Lovet ja (och lite saker innan)
Etiketter: ledighet, sömnproblem
Frilansjournalist, författare och ämneslärare, född 1971, full of bull(shit) som ni nu ska få ta del av.
Etiketter: ledighet, sömnproblem
De sista lovdagarna rullar förbi och på måndagen hade jag som sagt tvättid, vilket alltid tar halva dagen av någon anledning. Det var enorma mängder att tvätta, men i övrigt gjorde jag inte mycket mer än fixade en linssoppa och så småningom även en lasagne av den köttfärs som F gjorde dagen innan, som blev uppskattad, samt pratade med Rebo i telefon tills F kom och visade brevet han fått.
Jag sov dåligt på natten och på tisdagen kände jag mig lite risig fortfarande – det som började på tåget från Gbg på söndag fortsatte hålla sig kvar i kroppen. Den trötta tisdagen gjorde jag ett test för covid som dröjde länge och väl innan det fick en respons. Samt bar ner cykeln i förrådet då den stora hissen alltid är trasig. Jag började skriva en handlingslista men blev ganska trött av det. Fick fortsätta på onsdagen, då F gick upp väldigt tidigt för att träna ute, i Tanto, med Kuben. Då hade han i sin tur inte sovit bra så han kom hem och la sig igen efteråt, och när han vaknat var handlingslistan färdig så vi tog bilpool-bil till Lidl Östberga och storhandlade massa saker för det facila priset 2300 kr. Svårt att slå Lidls priser! Så gick F till jobbet och sedan ut med Kuben. Sent på kvällen kom svar, positivt. Bara för mig att hålla mig undan från folk alltså. På torsdag när F gått till sitt (tomma) kontor så cyklade jag med min elcykel eftersom jag behövde testa hur den fungerar i snö. Cyklade nästan hela vägen till jobbet och tillbaka och det gick utmärkt. Det var sju minus och gnistrande sol. Det gjorde mig lite glad att cykeln ändå fungerar med sina dubbdäck. Pratade med JM på telefon, har också kontakt med JD. JDs mamma har nu dött så det var tungt.
På trettondedag-torsdagen efter cykelturen och liten sejour med datorn, kollade bla in min nya engelskakurs, ville I ha hjälp med flyttning och barnvakt och sådant och hade dessutom "lill-jul" äntligen (skulle varit före jul, den 21 december men då var en tvilling förkyld), men vad hjälpte det nu när vi var sjuka. Vi ställde julklapparna utanför till mina barns stora förtret, de ville inte lämna presenter så utan föreslog att ytterligare en gång skjuta upp lill-jul. Men där satte I och jag ner foten. Pratade med gamla Uppsalakompisen L, som har svårt att få lärarjobb, som också hade covid. Många har det nu!
Dottern och jag lagade fishcakes och friterade rispappersrullar i ett stökigt kök innan F och jag såg nyheter (ett år sen den sjuka stormningen av Kapitolium!) samt en reality-serie om en familj av mäklare, i Paris.
Fredag och F gick till kontoret men kom hem igen vid 13-tiden redan, då hade jag gått en kort promenad bara till Liljeholmen och hem igen. Nu gäller det att härda ut, på söndag har de magiska sju dagarna gått och jag smittar ej. Men jag är inte så särskilt pigg, och yoga blir det inte tråkigt nog.
Etiketter: ledighet, sjukdom, sömnproblem
Då är julen över för denna gång. Men sist jag skrev hade jag inte kommit igenom den sista veckan i skolan. Ska göra det lite snärtigt: Upp tidigt tisdag, frukost, iväg med tunnelbanan till jobbet i ganska god tid. Började med att hämta upp en massa fika och stack så till klassrummet, ställde upp alla stolar i en halvcirkel och så kom eleverna klockan 9 för fika. Jag hade tänkt att fikat kunde vara i 30 minuter men då hade jag glömt att gymnasieelever (i årskurs ett) inte är kapabla att småprata, så jag fick raskt sätta igång med två tävlingar. En handlade om att kolla ifall man kände klasskamraterna, den vann en tjej som fick en påse skumtomtar. Nästa tävling var ett julquiz som två killar vann. Så var det hejdå med dem, satt en stund vid mitt skrivbord och satte ihop bilder från vår 50-årsfest, gjorde inte många knop innan det blev dags för jullunchen bestående av smörgåstårta, en lunch som jag gick till extra tidigt och lämnade efter bara 20 minuter. Tog buss och tunnelbana och bytte tunnelbana tills jag nådde Skogskyrkogården. F kom strax efter, vi mötte Ylva utanför och hon och jag köpte blomma innan vi stack till kapellet där Peter skulle begravas, alla visade sitt vaccin-ID innan. Sorgen var stor, han var bara 55 år och hans son 15, ändå spelade sonen en sång för sin far. Det var inte lätt. Efteråt åkte F och jag till Teatern och åt, jag bara lite hummus, så handlade han medan jag tog mig till tvillingarnas skolgård där C sjöng i tvåornas kör, A var sjuk så hon fick inte vara med. Det var iskallt ute och efter detta drog vi hemåt, åt hemma efter en del dividerande om what to do, hade tänkt fira barnens avslutning men endast sonen hade haft sin avslutning och han var dessutom i Nacka och hoppade på ett trampolinställe med klasskompisar (!?). Dottern plockade mina ögonbryn. På onsdag gick jag upp tidigt, yogade alla stående på shalan, sprang så till salong för att vaxa axiller, ramlade och fick komma lite sent.
