fredag, november 21, 2014

Vår bildvägg

Ja det blev heldagsvabb i går, dottern var hemma fast hon var frisk, eftersom man måste stanna hemma en dag extra för att inte smitta. Hon höll på att klättra uppför väggarna av tristess, och fick gå på lunchdejt med sin pappa på Medis. Sonen vilade och vilade och mådde dåligt, men kräktes inte mer. Mamma vilade och vilade och mådde dåligt, hon ville hem men kunde inte åka för hon var så sjuk. Så mot kvällningen stack jag för att hämta vad jag trodde var våra sista bilder – men när vi började sätta upp dem insåg vi att hen på bildinramningen hade glömt ge oss två inramade teckningar, den ena en krigsbild av min son, den andra en Mirjana-bild från min barnbok. Måste alltså dit igen och se på medan de nogsamt ramar in. Det här med att konsumera alltså, det är bra komplicerat!

I morse gick jag upp sjukt tidigt för att yoga på ledd primary, klar med den klockan 8.15. Sonen är hemma idag med, för att ha sin friska dag. Jesus säger jag bara.

Etiketter:

torsdag, november 20, 2014

Om att kötta sig igenom tillvaron

Nu har podcasten blivit klar, om hur jag köttar mig igenom tillvaron och framför allt hur jag försöker motivera Göran, som har blivit modfälld. Lyssna här! Varning för att det blir väldigt ocensurerat, känsliga människor kanske ska lyssna på P4 i stället.

Vansinniga vinterkräk

Nej men detta tar liksom aldrig slut. Skulle äntligen få sova i natt, efter att jag varit ute på Stockholms universitet och deltagit i ett seminarium som gav mig kraftig prestationsångest (två grupper redovisade svar på två frågor, med power point och allt, oerhört proffsigt och med en massa av de konstiga ekvationerna med, som ingenting), men så framemot ett kom dottern och sa att jag måste in till sonen, hon sov ju i hans rum eftersom mormor blev kvar eftersom hon mådde så dåligt att hon inte kunde åka hem i går.

Det blev F som gick in i barnens rum, och då hade sonen spytt ner precis alla lakan och hela allting. Därmed är vi alltså inne på dag nummer tre som vabbande föräldrar. Det är som förgjort. Jag stannar hemma och här finns alltså tre sjuka, dottern, som är frisk men måste vara hemma en dag till på grund av smittorisk, min mamma, som är jättesjuk, och sonen, som visserligen inte kräks mer men är spak. Jag fick tvätta både lakan, täcke och kuddar och torktumla. Nu sitter jag bara här och väntar på att jag själv ska bli sjuk...

Men en ljusning dök upp: Dottern hittade sin mobil, under kläderna i SONENS rum!?

Och vad gäller dynorna jag hämtade i Solna i tisdags är de i vardande, ska bara sys till en smula till så har vi vår ljugarbänk klar! Ser fram emot att sitta där och ljuga och ljuga framöver.

Etiketter: ,

onsdag, november 19, 2014

En mardrömsnatt, men inget mardrömsliv

I går eftermiddag stack jag och simmade på Eriksdalsbadet, tog ut mig fullständigt. Under tiden övade dottern på att slå volt i vattnet samt dyka, i andra bassängen. Sedan skjutsade jag henne på pakethållaren hemåt, men fick själv vika av för att ta pendeltåget till Sundbyberg, gå och gå och gå tills jag kom till ett ställe som skurit ut dynor i skumgummi till vår ljugarbänk i köket, gå med (det lätta) paketet hela vägen tillbaka, åka hem, fiska upp cykeln, få lasagne som mamma lagat, söka efter dotterns mobil, tjata i säng barn och så såg mamma och jag lite på tv. Sonen kunde konstateras frisk, men då kom det typiska: Dottern blev i stället kräksjuk, med start klockan 2 på natten. Hon låg i vår säng och kräktes i hink en gång i timmen, ungefär, fram till cirka 5-6-tiden på morgonen. Så det blir vabb, men kunde komma på svintidig träff på Kaffe med T och J, så superkort yoga också.

Det är helt grått ute, mörkt, ingen sover ordentligt i familjen, livet är otroligt rörigt med kvällsaktiviteter och annat. Ändå känns det helt okej. Jag skulle tippa på att anledningen är: Pengar. Jag är inte längre utfattig. Några fakturor har äntligen kommit in. För första gången på länge kunde jag betala skatt någotsånär i tid (det blir straffränta på det så jag säger bara "åt den som har ska vara givet" fast för mig blir det tvärtom). Och – bäst av allt – räkningen från revisorn som legat sedan april är nu betald! Tjoho!

