fredag, augusti 22, 2014

Ljusare ljus

Min ångest börjar så sakteliga dämpas, allt eftersom att höstens jobb trillar in. Min fattigdom är högst temporär, saker kommer vända. Måste bara hitta någon bra person att låna pengar av under övergångsperioden. Någon riking.

Det kommer att bli mycket jobb i höst, och för en gångs skull känner jag mig relativt utvilad och redo att arbeta. Men jag har bestämt mig för att helt skippa nyårslöften och i stället satsa på halvårslöften, ett lagom till jobbstarten på hösten och ett löfte lagom till jobbstart på våren.

Höstens halvårslöfte är: Aldrig. Någonsin. Jobba. Hemma. Kvällar. Och. Helger. (Plus att jag ska yoga 4 gånger i veckan hädanefter men det är inte ens svårt, det är ren pleasure.)

Allt jobb som ska göras, ska göras kontorstid, på kontoret vardagar. Punkt och slut. Har bara idkat denna regel i cirka två-tre dagar men det har varit faboulous. I går, tex, cyklade jag till syrran och hämtade upp dottern vid 17-tiden, kastade i mig snabbmat, cyklade sedan med dottern till fotbollsplanen på andra sidan Söder, handlade lite nyttiga bars, russin och annat att småäta vid planen, läste Filter, softade, cyklade hem efter 1,5 h (iskall), och efter läggning av barn såg F och jag äntligen klart på The Killings andra säsong så man fick veta vem mördaren var, en förfärlig upplösning, sedan var det sova, i morse gick jag vid 7 och fick till lite hemmayoga, 5–6 solhälsningar, frukostera, sticka med sonen till skolan, ha textfeedback på Fabrique med JD, förbi Söderdoktorn till lokalen, ta emot plats-spekulant, äta månadsmötelunch med Garbo, nu ska det jobbas så det står härliga till. För, som sagt: I helgen jobbar jag ingenting.

Etiketter: , ,

torsdag, augusti 21, 2014

Avdelning mystiska ting

Innan jag insåg att jag var utfattig handlade jag saker, bland annat denna t-shirt. Det var medan vi fortfarande befann oss i Venedig och jag tror att jag betalade cirka 80 spänn. Vissa saker är bara för bra för att vara sanna, och då måste jag slå till. Detta är alltså en t-shirt som hängt på ett gatustånd nära Piazza San Marco, vid strandpromenaden i Venedig, vilket dels betyder att det röda blivit solblekt på ena sidan, vilket var en stor anledning till att jag köpte den – det var så snyggt, och samtidigt ganska konstigt eftersom det blir stor skillnad mellan framsida och baksida. En annan är budskapet. Ja, vi förstår att det är en ripoff på converse-loggan. Men vad står det i stället? Jo: "Venezia Italia Star" samt: "Piazza San Marco" med mindre, snirkliga bokstäver. Det vara bara så otroligt mystiskt, hela budskapet. Så jag var tvungen att köpa den. I stället för Converse All Star (samt, med mindre, snirkliga bokstäver: Chuck Taylor – vem nu det är) står det alltså en stads namn, att staden är ett lands stjärna, och så sätter man dit stadens mest kända torg i mindre bokstäver, för säkerhets skull.

Fascinerande, helt enkelt.

I dag sitter jag med denna tröja på mig på kontoret och försöker få till en artikel och diverse möten, och så spånar vi lite kring det här med bankråning och hur lukrativt det egentligen är nuförtiden. Enligt vår gubbgoogling (när man inte kollar upp utan bara låtsas att man känner till en massa saker) är det ingen idé att råna banker längre, eftersom det inte förvaras några cash där.

Annars blev det en lugn kväll hemma igår efter jobbet – dottern var hos kompis, sonen sov på grund av sin migrän, och morgonen ganska strulig eftersom han inte kunde säga om han hade ont i huvudet fortfarande eller inte. Till sist cyklade jag med honom till skolan och det verkade fine så jag tog mig till Yogashala, tränade ett pass och nu ska jobba på.

Etiketter: , ,

onsdag, augusti 20, 2014

Konsumtionssamhälle my ass

De säger att vi lever i ett konsumtionssamhälle men jag vet inte jag. Det är oerhört svårt att konsumera, i praktiken. Saker är hela tiden slut på lagret, det går inte att få tag i supporten, det går inte att ens komma till vissa affärer  på grund av mystiska öppettider eller för att du saknar bil osv osv. Precis det du behöver finns inga exemplar av i den färg du sökte, precis det du ville ha fanns inte i din storlek, just den modellen tog just slut!

I dag var det skolstart, och med skolstart kommer shoppingstart. Det ska inhandlas kalender, pennskrin, nya gympakläder (ständigt dessa gympaskor!). Det är som att lägga en stor tung sten ovanpå den man redan hade som utfattig enmansfirma. Men det är bara att knipa igen, låna för att klara sig över ytterligare en ekonomisk kris, hoppa från isflak till isflak, kanske någon gång få komma igen. Kanske någon gång få betalt för allt jobb man gör. Bara som exempel.