Hemma igen lämnade jag av alla grejer och gav mig åter ut på stan, tog pendeltåget till T-centralen och vankade runt på bokaffär medan jag pratade med Rebo. Sonen kom spurtandes så vi kunde äta master kebab på Hötorgshallen, sedan försökte han handla det sista, bland annat korvar och ost till morfar och far, sedan fick vi bege oss till Fridhemsplan för att köpa muggar med Liverpool-motiv samt en second hand-blus till hans syster, så skulle han vidare till Akademibokhandeln vid Odenplan men där orkade inte jag följa med utan tog bussen hemåt. Hemma fanns redan barnens presenter, sonens airpod-hörlurar samt dotterns tyngdtäcke, lite gömd. Dottern hade äntligen sin avslutning och sedan skulle hon dricka drinkar med kompisar på bar. Men det var tidigt över så hon mötte oss övriga på ett thaiställe i närheten, vid Hornsgatan, som var väldigt gott – ett fynd. Med det kunde själva vilan börja, även om den bestod i att handla ingredienser till julsallad och Fs Janssons. Torsdag var jag uppe tidigt för att yoga igen, men kom lite sent så det blev de stående innan lite vila och så hem och fixa till det Tanto-hus som vi förberett i pepparkakeform, satte ihop det, packade saker och vilade en hel del, läsa bok och ta det lugnt. Såg också på julkalendern, fixade lunch, packade. Så vid 17-tiden tog vi pendeltåget till Uppsala och vidare till Vattholma, där vi blev upphämtade av barnens farmor och farfar. Vi fick god middag och softade lite innan det blev dags att lägga sig och vakna till julafton. Frukost först, sedan aktiviteter – trots julafton skulle dottern övningsköra, sonen åka skridskor, och själv joggade jag hela vägen till skridskobanan. Så tillbaka och göra sig iordning samt fixa maten för julfirandet, då även mina föräldrar kom klockan 15. Vi drack lite glögg på ovanvåningen, såg lite Kalle, så ner och äta alla goda saker som alla hade gjort. Våra mammor hade egen sill, farmors gravade lax och köttbullar, en god rökt skinka, Jansson och så dotterns kola efter det. Vi glömde nästan bort att det skulle bli julklappsutdelning men det skulle det bli. Då fick vi vuxna böcker av varandra, och av dottern fick jag ett halsband, av sonen en liten lampa att lysa upp böcker med. Satt och snackade både uppe och nere och läste och tog det lugnt, sonen lärde mig att ta en selfie på rätt sätt. Vid 23-tiden somnade mina föräldrar i andra huset, där F och jag sov natten innan, barnen fick sova kvar i det huset medan F och jag sov nära granen på ovanvåningen.
Sov länge, som alla dagar på landet, och åt sedan frukost ihop med alla på juldagen (utom barnen som sov länge). Mina föräldrar drog hem, F och jag gick runt bygden i 1 mil, så tillbaka och övningsköra med dottern, och så skulle dottern åka hem efter middag. Men tåget gick inte så F fick skjutsa henne hela vägen till Uppsala. Efter det bastade vi innan det blev middag. Såg Harry Potter på tv, gick och la oss, sov åter länge. Så på annandagen försökte vi promenera över ett fält hela vägen till skridskobanan, det gick sådär, fick klättra över staket till sist innan vi kom dit. Då kom farmor samt hunden dit och vi gick tillbaka. Sonen berättade lite om hur han har det i skolan, egentligen. Man måste passa på medan de går för att höra saker. Jag joggade en liten tur innan jag åt lite sill, så spelade vi Monopol – jag förlorade – innan jag såg lite tv-serier och vi åt lax.
