De gifte sig

Nu har vi firat Mackan och Erikas bröllop också, mycket fint.
Maten var förstås otroligt god.
I dag ska jag hämta barnen, blir härligt.
Och jag behöver inte gå på fest på bra länge. Däremot brunch. På rival, mariatorget, det är jag och reichberg o F o kanske några uppsalakompisar. Hej

Mässlivet är en fest, håll med om det folk och fä

Jo men jag ska förklara - jag var alltså på fest i en svit på Avenyn i går. Där var också Schulman, Sigge E (ja han hade festen), Adam Alsing, ibland får jag för mig att även Mark Levengood var närvarande. I alla fall var jag själv närvarande och likaså Becky som skrattade mycket åt min crazy dancing. Jag kan göra mycket crazy dancing, som vissa av er här vet. Det är mest på skoj. (Jag skriver detta eftersom min kompis kusin trodde jag var sinnessjuk när jag dansade. Det är jag alltså inte. Jag försöker bara skoja till det.)

Jag är i alla fall på väg tillbaka mot Stockholm. Nu är det bara ett bröllop kvar. Sedan har jag festat nog för det här decenniet tror jag. Gäsp.

Jag är också häftig

Jaha så har man varit på årets fest.

Skvaller från bokmässan

Nu är det bokmässa för fullt you bet. Jag gick just förbi Camilla Läckberg, som hade utsett en lärare till vinnare av novelltävling, dessutom var Cattis Ahström där och berättade att novellen ska publiceras i hennes icakuriren, innan dess såg jag Åsa Linderborg eller vad hon heter, ska förresten köpa hennes bok, och jag ser en hel del folk helt enkelt. Själv glider jag runt och försöker undvika att betala en hundring för fem salladsblad och sunkkaffe. Det gick inte.

Tjena moss!

Puts väck i några dagar

Jaha nu åker jag till Göteborg. Det är bokmässa. Min första, faktiskt. Jag tycker på ett sätt att det är skandal att jag aldrig varit på bokmässan! Väldigt konstigt. Det är som en arkitekt som aldrig varit på möbelmässan, lika otroligt.

Men jag kommer åka hem redan på lördag, för då är det minsann bröllop mellan Erika och Markus. Blir roligt. Jag missar själva vigseln men kommer lagom till middagen, tror jag. Barnen ska till mamma i Uppsala, F tar väl dit dem fredag eller nåt i den stilen.

Jag ska bo hos Rebo, skoj skoj.

Så nu vet ni varför, om jag inte skriver något. Jag har helt enkelt en massa annat för mig.

Jag återkommer till skrapan, lite

Och ja, lite grann var det så att jag hyllade gallerian i nya skatteskrapan eftersom jag vet att alla kulturtanter förskräcker sig och det gör mig retsugen så det kliar i hela kroppen. Men ändå. Den är så urban, så stor! Den är underbar, även om jag inte riktigt kan förstå behovet av ännu en intersport när det finns en femtio meter bort. En till HM hade jag fattat. Men inte löjliga skejtkläder och sånt crap. Har ni inte fattat att det behövs bra stora mataffärer där? Jag säger som Tony: Herregud.

Tony sa i går också, när han såg de gula löven i några halvrisiga buskar: "Titta vad tjusigt!" Min son är en kulturtant förklädd till 2,5-åring. Rätt åt mig.

Huka er alla jävlar!

Alltså jag kämpar och kämpar och försöker vara så snäll och mesig det bara går. Ändå retar folk sig på mig till vansinne. Hur mycket måste jag utplåna mig själv för att slippa all aggressivitet?

Men så kom jag på det. Det är förstås kört för mig, oavsett om jag vill eller inte så provocerar jag. Därför har jag nu bestämt mig för att lägga ner allt jävla meseri. Från och med nu ska ni få se mitt rätta jag - och ja, jag erkänner att jag är en kvinna med många bitchiga åsikter. Kom nu inte till mig och grina tack. Ni bad om det.

