn som är hungriga och trötta och bryter ihop hela tiden, samtidigt som vi ska laga mat, bada, städa undan, osv osv. (Möjligen med undantag för 18.00 sharp, då Boli går på tv.)

I går tog jag en lugn kväll hemma, annars har kvällarna varit lite väl action på (lördag Jens 50årskalas, söndag reportagejobb, måndag måndagmiddag hos L:s mammor). F la barnen. Sedan såg jag Desperate Housewives, hade missat att de kört igång igen. Bra skolning för den som vill lära sig att bygga karaktärer. Alltså för mig.

Avsluta och skicka faktura, jatack!

Har nu insett att det är gräsallergi som gör att jag mår så uruselt. Ja, förutom tån då, som gör lika ont som vanligt. Det finns ögonblick som aldrig upphör, åtminstone om man bryter tån i ögonblicket (ja det var egentligen Tunström som skrev det där i ett mycket mer dramatiskt sammanhang men men).

Annars känns det som att jag inte har ett liv just nu. Jag har bara jobb, jobb och jobb. Det är egentligen inte min kopp te alls, så det måste genast bli ändring på. Jobben är ju kul, det är inte det. Jag saknar balans. Jag vill Avsluta. Fakturera. Gå vidare. Det är mitt kall, det här med att avsluta. Jag gillar att Göra Klart.

Sedan har jag inte hunnit blogga mer med Nadia, måste göra det pronto.

Gamla stan passar de yngsta

Glömde ju berätta om vår lördag, en höjdare tyckte F. Väldigt simpelt, ändå genialiskt, som det simpla ofta är. Nämligen: Vi går upp 7. (På grund av Tony, absolut inte frivilligt.) Vi masar oss runtikring i lägenheten.

Vid 10-tiden klär vi på oss och tar 43an till Gamla stan, hoppar av nära Järntorget. Vi går på Västerlånggatan - en solklar barnfavorit, varenda affär är helt suverän, tycker de, blingbling, vikingar, dockor, svenska flaggor, dalahästar - barnen helt i extas. Sedan in på ett typiskt Gamla stan-fik som har både våfflor och pannkakor. Vi petar i oss en grekisk sallad, för att få i oss något som ändå går att äta. Sedan - till Slottet, Nadia helt upphetsad, vaktparaden imponerade, "chefen stod och skrek åt vakterna", som hon återberättade för sin far som varit med lillebror i Storkyrkan, och hon har full koll på att hennes pappa var vakt vid slottet en gång då han gjorde lumpen (han fick sova på en hård brits, vilket gjort att hon inte gillar kungen som var så ogin och inte kunde ge hennes pappa en mjuk säng nu när han vaktade slottet). Så besökte vi Livrustkammaren, med klänningar och spännande värjor och rustningar - lite väl spännande, Tony bröt ihop av rädsla en liten stund där. Sedan tog vi 43an hem igen, köpte lördagsgodis och semlor, softade at home.

Bra va? Bor man i stan, ska man ju utnyttja det.

Internationella jobba-dagen

Ja jeesus vilken söndag. Internationella kvinnodagen, njae... Snarare stora jobbdagen för min del. Vaknade 7 av hojtande barn, upp och åt frukost, F tog ut Nadia på fotbollsturnering far-dotter, jag tog ut en ovillig Tony, lek på gården, sen lagade F korvgryta medan jag gungade barn. Svinkallt så vi gick in, åt den fantastiskt goda korvgrytan, så kom mamma med bakelser. Då var det dags för mig att sticka till en matsal, alltså som ett ställe där man kan laga mat för reportage. Där var det massa jobb med att ställa i ordning och fixa för en middag, som också är ett reportage, mer om det när tidning kommer! (April.) Det var väldans mycket spring fram och tillbaka, fix och trix, jag glömde några saker och så vidare, så kunde jag gå hem vid 19, hann precis säga godnatt till mina barn och kolla på filmen Gia med min syster+hennes fru, sedan var det bara att knata iväg igen mot matsalen, samla ihop saker, skjuts med chefredaktören hem, tog upp alla saker, somnade halv två. Vaknade till vid 7 men somnade om och vaknade i chock kl 10.15 i morse! Tog taxi och lämnade tillbaka saker, och nu är jag på kontoret. Snart möte, sen dagishämtning och så vidare. Otrolig fart på livet just nu.

Dagens pyssel

Och nu har även min dotter en blogg. Läs själv vad hon vill säga här. I den här familjen pysslar vi på internet.

