Min Sanja är död

I måndags efter jobbet, när jag gått hem från jobbet via Shurgard och handlat lite kartonger och bokat ett förråd, plötsligt blivit ledsen och börjat gråta, tagit mig hem och bytt om och joggat en kort sväng via Tantogräsmattan och handlat en skrivbok på Pen store och gick pratade i telefonen med dottern om reparationer i huset (toan uppe samt ytterdörren) så såg jag att min kusin Sandi ringde på andra linjen. Jag la på och fick veta att en timme tidigare hade hans syster och min kusin Sanja dött, i sitt barndomshem i Ilirska Bistrica. Alltså då när jag var vid Shurgard och började gråta bara plötsligt. Då hände det. Men när Sandi ringde började jag direkt gråta igen, för Sanja är inte vem som helst. Sanja är min storasyster kan man säga. Hon och jag har hängt ihop sedan jag var tonåring, och det är på grund av Sanja som jag älskar att ligga vid havet i Kroatien och lapa sol och bada. Det är på grund av Sanja jag åkte till Perugia när jag var 20, lärde mig italienska, det är väl på grund av henne jag egentligen har en bra kontakt med min släkt och mina rötter i Slovenien. Men nu är hon borta. Hon dog på grund av sin lungcancer som hon fick besked om för tre år sedan. Läkarna gav henne några månader då, men det blev ändå tre år. Och jag har träffat henne många gånger, senast var förra sommaren då sonen och jag åkte förbi Ljubljana och Bistrica för att träffa henne specifikt. Det var tur. Jag är väldigt glad för det.

Jag ringde till I på en gång och fick berätta för henne. Ville inte vara ensam den kvällen så jag gick hem, åt en sallad och duschade och sedan gick jag till I och vi drack te och pratade om allt detta och oroade oss för att vi inte skulle kunna åka på begravningen. Men visste ju inte när den skulle vara. Hon skjutsade hem mig med lite fler kartonger. Sov och gick till jobbet denna dag, hade möten och planering och fick veta att Sanjas begravning är på tisdag redan så jag letade biljett och försökte styra upp saker och var på möten och sedan fick jag skynda mig hem för det kom ett par kvinnor som är stylister som berättade hur det skulle se ut hemma hos oss för att det ska bli bra på bild. Hemma var F men också sonen! Han har kommit hem från Kroatien. Så gick de och vi förberedde för middag och jag var ledsen och fick berätta för F och sonen vad som hänt, att Sanja är död. Vi gick till stora grillen och grillade cevapcici och hade med bilden på Sanja och drack lite vin och pratade om saker. Visade sonen vilka fönster som blir våra i framtiden när vi flyttat. 

Hem och tittade på kontraktet med mäklaren. F och jag skrev på digitalt i sonens rum. Nu är det alltså över på allvar med allt. Blev även ledsen av detta. Så snackade vi lite om sonens sommar och höst, kollade på nyheterna och så gick F och jag gick tidigt och la mig och sov hela natten. Hade ställt klockan tidigt men ställde om för orkar inte riktigt inte sova ut. Jag ska nu jobba hårt för att de som kommer ta över mina lektioner ska fixa det.

Släkt, släkt och mera släkt

Första stopp för mig var Berlin, kom sen kväll och gick till vandrarhemmet där sonen och jag skulle bo – där han redan hade bott flera nätter. Var i Berlin en heldag, Brandenburger tor och Tempelhof, kebab och shopping av ny röd väska samt dyra second hand-inköp där man vägde kläderna, och så lite pho-soppa innan vi drog tillbaka till vandrarhemmet. På onsdagen drog vi vidare med tåg efter en natt utan sömn (bägge hade ångest eftersom vi skulle upp 5). Heldag heltrötta på tåget, åt äcklig mat i restaurangvagnen då vi bytt tåg i Munchen, sedan var det svårt att hålla ögonen öppna när vi passerade Alperna, så framme i Ljubljana 18.30, gick till dotterns jobb på glasstället, hämtade nyckel och åt glass, vidare med buss till lägenheten där hon bor, lämnade väskor, handlade mat, åt pizza på Azur nära (dottern bor hos min kusin S, som i sin tur bor i sina föräldrars hus i Ilirska Bistrica men ibland kommer till dotterns lägenhet och klagar på hur otroligt stökigt hon har det). 