I dag är det turbo som gäller

Helgen. Tog det lugnt, förutom att vi var på the Seiberlichs fest i lördags, hemma 3! Mamma var barnvakt. Fick sova till nästan elva. Sedan var det fullt ös - Nadia och F drog på barnkalas, jag och Tony drog och storhandlade på Willys.

Ja, så kom familjen Fridholm-Höglund, "jag älskar Mattis", sa Tony, alla lekte, vi åt revbensspjäll, mycket goda, F drog på sin crawl och jag la ungarna.

I går jobbade jag, lyxlunch Gondolen, hämtade endast Tony och stack på grannmiddag, så hem och där var F och Nadia (de hade varit på gympa), alla små medlemmar i familjen la sig, vi stora såg sista avsnittet av "Upp till kamp" som jag inte orkar ha någon åsikt om just nu, la mig med nya mama och somnade.

I morse kom Tony intassande kvart i sju, nu är det en hel del skrik och bråk men snart sticker de iväg till dagis, jag till jobbet.

Dagens to do-lista
1. Skriva klart en artikel - hur jag nu ska hinna det, verkar i stort sett omöjligt.
2. Göra sista AB-fakturan+räkna timmar.
3. Kontakta en kändis för pappaintervju.
4. Skriva klart en annan faktura som jag måste hålla på.
5. Ringa försäkringskassan.
6. Vi behöver ny datamus! Plus något annat tekniskt som jag inte kan komma ihåg.

Mitt blidaste leende

Och så över till en liten uppmaning till nyfödda författare: Försök skaffa er lite hårdare hud än en amöba. Det finns en del vinster att göra på det nämligen. Till exempel kanske man kan sansa sig och se vilka som verkligen är dumkritiska mot er och vilka som gillar er. Att skriva en bok är att producera en konsumtionsartikel, något folk kan köpa. Det är därför journalister tycker till om saken. De säger, köp eller köp inte. Det är en konsumentupplysning.

Om jag själv någon gång i livet blir författare lovar jag att ni får kasta all skit ni har på mig. Jag kommer bara att le med blida ögon. (tjena)

Fredag kväll och jag är på jobbet

Nej nu verkar det som att alla andra har ett liv utom jag. Så jag går hem.

Skatteskrapan - vad säger jag om den?

Nu jävlar i mig ska jag recensera nya skatteskrapan. Jag har nyss varit där nämligen, helt solokvist, bara jag och min anteckningsbok. Plus alla böcker jag råkade köpa på Akademibokhandeln när jag släntrade förbi, hungrig som bara den. Hungern stillade jag till sist på Götagan Stories eller vad det nu var för töntigt namn på den Waynes coffee-liknande caférestaurangen i själva gallerians hjärta. Allt organiskt. Bordet fyllt av coffeetable-böcker med vackra ytliga bilder i. Jag hann läsa hela Jamie Olivers första eftersom salladen tog evigheter. Men mmm vad den var god.

Men, nu till recensionen: JAG ÄLSKAR NYA SKATTESKRAPAN. Den är underbar. Den ligger dessutom ett stenkast från mitt kontor. Och när Friskis och Svettis flyttat in, liksom den nya skybaren öppnat, då ser jag längre ingen anledning att vistas någon annan stans. Ever.

Jag tar mina 40 minuter och jag KÖR

Jo glömde ju säga att Tony var hemma i dag, med mig, han hade lite snuva och hosta och skulle nog gnällt på dagis. Det var frilansförenings-möte kl 10.00 i lokalen så vi fick dra dit. Sedan ställde vi om de nya vita hyllorna i vårt rum. Och så gick vi till Shanti, Tony ropade efter ris. Han åt riset, jag åt röran. Vi delade ett nan-bröd, eller "pannkaka" som Tony tyckte att det var. Sedan hälsade han på en bebis. Sedan somnade han i 40 minuter. Det var den tiden jag hade i dag att arbeta. 40 minuter.