På måndagen var det vardag, och efter frukost tog vi bil och tågen hemåt igen med alla saker, åt sushi vid Södra station vilket dottern blev ganska sur för att hon inte fick. I stället gjorde jag en potatis- och purjolökssoppa till henne och i övrigt inte många knop. Min träff med JM ställdes in då hon var sjuk. I stället blev det prata med Rebo samt tv-kväll, lagade också vita bönor-risotto till barnens besvikelse. F var ute med Markus som var hemma från Oslo, han kom sent men jag somnade vid elva redan. I dag är det en vardag fast lov-dag, vilket är skönt. Jag har skrivit en text jag behövde skriva. Solen är dold bland moln, men man måste nog ut en sväng ändå och möta något slags ljus.
Jag känner mig i högform i dag, en dag som jag ägnat åt att leta rätt på diverse byråkratisk information. Det började redan i förrgår då jag tog reda på hur man gör för ROT-avdrag då man har hus i annat EU-land. Sedan gav jag mig fan på att hitta omsättningsstöd för Fs firma, som ju inte gått särskilt bra under detta covidhelvete. När jag ändå höll på så gjorde jag en attack på Lunds grundskolesystem som inte hjälper folk från andra länder som inte fattar deras ansökningssystem, detta var för en bykompis i Kroatiens kompis. Dessemellan har jag jiddrat lite med Air bnb och italienska tågförbindelser. Mycket motstånd! Men jag är utvilad och kan hålla på som en jobbig blodhund.
Dock har jag ju inte berättat hur det var i sommar, bara visat bilder och hållt fast vid min fixering vid min födelsedag (som F ser det i alla fall). Det händer en gång i livet att man blir 50 år. Detta är alltså halvvägs till 100. Man är redigt jävla gammal. Och faktiskt är jag väldigt glad över att leva fortfarande. Så ja, detta vill jag verkligen fira! Och jag ska det också. It aint over yet.
Resan i år gick med flyg. Inget vi önskade: Jag ska fanimig ta tåget både dit och hem framöver, hatar allt med flyget. Man går upp 4 på morgonen, man åker en dyr taxi åt helvete, man står i fruktansvärda köer (där mötte vi en familj vi känner från Uppsala/Stockholm som var sjukt stressad eftersom deras plan skulle lyfta 30 min senare och de var i en extremt seg kö), sedan fick jag inte köpa champagne på den affär man obligatoriskt måste genomgå utan bara solkräm och annan kräm, så sitta och vänta och baxas ombord och sitta trångt och så baxas av planet och igen stå i olika sega köer, hämta upp den incheckade väskan och släpa alltihop till bussen och åka till Split stad och lämna in väskor och dra omkring i hettan, bråka om var vi skulle äta och hitta fel ställe. Till sist kunde vi hoppa på katamaranen till Korcula och sova på den. När vi kom fram förlorade Kroatien precis EM i fotboll vilket inte gav bästa stämningen. På lilla båten till Orebic där vi åt pizza, sedan kom en taxi och tog oss till vår by men den var för tjock så vi fick släpa väskorna sista biten och såg en rätt rejäl spindel på vägen. Ett slags förebud då spindlar dök upp även senare under ledigheten kan man säga...
I alla fall stod vår bil i garaget, och vi behövde bara vräka ner sängarna och somnade gott. Så började det hela med ogräsrensning som pågick i tio dagar, vissa fick jag jobba helt ensam för både F och sonen var magsjuka. Men redan efter några dagar gick F och jag morgonpromenad över berget och det gjorde vi sedan ungefär varannan eller var tredje dag alla 5 veckor vi var där. Jag yogade också, cirka 3-4 gånger bara. Vi skaffade oss också medelhavsvanor i form av siesta efter lunch vilket var underbart, för då drar man ner till stranden vid 17 (för andra gången på dagen oftast) vilket är bästa tiden förutom tidiga morgnar.
Vi åt en middag på svårtillgänglig plats med Bobban och ungar, sedan försökte vi hålla oss i byn så mycket som möjligt. SS, kompis från Uppsala, kom med sina tre tonåringar och de bodde bredvid Nikos, restaurangen i byn. Vi hängde en del – och det var faktiskt som ett totalt tonårsparadis hela sommaren, för norske E från byn bredvid styrde ihop boule-kvällar för ungdomar som visserligen drack alkohol men också dansade och hånglade och pratade och hade det härligt, ofta fram till 4-5 på morgnarna. De tog med sig högtalare till lagunen och körde loss där. Dock fick E ett bett av en spindel när han hånglade med dotterns kompis i en buske, det blev en svullnad som såg läskig ut men gick över.
