Att skaka jobbet av sig

Lördagar alltså, nuförtiden. Ett kapitel för sig. Sover så länge jag kan, i dag blev det till halv nio  nio trots att jag la mig vid midnatt efter en fredagskväll hemma i soffan med sonen och F (vi såg film "Uncut gems", om en gambler som ägde en bling-bling-affär), efter att ha ätit vegetarisk lasagne, efter att ha gjort mina fem fredagslektioner varav en var mentorstid med "omtänksamhet" som tema eftersom det var Alla hjärtans dag, mentorslektionen planerad av mig, en annan lektion var ganska tröttande, en annan oerhört tröttande och stökig – historia – och en ganska kort. I alla fall kändes det som att jag vilade ordentligt fredag, ändå känns alltid lördagsförmiddagar hoppiga, hjärtat rusar då och då. Åt frukost, pratade med JD, smsade I och D och sedan tvingade jag med mig sonen på en promenad, över mot Liljeholmen och hem igen. Bra att röra sig i "ljuset" även om det inte fanns något solljus. Åt lite rester, försökte skriva ut saker till firmans deklaration, läser tidningar, vilar, vilar, vilar. Men det är så svårt att skaka av sig skolan, det tar lång tid att landa i att det är helg. Vet inte vad jag ska göra med det riktigt.

Nå, eftersom F och jag inte riktigt vet när vi blev ihop men någon gång mellan nyår och mars, så har vi tänkt 14 februari som datum. Alltså har vi nu varit ihop i 29 år. 29 år! Men han är sjuk – förkyld – och det blir inte direkt något firande eller så. Nästa år? Kanske. Nästa år är inte bara 30-årsjubileum utan även året vi fyller 50.

Har under lång tid, januari och en bit in februari, haft en känsla av måndag hela veckan. Upp sex, iväg till shalan och jobbet eller direkt till jobbet, jobba trots att det känns som att jag ligger efter hela tiden och inte riktigt fixar det som jag skulle vilja, hem och försöka hålla ordning på diverse med barnen hemma, tex middag, träningar, utrustning, umgänge med deras kompisar hit och dit, val av kurser, val av praoplats, och så vidare, så stupa i säng först av alla för att höra klockan ringa 06 igen och börja om igen. Att rutinen ska avbrytas av lov ganska snart är mer än välkommet, kan man säga.