Leka går bra, men sova är inget för mina barn

Jag är så jävla trött i dag. Nadia härjade på natten. Jag vet inte vad det är med barnen men nätterna som förut funkade, har upphört att funka helt. Jag orkar knappt mig igenom dagarna på det här viset.

Var ute en sväng i går men det blev inte särskilt blodigt. Det blir det aldrig numera. Lika bra, kanske, vad vet jag.

Man kanske borde skaffa sig lite mer koll på sötsaker och sånt man stoppar i sig varje dag. I dag åt jag noll sötsaker, förutom en klunk av en vidrigt söt färdig smoothie som Arla gör. Usch säger jag bara. Smoothies behöver inte vara söta för satan! De ska vara lite sura. I går åt blev det däremot både ett och annat. Coca cola till lunch. Glass efter middagen. Och en kaka på föräldramötet. Det var kul med föräldramöte, det verkar helt enkelt sagolikt bra på storbarnsavdelningen, där Nadia går. De bara leker och leker, eftersom ungar tydligen inte får leka så mycket längre när de börjar sexårs. Och vilda lekar är bra, tycker deras superfröken K. Barn ska springa och skrika. Hon har rätt, förstås. Fast sedan är det lite skillnad på livet på dagis och livet hemma. Här hemma är det flera personer som försöker leva ett liv. På dagis "jobbar" ju både barnen och de vuxna, där kan man köra barnrejs. Hemma måste alla få plats.

Ett gäng mammor kom med till vår gård efter dagis. Då var jag så trött att jag höll på att stupa. Sedan gick alla och då ville Nadia mysa på gräsmattan, hon och jag skulle låtsassova rätt på marken. Det var alltså 11 grader och helt grått med hotande regn i luften. Plus att Tony smög omkring i buskarna. Jag antar att han var en indian.

Jag nobbar Lindström

Ticnet ligger tyvärr i min privata bermudastringels mitt: pet sounds. Denna skivaffär skrattade ju ut mig en gång när jag försökte köpa skivor. Därefter bojkottar jag petsounds. Å andra sidan verkar det vara det enda stället i stockholm förutom gullmarsplan jag kan köpa min fredrik lindström-biljett på (long story) så jag säger bara. Tyvärr, Fredrik. Det får bli en annan gång.

Ticnet, var är du?

Jag förstår inte var man ska hämta ut sin ticnet-biljett. Kanske på atg-ombud. Jag är inte van vid sånt här, men nu ska jag faktiskt gå på en slags konsert. Jag berättar mer senare.

I går hämtade jag Nadia plus hennes dagiskompisar A och J, även V var med. Gänget går nämligen på barnidrott, bestående av en ung kille som får dem att sparka boll, hänga i redskapen, springa och kulla varann och så vidare. Nadia förstås i extas. Hon älskar att röra på sig.

Bussarna proppfulla på vägen hem, lite panikartat då att försöka hålla koll på alla småtjejer. Men det gick bra. Hemma åt vi, jag la barnen, kollade på Upp till kamp, la oss, fick knappt sova för det var en massa gormande och skit hela natten, upp, F tog barnen till dagis, jag tog mig själv till jobbet, har gått på yoga, mycket bra, jobbar med mina elevers texter samt en ny artikel som ska produceras till mama. Jag ska hem via dagiskompis A för Nadia är där i eftermiddag och leker. Godbajs

Detta händer just nu eller snart

1. Lämnade just en artikel för mama.
2. Ska förbereda research för en annan artikel.
3. Skriver lite Projekt-skriv.
4. Förbereder för lärar-feedback Berghs.
5. Ska ligga med foten högt en stund för att min brutna lilltå ska läka.
6. Försöka komma på hur jag ska ta mig till Topshop och när och hur jag ska ha råd att köpa något på Topshop.
7. Se till att i veckan göra en liten enkät, en ganska pinsam en.
8. Gå med Nadia och hennes dagiskompis A till gympa, barnidrottgrej.
9. Gå hem och äta F:s minestrone på grannträffen.
10. Min läggning av barn.
11. Upp till kamp på tv!
12. Zzzzzz...