Rusar runtikring, dimmig

Jag hämtade barn. Jag lagade mat - en god fenouille-soppa (tappade plötsligt det svenska ordet... fänkål för bövelen!) - barnen höll på att kräkas över hur äcklig maten var, de fick mackor sen mikrad spagetti och fler mackor, jag var trött och tjurig och halvsjuk och efter många bråk och skrik så somnade de 21. Då kom Ida och Mima och jag stack till Indigo för att fira Martin som fyllde 38. Hans band nämndes i senaste numret av Bamse! Drack 3 öl varken mer eller mindre, snackade med Malin, Oskar, med flera, hem igen, Ida och Mima hade somnat och gick inte att väcka, jag la mig, alla sov till kl 6 då Idas väckning började låta, de stack, barnen kom till mig, de hade inte märkt av barnvakterna alls, sedan så blev det frukost och full fräs mot dagis igen och nu jobbar jag med att rodda en middag. Long story. Själv får jag inte äta. I dag ska jag verkligen kuta runt stan som en tok, snart till en affär, sen taxi till en matsal, sen till söderhallarna, dukar, blommor ska fixas...Känner mig helt dimmig av sjukdom+sömnbrist. Dock gorgeous i min nya t-shirt.

I kväll ska jag ta ett låååångt bad, lite alvedon, sedan vill jag gärna bli frisk tack.

Blink blink

Eftersom ingen vill (gifta sig med mig alltså), tröstade jag mig med den här fina t-shirten från Rodebjer i stället. Ja, jag var på Åhléns kl 10.05 i morse, typ dagens första kund. Nej, det var inte meningen att jag skulle shoppa grejer till mig själv. Men tyget jag egentligen behövde köpa fanns inte - så det fanns inget annat att göra!

Dock vill ingen

Om någon ville gifta sig med mig skulle jag ha en klänning lite i den här stilen. I blått siden. Dagmar, från omklädningsrummet på Åhléns City.

Grön fast lite rädd

Resumé vad som hänt after work på sistone:
Hämtade barnen i tisdags, då följde Nadias bästis A med hem. De fick falukorv medan jag gjorde jättegod thaisoppa, som faktiskt Tony gillade trots att det var stark thai-chilifrukt i. A:s mamma hämtade henne vid sju, F la barnen. I går var det maskerad på Tonys avdelning på dagis, så han fick på sig de gröna kläder som F hade köpt, och så gjorde vi Shrek-öron av toarulle som målats grön. Väl på dagis blev Shrek-Tony rädd för någon unge som hade målat sig i ansiktet, och ville gå hem. Men det gick över.

I går onsdag kom jag hem 18, fick grillad lax med avocado och mangosallad som F lagat, la barnen och kollade på tv. Somnade 23 kanske, och i dag åker F till Småland igen, över natten. Jag ska förhoppningsvis få barnvakt ett par timmar för att fira lite födelsedag, det är M som blir 38. 38! Det är vad jag själv blir i år, fast i juli dårå.

Mina kompisar, smarta katter

Mina kompisar har skrivit så många bra grejer, nu ska jag lista några ni ska läsa:
1. Kalle Dixelius "Toffs bok" - en framtidsroman med en helt egen värld som är kolossalt märklig och ändå bekant på något vis. Bra skrivet, spännande, tvist på slutet.
2. Jenny Morellis fantastiska intervju med Nina Björk i Senaste numret av tidningen VI - speciellt gillade jag sekvensen där Jenny berättar om hur hon ser en film med tvååringar som tittar efter en lastbil ihop med sin fröken, och börjar gråta över hur mycket TID de har. Och hur hon själv - liksom vi alla - bara rusar omkring med sina barn, eller så känns det.
3. Skriet från kärnfamiljen, av Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjöö Rappe: Om vi delar på allt så får vi det att gå ihop. Det är så enkelt och ändå så svårt! Ett lättläst och roligt manifest om hur vi får rättvisa.

Ja, alla de här är mina kompisar och yada yada, men jag har kompisar med huvudet på skaft!

Orka! Nej.

Ja nu tar ett riktigt långt projekt vid. Jag sitter och planerar och planerar, och hör min mage kurra av hunger. Tog min brutna tå på yoga i dag, blev nästan svimfärdig, min kropp har fått vila så på sistone så jag blivit ovan vid rörelse. Plus att tån gör ont. Skit! Men ryska läkaren lovade att det skulle gå över inom en månad.