Men yoga kan jag träna eftersom jag årskort har, och det blev yoga i går, ett rejält pass. Sedan skrev jag på en knepig och svår artikel, den var så förbannat knepig och svår att jag inte kom någon vart utan fick ta datorn med mig hem för att fortsätta knepa och knåpa. Samtidigt stack dottern till träning med F, sonen fick göra chokladbollar med sin vän A, jag gjorde jobbet och sedan pizza, A gick hem, dottern kom, alla la sig förutom F och jag som såg två avsnitt av The Killing. Herregud, hur svårt kan det vara att fånga mördaren!?

Så fick vi gå upp tidigt i dag för skolstart. Jag följde med min dotter till hennes nya klassrum i femman. Jag blev bekymrad eftersom de ska ha så förbannat många olika lärare och det vet man ju vad det betyder. Nämligen att det alltid är någon sjuk, någon vikarie någon som hoppar av. Precis det som min dotters klass inte behöver.

Så tog jag en sväng förbi bibblan för att samla kraft. Nu ska jag pengar håvas in.

Etiketter: ,

måndag, augusti 18, 2014

Helgen när hösten kom

Annars började helgen med att jag åkte och storhandlade, jepp, fredag kväll från kl 18 till 20.30 hade jag bilpool-bilen, iväg till Willys Sickla, skaffa mat, hem och packa upp, äta, sticka till syster med F och barnvakta, hemma igen efter ett. Lördag bar det av till Fs lokal där vi jobbade med vårt köksbord på olika vis – tvätta underrede, såga och slipa träbitar, vaxa. Hem och byta om, sedan åka till Enskede där vi mötte J, B och andra kompisar på pizzeria Myran. Sedan gick vi till en killes gamla pojkrum i bottenplan på en villa. Det var ordentligt ombyggt och såg ut som på bilden. Där fick vi ungefär 12-rätters magnifik mat, allt vegetariskt. Det var swell. Förbi Clarion på vägen hem, gick sista biten, kände kylan komma krypande, somna sent, upp sent och så satt jag hela långa söndagen och försökte få till en artikel förutom fika med syrran och tvillingarna, kort yoga samt tillagning av kinesisk biff när F kommit, han hade grejat med bordet igen. Gav upp artikelskriveri vid 20-tiden och såg en bit av andra säsongen av The Killing.

Så blev det måndag och raka vägen till jobbet, skrev klart en artikel, halvklar med nästa, kanske kan jag snart fakturera, jippie! Hemma igen hade barnen kommit tillbaka. Åt fiskbiff och drack te, F gick ut en sväng men barnen sover sött och so shall I.

Ekonomi-panik igen

Ja då var det dags igen, för den gigantiska ekonomiska paniken som ju kommer efter att ha tagit semester man måste betala själv. Pengarna räckte till ledighet, men inte till lön månaden efter ledighet. Finns inte ens till hyran nästa vecka. Samtidigt frågar folk ifall jag kan göra jobb gratis, jobb som innebär förberedelse, resa i cirka 6 h under kontorstid (alltså under tid då jag kunde skrivit artiklar och fått in pengar). Det går ju inte. Hur trevligt det än verkar, hur fina erbjudanden man än får, hur mycket "reklam för dig/din bok" det än må vara, så är det väldigt svårt att förklara nyttan med när middagsbordet står tomt eller kronofogden knackar på dörren.

Så jag kommer att fokusera på kärnverksamheten: Att överleva, fortsätta ha ett boende, mat för dagen och kanske kunna lägga pengar på en och annan fotbollsavgift. Det är inte lätt eftersom min bransch är i ett sluttande nedförslut som heter duga, eftersom det är frilansarna som ska betala ekonomiskt för att människor inte köper journalistik längre, det betalar vi genom att våra uppdragsgivare hela tiden sänker och sänker ersättningar och därmed behöver vi arbeta mer och mer och mer för mindre och mindre och mindre pengar.

Ja, det är att stå i kvicksand. Det ger mig inte den rätta avslappnade känslan som jag märker att många andra i medelklasslivet verkar kunna njuta av.

Ja, jag är heligt förbannad. Vi har en skitvärld, på många sätt. Men det obehagliga är att så många inte verkar förstå villkoren för prekariatet. Jag kan förklara: Jag måste betala min egen lön. Jag har ett konto dit ersättning för mina artiklar ska komma in. På det kontot står det 0 kronor. Alla kommande artiklar, som jag gör just i detta nu, kommer att ha 30 dagars betalningstid. Medan jag väntar på att de 30 dagarna ska gå, kommer ett månadsskifte, alltså då det ska betalas hyra, telefon, elräkningar, och så vidare. Så. Nu vet ni.