Tony: "Mamma, kom, vi ska plocka korv i skogen"

Lugn helg. I går var vi på badhuset och badade med barnen, Eriksdalsbadet. Därefter hem, bakade bullar, lagade grillad lax med nektarinsallad (mycket mycket gott, från Markus Aujalays nya kokbok), V, grannens barn, var här och åt. Barnen åt cirka 5 bullar var. Sedan la de sig. I dag har jag fått sova länge, strulig natt, Nadia skrek om att hon ska få sova hos oss. Från kl 12 på natten kommer hon och ligger och sparkar på oss.

Jobbat klart med AB, nu ska vi ut i skogen och grilla korv. Tjenamoss

Skriva skriv skriv skriv

Till dagis med barnen. Hem igen. Städade, noggrant, med Fredrik i två timmar. Gick sedan och åt lunch i Söderhallarna. Det var schysst, och nu är jag på kontoret och skriver skriva skriv skriv skriv eller nej jag bara smiter, men jag har hur som helst en artikel att skriva.

Telefonen funkar igen. Bihålorna lite bättre. Men fortfarande inte frisk. Fortfarande ingen träning. Jag vill träna igen!!!

Telefonen dog igen

Vår telefon har lagt av igen, den fasta alltså. Det gäller att ringa mobilerna om man ska få tag i oss. Pratade med en dagismamma, samma sak hade hänt henne i dag så det kanske är nåt med alla telefoner på Söder. Hur som helst, mejla oss eller ring mobilerna. I alla fall i dag, torsdag. Tjena hej

Okänd ort full av mejlserver-gubbar

Jag är och jobbar på okänd ort. Eller, okänd och okänd, så jävla okänt är väl inte Sigtuna. Här har författare suttit och gnetat med sina alster, det finns bevis i entrén till biblioteket. Själv arbetar jag med Projektet i stilla ro. Framför allt är jag själv. Helt själv. Det är jätteskönt. Ända tills gubbar på konferens glor på en. Snälla gubbar på konferens - vad är poängen med att stirra på någon som sitter helt själv? Är det för att få den att känna sig ännu lite mer utanför? Inte för att jag vill vara innanför. Män på konferens, något mer deppigt är svårt att föreställa sig. Det lilla man hör om deras jobb är omänskligt tråkigt. Business hit, min son bytte jobb till en säkrare firma, med bättre ekonomi, bla bla. Hellre har jag det helt osäkert än sitter på en konferens och diskuterar mejlservrar, det kan jag lova. Hur som helst, i eftermiddag är jag hemma som vanligt. Och sugen på Topshop. Ja, de släpper Ann-Sofi Back-kollektionen. Men den är väl redan slut kan jag tro.

Fel lillebror, kan man få ny?

Det är jobbigt med lillebröder som skriker och springer omkring när man ska sova i samma rum. Tony gormade som en dåre i går när de skulle sova. Först kom Nadia ut och sa:
- Vi måste skaffa en ny säng till Tony.
Hon menade att han är för liten för en vanlig säng, och behöver sin gamla spjälsäng tillbaka.
Sedan sa hon:
- Jag vill inte ha en sån här lillebror!
Och det kan man ju förstå.

Liten fika, oss virusattackerade emellan

Det är så grått så man nästan kan börja skratta åt det. Ute alltså. Men jag tycker det är ganska skönt, ärligt på något sätt. Liksom "så här ser Sverige ut och det är ingen idé att hyckla".

Annars har jag just råkat ut för datastrul med mitt aftonbladet-jobb, som jag för övrigt ska sluta göra. Jag måste rensa lite i mina prioriteringar, har jag kommit på. Och poff, där rök det jobbet. Vi får se hur det går med det ekonomiska. Orkar inte riktigt tänka på det ekonomiska, för övrigt. Det löser sig.