Etiketter: , ,

tisdag, november 18, 2014

Remember my name

En grej med livet just nu är att jag aldrig hinner träffa mina kompisar! Det är bedrövligt. Men den senaste tiden har jag gjort ett litet ryck på kompisfronten, har till exempel träffat gamla Uppsalakompisar som E och Ankan, var ju hos K med S i Göteborg, har dessutom träffat JM nyss på lunch (Gossip, Skånegatan, help vad gott!) och snart så ska jag även träffa T och J och ta en näranog klassiker-kaffe på KAFFE tidig morgon när vi lämnat ifrån oss alla våra barn.

Det var någon som sa att de som gör karriär förlorar den biten: De hinner inte träffa sina vänner. Själv gör jag inte karriär utan mer försöker hålla mig borta från långtidsarbetslöshet eftersom min bransch håller på att förtorka alternativt förgöra sig själv inifrån.

Men det ska fanimig inte hindra mig från att träffa kompisar. Jag tänker göra det, betala med svett. Och det börjar nu!

Etiketter:

Nattstrul nu igen

Nu är dotterns mobil borta, vilket känns ganska jävla irriterande kan jag säga. Men i går blev det andra bullar, då försökte jag först besvara en seminariefråga, lyckades bara delvis, fick konstatera att det inte skulle bli tisdagsyoga av, och så cyklade jag till sist till Slussen. Där lämnade jag cykeln, och så begav jag mig vidare med tuben till Ohlssons tyger på Sveavägen, där köpte jag tråd och blixtlås. Så raka vägen till Nalen där det var Årets mama, denna märkliga men alltid trevliga tillställning (eftersom jag känner så många där, har jobbat ihop genom åren). Så tuben till Slussen igen, med cykeln mot hemmet. Hemma var min mamma, och jag åt lite rester och gick igenom goodie bag från tillställningen, så la sig dottern medan mamma och jag drack te. Sedan följde en av de struligaste nätter jag varit med på länge.

Sonen hade migrän under kvällen, så han var däckad – trodde vi. Så hörde jag hur F gick upp och pratade med honom, han verkade nästan kräkas, men inte. Somnade om. Några timmar senare kom dottern för att sova hos oss, mormor snarkade. Då flyttade F hela dotterns madrass in i sonens rum och la sig där. Strul strul. Men i morse kom alla iväg utom sonen som fick ligga hemma sjuk. Mormor ska sy saker till oss!

Själv fick jag ihop mitt seminariesvar. Det blir lunch med JM strax.

Etiketter: ,

måndag, november 17, 2014

Helgen då allt hände

Detta blev faktiskt helgen då ALLT hände, fast inte på fredagen direkt för då var det ju flum som gällde. Fredag kväll efter att dottern lagat tacos och myset satt igång – Oceans eleven, ungarna fattade ingenting – stack jag till JD, där var även P och B, vi åt middag och snackade och så gick jag hem rättså tidigt, alla utom dottern sov länge på lördag. Jag tror att sömnproblemen hänger ihop med att vi inte sett solen i Stockholm alls sedan det blev november: två soltimmar hittills under hela november! Det är lite som att gå omkring i en mörk säck.

Hur som helst – på lördagen hade jag bestämt att allt skulle hända hemma. Ingen (vuxen) skulle på någon jävla cup eller handla eller gå på museum eller jobba eller hålla på med något annat än hemmet, tills det som kunde bli klart blev klart. Jag började klippa ut våra bilder i papp, för att sätta upp som test på vår enda vägg som återstår där det ska hänga saker. Sedan försökte jag smyg-ringa en som skär ut dynor till ljugarbänken i köket för 600 spänn, men F kom på mig, så han fick vara med och säga till lite grann. Annars är hans lösning att man köper dynor i läder för 40 000 typ. Som vi inte har. Ja, sedan fortsatte dagen med att F och sonen stack till hans kontor och snickrade, jag och dottern stack iväg för att lämna in i stort sett alla bilder vi hade som behövde ramas in, detta på riktig ramverkstad, där hen som ägde stället var mycket noggrann och gick igenom precis varenda grej och vi fick bestämma ramfärg och dona i all evinnerlighet. Till sist kunde dottern och jag sticka till Granit, handla lite blå tidningshållare till överpris, och så bar det av hemåt där vi åt mackor och sedan fick F genom lotteri bestämma vilken restaurang hela familjen skulle till, det blev Ho's, och där åt vi gott, gick hem igen och såg Little miss sunshine där farfar knarkade och vi kunde konstatera att de ändå var mer av ett klantlag än vår familj. Sent på kvällen ringde hen från ramaffären och sa att hälften av bilderna var klara!

Söndag lärde sig dottern använda tvättstugan, sedan var det till att fortsätta med att klippa ut sista låtsas-tavlor i papper och placera upp dem, flytta om och lägga pusslet tills det blev klart. Vi gjorde dessutom i ordning hela uppställningen av böcker i färgordning, F skruvade ihop en piedestal, och så planterade jag och dottern om alla kaktusar som hade för stora krukor, med ny fin jord, och ställde som stilleben-aktigt på bänken framför tv:n. Så bad jag dottern städa sitt rum men hon blev så arg så hon rymde en stund. När hon kom tillbaka gick hon, sonen och jag till ramverkstads-hen och hämtade de fina inramade bilderna vi fått, och via syrran för att hämta borr kom vi hem igen. Hemma började dottern laga mat igen – piroger. Sonen tillagade efterrätt, mördegskakor med choklad i. F och jag borrade upp en klocka som legat på vänt sedan april, och så gjorde jag fiskburgare.