Vill mig något, show me the money.

Etiketter:

fredag, augusti 15, 2014

Snurra min jord

Ibland tänker jag: den är för fin för att förgås. Jorden alltså. Men ändock beter vi oss så fruktansvärt dumt mot detta vackra. Vi är i sanning inte skapelsens krona. Fast en del fina saker har vi byggt, som Dubrovnik, till exempel (se bild).

Annars gick jag upp hårresande tidigt i morse, halv sex!!! Det var så tidigt att jag hade ångest hela natten och sov ytligt och dåligt för jag trodde hela tiden att jag måste gå upp. Men jag cyklade till Yogashala, gjorde ledd primary med JD som hakade på, samt övriga, och det fina är att man har tränat och ätit frukost på Nytorget och ändå är klockan bara 9 på morgonen och nu ska jag jobba på här för jag har galet mycket. Faktiskt ringde ett par personer tillbaka sent i går kväll. Kanske är min research räddad. Eller inte. Allt kommer att visa sig i eftermiddag. Det kommer att bli en kapplöpning utan like.

Etiketter: ,

torsdag, augusti 14, 2014

Seg start

Det går extremt dåligt för mig att starta min frilansverksamhet, som ett skämt nästan faktiskt. Jag får inte tag i en enda människa och ska ändå leverera två långa texter till nästa vecka, baserade på luft då. Eller på mitt eget tyckande, vilket inte är meningen. Semestern tycks aldrig vara slut för vissa.

Annars var det middag hos JD och P i går, så när jag hade fiskat upp två flaskor rött på Systemet, samt hämtat F på lokalen, cyklade vi dit och fick en vegogryta. Dit kom även Quistbergh och Brun, vi pratade om nätdejting och F pratade Kiruna med P, sedan hem vid 22-tiden, titta på The Killing – älskar regnet i Seattle! – två avsnitt, lägga sig alltför sent, upp vid nio, dricka svart kaffe, iväg till jobbet. Nu är åtminstone en artikel klar. Två to go.

onsdag, augusti 13, 2014

Rökaren levererar notan

En sak med Riche som är oemotståndlig är den grafiska formgivningen i leveransen av notan. I love it! Hoppas att det inspirerar fler krogägare, och lite rökande tanter vore inte heller fel i uppdaterad variant. (Fast oops, i dag skulle de väl behöva vara joggande med detox-juicen i högsta hugg.)

Var var vi nu? Jo, på Riche satt vi bordet bredvid Björn Borg, den kändaste svensken någonsin. Det kändes lite stort även om det var knepigt att känna igen honom först, vithårig som han är. Tog tricken hem med F, gick även i regnet, satt sedan kollade tv dumt nog, tio i fyra fick vi panik-lägga oss. Söndagen vaknade vi halv ett, trötta och dana. Gjorde inte många saker, mest tv fram tills jag fick gå och handla för att laga middag. När mamma kommit med barnen kom även K, med dotter V, de bor ju numera på en ö i västkustens skärgård, och de fick kycklingspett med ris och nougatkakan jag gjort.

Barnen hade varit på släktträff som jag till sist missade, de gillade den skarpt och berättade entusiastiskt om nya vänner, bus de gjort (busringt på dörren, ingen brydde sig, gått ut på en låst balkong, ingen märkte något, slagit en tennisboll som satt på en pinne, runt, runt, var tydligen otroligt kul)... De fick lägga sig ganska tidigt och så blev det måndag och då skulle F och jag åka på begravning, men jag satte klockan tidigt och var iväg och yogade vid 7.20 och framåt, så cyklade jag hem och mamma kom över – hon hade sovit hos syster – så vi kunde åka tåget till Uppsala och så gick vi i regn till kyrkogården, var med på icke-religiös begravningsceremoni, Fs morbror. Sorgligt, han var en omtyckt man, sedan fika vid Domkyrkan. Så försökte vi åka hem, men tågen gick förstås knappt. Till sist kom vi hem, då missade jag precis en lägenhetsvisning som mamma, syrran och barnen tittat på i Tanto. Vi åt middag, rester, barnen såg Hobbiten med måndagsmiddekompis L, som kom, och så la vi oss allihop och nästa morgon, tisdag, åkte mamma med barnen och jag skulle minsann jobba ordentligt, gick halvokej. Satt med Ankan länge i telefon och pratade om det som stundar för henne.

Sedan fick jag middag hos JD, vi stack till Bar Central uteserveringen, drack te och vatten, H kom, vi pratade om på vilket sätt vi var sjuka i huvudet.

Hemma halv elva, sov, upp tidigt i morse för att hinna yoga, jobba, fixa fötterna på spa (jajemän!) och jobba som ett jehu.

Etiketter: , , ,

eXTReMe Tracker