Jag åkte med SS, dottern och hennes tonåringar till Korcula under tiden då sonen hade magsjukan, det var en utflykt som plötsligt tog hela dagen. Sedan kom ett hemskt besked via telefon från syster I sent en kväll också, om min sjuka släkting.
Dotterns kompisar, tre trevliga tjejer, kom till byn den 7 juli, F hämtade upp dem i Orebic och de handlade och skötte mycket själva men det blev rättså trångt – särskilt duschen då de måste duscha flera gånger och särskilt innan alla sena nätter i byn.
Den 9 juli fyllde jag 50 år och den dagen gjorde jag exakt vad jag kände för, hela dagen. Jag satte på mig den turkosa klänningen jag köpt, gick ner till stranden, badade, åt långsam lunch (fisk!) på Nikos med familj och vänner, sedan vilade jag vid lagunen och badade där ensam tills jag kom till huset igen, där åt jag en pasta lite snabbt, sedan började kalaset för dem som råkade finnas på plats, och då hade Mart och Nat kommit med sina barn, och förutom dem och SS med ungar så kom JBs familj, den slovenska familjen vi lärt känna och vars dotter är jättebra kompis med vår dotter numera, våra grannar uppe på berget, fiskarfamiljen samt andra vi känner i byn. Det blev rättså många! Som tur är hade Emina gjort en kaka och även SS gjorde en maränggrej och det blev en del ost och parmaskinka vid sidan av bubbel, vin och drinkar. Jag fick en fin ring med blå sten av min dotter och då blev mamman i slovenska familjen så rörd att hon började gråta. Av henne fick jag en tavla gjord av stenar från byn, de föreställde en katt (se förra inlägget). Det blev en härlig fest med mycket snack och skojande.
Så följde en del lata dagar, Mart och Nat flyttade till Villa Dvori med sina barn, dit kom deras mammor och man till Nats mamma samt syster till Mart. Vi åt middag hos fiskarfamiljen en dag, sedan hade Mart ett kombinerat 50- och 80-årskalas i Villa Dvori dvs Mart och Marts mamma, samma dag hade F gått upp 4 för att gå upp på berget Sveti Ilia men jag orkade inte detta. Dagen efter bjöd vi Mart och Nat på födelsedagsmiddag i Trstenik, på goda stället Vitacea som hade ostron (innan dess drink hos I och K som kommit, på deras fina terrass). Sonen gillade Marts systers äldsta dotter och hon verkade gilla honom, men dessa barn fick söka sjukvård eftersom en hade urinvägsinfektion och en annan öroninflammation.
Sen drog dottern till Split med sina polare i 4-5 dagar, och under den perioden kom I med sina tvillingar samt O, sedan fyllde JB 50 år, så det blev ytterligare ett 50-årskalas till Marts dotters stora frustration, och så drog Mart och Nat och sedan var det ett syskonbråk med I innan hon började engagera sig lite mer i huset, och så gick dagarna med mycket matlagning och badande och dottern återvände men blev förkyld så hon isolerades lite och fick nöja sig med att umgås med en 26-årig sloven. Så kom även Cyrille, den 20 juli, och lagade sin goda mat. En utflykt, till Drace, med I och O, Cyrille och mina barn samt tvillingarna, för ostron och musslor som var sjukt goda, vi kollade även in Janjina. Någon gång under detta dygn fick jag ett konstigt bett som gav en blodutgjutning på finger och handled, jag åkte in och frågade om den på vårdcentralen, men de fattade inte vad det var. Spindel igen? Eller kroatisk fästing? Dagen efter vårdcentral-besöket var den allra sista 50-årsdagen nämligen Fs den 25 juli. Den dagen blev en båtutflyktsdag, som var härlig vid en strand med sand som ser ut som poolvatten, men vägen mellan Korcula och vår halvö var väldigt vågig. Allra sist satt vi på Nikos och åt middag, så hem för drink, ingen inbjuden särskilt denna dag.
Men sedan blev även jag förkyld den sista veckan, och kände mig riktigt risig ett tag, även den dagen då vi alla åkte tillbaka. De sista dagarna skulle huset stängas, så det var huvudfokus, men bilen behövde vi inte städa för den tog JB över. Så med liten båt och katamaran mot Split, helt sjukt stojigt för någon som varit på landet så länge, och buss till Trogir där vi bodde en natt för att kunna ta oss till flygplatsen på 10 minuter innan vi flög hem igen, pang bom så var man hemma. Både jag och min dotter hade kunnat vara kvar i två veckor till. Och jag hade verkligen velat åka tåg hem. Men förkylningen är verkligen bara en förkylning, både för mig och dottern, för det testade vi.