Nu går jag till min kompis som återhämtar sig efter ett ordentligt virus. Vi ska fika. hejdå!

Flygande fläng

Fullt ös! Upp och iväg med barnen till dagis, sedan till lokalen, hinner vara här en timme och nu bär det iväg till tågstationen (även kallad t-centralen) för att åka på intervju i Uppsala (där jag för övrigt var i går och hämtade barnen).

Är ganska trött igen eftersom bihålshelvetet ALDRIG går över. Jag tycker det är riktigt shitty av läkarna att inte bara ge en antibiotika på en gång. Hallå, jag har två barn! Jag kan inte vara sjuk i flera veckor. Goodbajs.

Vad jag inte fick berätta förut

Vissa saker får man ju inte berätta så här på sin blogg förrän efteråt, eftersom de inte får bli officiella i förväg. Så, äntligen, nu avslöjas gårdagens evenemang:
E:s möhippa, timme för timme
10.00 Upp. Var verkligen inte pigg och försökte tänka ut tusen sätt att försöka sova under dagens gång (hade ju varit på Bistro sud dagen innan, plus lägenhetsfest, hemma halv tre).
10.44 Hann faktiskt med pendeltåget och hade packat allt som skulle packas, plus fått i mig frukost och kaffe.
11.03 Framme i Solna, går ut åt rätt håll, kommer på buss 176.
11.07-11.20 Hoppar av bussen och irrar runt någonstans i Haga, till sist hittar jag det: Sturebadet Haga. Går in och byter om. Möter tjejerna sittandes i sköna stolar kring en pool.
11.30-14.30 Vi spaar så det står härliga till: Lägger ansiktsmask, bastar, hårbotteninpackning, simning, bastu igen, duschar och äter lunch. Vid lunchen: den obligatoriska möhippe-genomgången, hur känner alla varann? Hur träffades brudparet? Love, love, love. När vi är på väg ut, känner jag mig mycket fräsch, utanpå. Men ändå trött, inuti. (där den riktiga skönheten sitter som bekant)
15.00 Improvisationsteater i en källarlokal vid Vasastan. Undertecknad hade inte riktigt energin till detta utan smet iväg och gömde sig i källarlokalens bakre domäner. Här hade jag kunnat sova om det bara fanns något mjukt ställe att sätta sig på. Det gjorde det inte. Körde i stället lite "tänka på ingenting"-terapi, som ett alternativ till att sova. Funkade ganska bra.
17.50 På Grand hotel-baren. Lyxigt värre. Många ärrade medelålders män med påkostade paraplyer. Turister, amerikanska bröllopssällskap samt iskall konst, vita tavlor med veckade hål i, på väggen bakom den glasade flygeln, de skar verkligen av mot miljön och kändes otäcka. Champagnedrinkar, med brandy. Helt ok, tyckte jag. Men flera av tjejerna ville ha sötare drinkar och fick nya.
19.15-22.00 Vi rör på oss för första gången i dag (annars: bara taxi), går till Blooms café på Skeppsholmen, vid Arkitektmuseet. Där är det middag, sushi från Ljunggrens. Mycket tjejsnack, champagne och vin. Jag försöker hålla i en frågesport men det är väldigt högljutt och okoncentrerat eftersom den blivande bruden samtidigt fotograferas på ett väldigt speciellt sätt (lite hemligt fortfarande).
22.10 Manlig strippa anländer vilket ger undetecknad panik. Funderar återigen på gömställen men i stället koncentrerar jag mig på att författa en massa sentimentalt bludder till en grej som nog fortfarande är lite hemlig förresten.
23.00 Tröttheten har tagit över totalt och jag plus möhippans tv-stjärna beger oss hemåt i delad taxi.
23.00-24.00 Snackar med F. Däckar.