Vardagsrummet blev bra! Fortfarande måste vi fundera igenom blombeståndet, till piedestalen vore det fantastiskt med gullranka som kunde klänga kring den. I och med de dyra tidningsställen på bänken/tv-hyllan kunde stilfascisten F acceptera att jag har många tidningar framme. Men det som skulle vara mest stilleben-aktigt havererade lite, även om JD som kom på middag tyckte det såg mysigt ut även med min tsintao-ölflaska som jag tänkte skulle vara fin där. Jag ställde i stället det mer klassiska – värmeljusstakar – på plats och nu funderar jag på ifall man kunde permanenta det med icke-levande ljus, som inte heller blir brandfarliga. Det finns några som ser bra ut här som jag önskar mig. (Dyra förstås, men kanske kunde två räcka, i olika längder.)

Jag kom inte riktigt så långt jag hade velat, för min garderob borde även fått sin belysning. Men i köket har vi numera luckor överallt, där skåpet som tidigare tjöt är fixat (long story), dessa har även handtag! Saknas bara handtag på övriga garderober, samt fixning av min och lite andra garderober, samt belysning i min garderob, vill också bygga en hylla som funkar som nattduksbord, samt att det saknas en hylla till telefon och modem i vardagsrummet.

Sedan så har vi bara hallen och barnens rum kvar! Tjoho!

(Och i dag måndag blev det yoga, nu ska jag jobba så det sprutar om det.)

Etiketter: , , , ,

fredag, november 14, 2014

Ha en flummig helg

Ja, idag har jag visst inte meddelat mig så mycket, det beror på att jag flummat runt en del. Dagen började med yoga och så jobbade jag kvickt undan en text och sjösatte en faktura, sedan hade min gamla vän från Uppsala, E, och jag långlunch på Pelikan. Det var kul att äntligen ses! Att äta lunch i tre timmar var inte fel. Så kom jag hem och skrattade som en dåre, enligt min son: För hemma fanns ljus! Äntligen!

torsdag, november 13, 2014

Grå november

Det gick bra i går, till sist. Jag kom in som sista "aktivitet" under läkarlinjens lärares konferensdag, pratade i cirka 45 minuter, hade frågestund och sedan fick jag vara med på deras mingel, middag och bo kvar på hotellet eftersom det ändå inte gick att komma hem samma dag. Det var väldigt skönt med ett eget rum. Innan jag pratade hade jag en timme för mig själv, då jag yogade på rummet, och läste lite. Sedan föreläsning, sedan hänga med läkare, som var oväntat roliga, så tillbaka strax efter tio. Läser och läser en bok just nu: "Och i Wienervwald står träden kvar". Först tänkte jag äsch, eftersom jag önskat mig att historien kunde varit mindre faktaspäckad och fokusera mer på själva familjen: Föräldrarna som skrev och skrev sina brev och skickade dem från Wien, till sin son Otto, 13 år. Han var ett av de 99 barn som fick åka till Sverige på nåder 1939, trots att Sverige ville gå på tyska linjen. Föräldrarnas brev var fulla av tystnad, saker som inte kan sägas men som sägs mellan raderna. Hur en efter en i lägenheten försvinner, till olika "arbetsläger". Så slutade breven komma till sist. Ja, som ni förstår blev boken ändå väldigt gripande till sist, föräldrarnas längtan efter sitt barn, barnet som sakta förstår att de inte kommer att komma till honom. Kriget hade slitit dem isär för alltid. Bra skrivet också om föräldrarna, hur deras tid i Wien spenderades för att spenderas, när de inte kunde lämna hemmet – allt var förbjudet att göra för judar till sist. Utom att vänta in döden.

Det var då, 1930- och 1940-talet. Nu har vi nu. Rassar i riksdagen.

Det är som att vi måste leva detta om och om igen. Som att vi aldrig kan bli av med rasismen.

I morse vaknade jag vid 7, åt frukost och sedan packade jag ihop för att kunna titta lite på det fina Vadstena, klosterhotell, slott, klostret, Vättern. Det var nästan skrattretande grått, men fridsamt och vackert.

Sedan tog jag buss genom regnigt landskap till Skänninge, där jag gick en sväng till Överskottsbolaget som en av läkarna tipsade om, och så vidare med tåg till Mjölby, därifrån X2000-tåg hemåt. Väl i Stockholm åkte jag inte hem utan tvingade mig via Hötorget/Lindex till Weibulls där jag handlade växter och krukor för 700 spänn.

Det måste bli något gjort hemma! Det är mitt mission.

Etiketter: , ,

eXTReMe Tracker