Och nu läser jag om sociologi, pratar med Rebo i telefon och försöker träffa kompisar. Ett besök hos tandläkaren tidig tisdag morgon. Yogar varannan dag, ensam, går promenad varje dag. Har träffat JD bara väldigt kort, även Å som jag jobbade med på Mama, och igår träffade jag E på Årsta torg, även hennes nya kille som har samma namn som hennes kille för länge sen, J. Det var härligt. Idag bakade jag baguetter för Teater-F kom och åt frukost hos oss, han var i Stockholm och bodde hos sin dotter R men skulle göra ett jobb. Han skjutsade F och mig till Fs kontor där jag som sagt förföljer olika myndigheter.
Sonen arbetar med sitt första jobb! Han är trädgårdsmästare i vårt bostadsområde. Tungt fysiskt jobb, men tydligen kul. Snart första veckan av två gjorda.
PS. Glömde ju berätta att dottern insåg att hon inte alls saknade M när hon var i Kroatien. Så dagen efter att vi kom hem gjorde hon slut. Nu har hon full fart i att hänga med olika kompisar varje kväll. Lever the life, kan man säga.
Etiketter: barns utveckling, födelsedag, Kroatien, ledighet, semester, slovenien, vänner
Mötte upp dotter vid Södra station på onsdagkvällen, for hela vägen bort till Fs föräldrars lantställe efter att ha ätit hamburgare på tåget. Fick lite te och fika hos hans föräldrar, sov i huset intill, så på torsdag var det födelsedag för Fs mamma, men lite knasigt insåg F att han måste åka hem igen på kvällen då han skulle jobba fredag hela dagen.
Efter grattande och god frukost, gick F, sonen och jag en promenad över den ödelagda skogen (kalhygge) och en åker och tillbaka, vi fick med oss en grannkatt till huset. Sedan ville dottern övningsköra, det gjorde vi och så blev det fin-middag med bubbel. På fredagen gick vi och tittade på fornlämningar. Jag tog en promenad igen, vi fick mat och så åkte dottern hem hela vägen medan sonen och jag hoppade av i Uppsala och hälsade på mina föräldrar. Åt gulash, kollade på Skavlan, så på lördagen gick jag efter frukost och joggade en sväng i Stadsparken. Tillbaka, äta soppa – och så gick sonen, mamma och jag en lång sväng förbi Studenternas för att se på nybyggd idrottsarena. Den var fin. Vi tog oss uppför sjukhusbacken till Botaniska och så till kyrkogården där mamma tände ljus vid döda vänners gravar. Becky ringde, sedan gick vi för att lämna en bok hos mammas kompis B, vidare till Ofvandahls för fika, så via en lekplats med små hus (som sonen inte kunde låta bli att gå in i) och tillbaka till pappa, åt gulash igen och sedan gick mamma, sonen och jag ut igen, denna gång för att se filmen Tenet. Man fattade ingenting av handlingen men det var mycket action, som mamma beskrev det.
Söndag gjorde jag lite solhälsningar, vi åt frukost och pappa skulle såga i ett skrivbord så att det glödde, sonen skulle hjälpa till men vi fick lov att åka hemåt, kom hem vid 13, då mötte JD oss vid utgång, hon och jag promenerade Årstaviken runt och sedan var jag till sist hemma, lagade makaronigratäng. Vi inväntar dotter som jobbar idag för middag. I morgon börjar det igen, arbetslivet.
Då firar vi allhelgona, egentligen inte riktigt dags än, men barnen vill ha sin pumpa och sitt spindelnät så upp i fönstret de gå.
Hemmet stod kvar efter festen när vi kom hem i går tisdag, tror att det städades rejält på natten. F var iväg och jobbade medan jag gjorde rester till lunch och yogade till navasana i vardagsrummet. Handlade en massa mat och vin, släpade hem och lagade vegetarisk lasagne som vi bjöd D och G på, de kom med endast ett barn, sitt minsta, som först inte gillade grönsaker men sedan ändå åt. Med sig hade de äkta champagne! Pratade lite om tillvaron i dessa märkliga tider. De fick bege sig kring åtta för att lägga barn, själv kollade jag på nyheter och på tv-serier och läste och sov äntligen ganska länge, till halv tio.
Idag jobbar jag lite med yogashala-saker som behöver betas av. Önskar andra vyer än de vanliga... vi får se.
Etiketter: barn som bryter ihop, barnstund, framtiden, inredning, ledighet, vara konstig
Etiketter: gävle, ledighet, semester, svensk vinter