Ingen behöver mig just nu! (särskilt inte Harry P)

Har precis insett att den Harry Potter jag håller på att traggla mig igenom på engelska - typ tusen sidor lång - har jag visst redan läst!! Hur dumt som helst. Så nu tog jag mig samman och uppdaterade mitt hembibliotek med några (förhoppningsvis) pärlor från Bokus. Köpte två ex av en skitbra bok som jag själv läst, till vårt presentskåp. Så den kommer någon av er jag känner att få i present!

Är tillbaka i lokalen. Helt ensam. Just nu behöver ingen mig alls nämligen - barnen är i Uppsala. Det hela känns mycket bra. Äsch bara för det kom jag på att någon faktiskt behöver mig, nämligen mama, som väntar på en artikel som jag ska skicka in. Nåväl, jag gör detta. Sedan behöver ingen mig längre på ett tag. Puh.

Lyxlunchen är på g

Ingen antibiotika fick jag, bara avsvällande tabletter. De funkar visserligen, jag känner mig lite lite bättre. Virus är ett jävelskap. En kompis har också blivit sjuk.

Vad har annars hänt? Jo, jag hade alltså tre barn att ta hand om i går, det gick ganska bra, sedan var jag på vårdcentralen och därefter gick jag raka vägen hem där familjen hängde på gården. Vi åt middag hos grannen, mycket enkelt koncept, inte långt hem direkt.

Och så hem och jag fick gå och lägga mig typ kl 22 eftersom jag var deadly tired. Gick upp med Tony vid 7-tiden och gav honom turkisk yoghurt med honung. I dag ska barnen åka med min pappa till Uppsala. De stannar där till söndag. Skönt.

Nu blir det snart lyxlunch på gondolen. Härligt värre.

Slipper jag kanske hjärnhinneinflammation?

Jag måste till vårdcentral, det är bara att inse. Även om jag troligtvis inte har hjärnhinneinflammation. Då ska man ju ha feber, det har jag inte. Men däremot är jag helt svullen i bihålorna och det blir aldrig bättre.

Nu är jag här med Nadia, hennes dagiskompis samt Tony (dagis stängt i dag). Rätt intensivt kan man säga att det är. Men det funkar okej hittills. Ska göra lunch till dem och så blir det sovning av Tony. Puh!

Hypokondrin har tagit över helt

Okej, nu har hypokondrin accelererat totalt. Jag tror att jag har fått hjärnhinneinflammation. Allt stämmer (utom feber och nackstelhet, det har jag ännu inte fått): Jag mår illa ibland, i alla fall nyss, efter en stor latte, jag har blåsor i munnen, jag är ljuskänslig... HJÄLP. Måste genast ringa sjukvårdsupplysningen. Annars hade jag tänkt att det var en vanlig bihåleinflammation, vilket är illa nog eftersom det tar 2 veckor att bli av med. Men det stod också att om man har otur så blir det hela till hjärnhinneinflammation. Hjälp, hjälp, hjälp.

Dialog vid nattning av fyraåring

Jobbade alltså hemma igår på grund av en jävelförkylning som vägrar släppa greppet. Hämtade barn kl 16, då hade jag satt en deg på jäsning så när vi kom hem bakade vi mjukt tunnbröd, som stektes i pannna! Tyvärr tyckte barnen det var äckligt, mycket märkligt eftersom de kan möla i sig 3-4 tunnbrödmackor per dygn när det är köpebröd och detta smakade exakt likadant.

Men, har börjat med ny grej: Lagade maten medan barnen kollade på Bolibompa. Genialt! Då kan man ägna nästan en timme åt matlagning, de är rejält hungriga, äter bra och är fortfarande mätta när de ska sova. F skulle jobba så jag fick köra hela läggningen i dag liksom även i morgon då F ska på smokingmiddag (bäst att detta kompenseras för jag blir annars en bitterfitta).

Vi åt spagetti med köttfärssås. Sedan sket Tony på golvet, den här blöjavvänjningen funkar sådär, men åtminstone hälften hamnade på toan sen. Jag borstade tänder, satte på pyjamas och läste saga för dem och så skrek de och bråkade, Nadia ryade om att hon var mörkrädd. Då var tyvärr mitt tålamod helt slut (och Top Model hade börjat).