Belinda har skrivit en bra krönika i Aftonbladet i dag. Vi måste sluta mamma-prestera. Liksom sylta och baka bullar. Varför göra det?! Jag tror jag har bakat bullar fem gånger sammanlagt under min tid som mamma. Jag städar sällan, storhandlar en gång i månaden, lagar bara mat som jag själv gillar och ger barnen typ bara ris eller spagetti och ketchup, eftersom de inte gillar något som är gott anyway.

Jag är med dem varenda dag, i stort sett. Jag sitter inte och leker men jag ÄR DÄR. Jag gillar dem. Jag vill vara med dem. Jag skiter i karriär just nu, vad nu karriär skulle vara. Jag orkar inte alltid vara på g, vem fan orkar det?

Ehh... vadå?

Vem behöver LSD när man har en snart fyraåring.
Några exempel:

1. I går stod Tony och tittade väldigt noga på när hans pappa putsade sina skor. Han var helt fascinerad över borstandet, sprayandet och insmörjandet. Sedan, när allt var klart, sa han: Och nu ska du väl elda upp skorna va?
F: Varför det?
Tony: Jo! Det står eld här (pekar på sprayburken som har varningsskyld med en brasa på).

2. I lördags tog F en bit godis som stod på soffbordet, Tony kom rusande efter:
Du får inte ta godiset pappa!
F: Varför inte?
Tony: För det är Världen!

(Nadia hade byggt en värld av godiset, grupperat dem efter färg...)

En till på listan

Jo men såklart ersätter ju kärlek alkohol. Kärlek är väl alkoholismens själva motsats. Så jag måste sätta in nummer 9: min kille på listan. Även om han ibland orsakat lite deppsupande.

Mitt joggknark kan fortsätta

Envishet verkar vara en av de mer framträdande udovic-ska egenskaperna hos min dotter. Hon ger aldrig, aldrig, aldrig upp. I går kväll började hon tjata om att hon ville ha fyra flätor (typ det fulaste jag vet) och hon fortsatte med tjatet hela morgonen. Till sist fick hon sin vilja igenom. Då började hon med nästa grej - att få ta med sig (och försnilla och sedan gråta efter i en vecka) ett gosedjur till dagis. Nej. Nej. Nej.

En förälders vanligaste ord. Att säga nej.

Lyssnar på Sheena Easton här hemma. "I wouldn't beg for water, even if my soul my soul was on fire would I get down on my knees for you". Även det envishet.

Var hos världens skojigaste ryska doktor i går. "Vi göra ingenting åt bruten tå. Ingenting. Visst, du kan få betala 100, 200 kronor för röntga, men vi gör ingenting. Själv bröt jag tån dagen innan jag skulle åka till New York med mina kompisar. Jag bara tejpade ihop, köpte bekväma skor - och jag klagade minst över onda fötter av alla vänninorna!" Järnlady.

Inom tre veckor slutar det göra ont i alla fall, och då får jag jogga. Thank god.

Övrigt som skedde i går: Ältade en del oschyssta beteenden, jobbade, hem och åt måndagmiddag, tacos, med grannarna E+L+pyttebebis J+storasyster V. Barnen badade, sedan la jag dem och det tog alldeles för lång tid. Kollade Nina Frisk med F. Den är bra. Mycket arkitektur.

8 saker att leva för

Olle Ljungström dricker för han vet inte vad han annars ska göra, enligt honom själv. Låter så otroligt tragiskt. Finns det verkligen inget annat som är kul i livet? Jag tycker att det här är så kul att det slår alkoholen:
1. Mina barn
2. Yoga
3. Jogga
4. Kompisar, sociala grejer som lunch, tex
5. Mat
6. Resor
7. Solbad, värme
8. Framtiden

Sjuka barn och efter det: Sjuka barn

Tony sjuk - igen. F stannar hemma med honom i morgon. Själv ska jag jobba allt jag har, för man vet inte hur länge man får jobba sedan. Barnen kommer antagligen att fortsätta vara sjuka, till och från, fram till mars slut ungefär.

I dag var en skön dag - soligt som bara den. Men Tony hostade som en räv hela natten och ett tag kunde han inte andas ordentligt. Han fick sova vidare hos oss och Nadia kunde inte sova ensam så - ta da! Alla i samma säng från cirka 5 på morgonen. Inte så utvilade alltså. Upp halv åtta, frukost, gick ut och träffade grannar på gården, åkte lite pulka och så in och städa, fikade med Isabella o Anki med barn, sedan lagade jag en lammstek som Anki+J kom och åt med oss. Barnen var så trötta att de somnade efter 5 minuter. Fast nu börjar Tonys hosta igen. Lika bra att gå och lägga sig.