Jag, framför tvn: Nadia, monstren finns bara i ditt huvud. Du kan säga till dem "stick, dumma monster"! Och i stället tänka på något som du tycker om, så försvinner de från huvudet.
Tyst en stund.
Nadia, skriker från sin säng: Mamma, de försvinner inte! De är kvar i mitt huvud.
Jag: Ååååååå!! (Ja, jag är mamman utan tålamod.)
Försöker vara kreativ trots irritationen.
Jag: Men tänk på att du är hemma hos Madicken och hälsar på och ska leka med henne!
Nadia: Va? Kan man hälsa på hos Madicken? Var finns hennes hus? Kan vi åka dit?
Jag: (mållös)
Nadia: MAMMA, SVARA, kan man hälsa på hos Madicken?
Jag: Nej, ja, kanske, men nu tänker du ju inte på något läskigt längre, eller hur?
Nadia: tyst.

Fem minuter senare har de bägge somnat. Jag går in och ser att de är världens sötaste. Trots allt.

Klarar inte att vara sjuk

Jaha. Sjuk. Hemma. DET ÄR SÅ JÄVLA TRÅKIGT. Jag klarar det nästan inte, men vad ska jag göra när det sjuder i skallen av allt snor och jag blir totalt slut av att gå 500 meter (och det är inte bara tån som Tony krossade).

Nej nu orkar jag inte skriva mer, ska äta borstj.

Otursförföljd! Min träning, min träning (v 10 är körd)

Så här sjuk har jag inte varit på länge, helt tokigt. Det började lite lurigt, som en miniförkylning, inget ens att bry sig om, i lördags. Så har det hela accelererat och nu blommat ut till att jag känner mig totalt klubbad. Nu var jag förstås tvungen att släpa mig till jobbet ändå, men snart blir det vila i horisontellt läge.

Med min fantastiska träning har det dock gått åt helvete. Bara 2 ggr tränade jag i vecka 9 och vecka 10 ser inte ljus ut, får väl räkna vecka 10 från nästa vecka i stället (och träna 4 ggr den veckan kanske, som kompensation för dålig vecka 9?). Dessutom har Tony krossat min lilltå med sin träskalle när han ramlade rätt på lilltån. Jag kan inte ha normala skor och går väldigt dåligt. Hur mycket otur kan man ha?

Den sorgliga historien Shrek

Barnen vaknar 6 varje morgon, det är bara att konstatera.

Själv är jag sjuk, nyser och snörvlar och har eventuellt även feber. I går gick jag igenom kursen med mina elever på berghs, sedan försökte jag åka hem men de där förbannade loppen som ska vara i stan varenda lördag gjorde att busshållplatsen dragits in. Kom hem vid halv sex och la så småningom barnen. Sedan åt F och jag kräftor och kollade på "The Sqiud and the Whale", ännu en bra film om havererade kärnfamiljer, förra vi såg hette "me and you and everyone we know". Lustigt nog handlade bägge om hur usla papporna var på att ta hand om sina söner (jo för bägge familjerna hade söner), framför allt de yngsta. Lämnade dem ensamma hela dagar och sånt.

I dag ska F gå till jobbet vid 11 och sen på barnkalas. Han tar Tony med sig, men Tonys rosa fluga är försvunnen så det får kanske bli slips. Nadia och jag ska softa. Jag kanske tar henne till skolgården, till skolan hon ska få börja på när hon blir 6 år. Hon är så nyfiken på denna skola att jag måste visa.

Uppdatering lite senare: Det blev bio för Nadia och mig i stället, med stor hink popcorn. Film: Shrek 3. Nadias omdöme: "sorglig". Mitt omdöme: oväntat underhållande även för vuxna. Skönt också med en liten smula feminism. Nya grejen för flickor är att man visserligen behåller prinsessutstyrseln på, men man kickar ändå ass och får inte sällan rädda sin prins i stället för tvärtom.