Hon kom hem vid midnatt och jag hann byta några ord med henne innan hon fick skynda till jobbet igen klockan nio på morgonen, samma dag tog jag en jogg och kopierade nycklar och drog sedan med sonen in till Ljubljana stad, hälsade åter på på glasstället och åt glass och försökte snacka lite med dottern som hade fullt upp. Sonen och jag gick mot Soska för att träffa min faster, farbror och kusinerna M och M. Väl där visade det sig att dottern inte skulle jobba dubbelpass så yngsta M åkte och hämtade upp henne med bil. Åt baklava och lite salami och pratade, min faster var rätt ledsen då hon såg bilder på sin syster som är mycket illa däran och snart kommer att dö, min farbror har ont och kommer snart att dö. Inte roligaste läget att förlora sin syster och man samma tid.

I alla fall fick vi skjuts hemåt till dotterns lägenhet, där vi tog det lite lugnt. På fredag var i alla fall dottern ledig, men alla bara sov och sov så jag gjorde yoga och drog på vaxa-benen-ställe och sedan kunde vi tillsammans ta buss in till stan och där blev det lite shopping för sonen och sedan mötte vi min manliga kusin S dotter M, hon hade precis gjort sin sista tenta och vi åt lite pommes frites innan sonen och dottern drog med henne till picknick för alla studenter som gjort sista tentan, jag strosade runt själv i stan och köpte en Ferrari-tröja på second hand-affär, sedan till Cutty Sark där dottern jobbade. Dit kom son och dotter och vi fick gratis pizza, öl och drink innan sonen och jag drog hemåt, vilade oss och somnade långt innan dottern som slutade jobba 4 på morgonen. Så upp redan vid 6.30, packa ihop oss och ta tåget till Ilirska Bistrica, där min kusin S alltså bor i sina föräldrars hus. Hon hämtade upp oss och sonen och jag installerade oss. Dottern somnade en stund och så tog vi några turer och kollade in stan medan S vilade, fick så pasta med skampi och sedan var det dags att köra dottern till Postojna för att hon skulle ta buss tillbaka till Ljubljana, eftersom hon skulle jobba sitt sista pass. Sonen och jag var kvar i huset, jag tog en jogg och gjorde lite solhälsningar innan vi åt hamburgare med polenta och drack lite vin på verandan (tvingade sonen att dricka ett glas vin fast han inte gillar – det är ett kulturellt tvång! Ska man vara på Balkan och är 18 måste man lära sig dricka vin). Somnade vid midnatt, upp 6 för en (förhoppningsvis) sista resdag: Med buss från Rijeka till Split, där båt till Korcula, där liten båt till Orebic, där bli upphämtade av bror och körda till vårt hus där jag kommer att parkera mig och inte röra mig ett endaste dugg. 

Det har varit mycket släkt! Mer lär det bli. Men också softa. (Och nu bloggade jag trots allt men det kommer att bli tyst här sen, för jag ska bara vila och även från dagboksskriveri. Hade emellertid tid över eftersom bussen åker i 8 timmar! En timme gjord hittills.)

Om Slovenien-resan 7-12 augusti

 Nej nu måste jag skriva allt jag tänkt skriva. Jag börjar med en liten resa som jag, I och pappa gjorde till Slovenien. Först åkte jag och familjen till Fs föräldrar på landet, en fredag var det, och på kvällen ordnade vi en kräftskiva dit även mina föräldrar skulle komma och till sist kom de trots bilköer på vägen från norr. Dagen därpå åt vi frukost, promenerade lite och så åkte F och jag till Uppsala stad, hämtade upp pappa, så fick vi skjuts till Arlanda dit I kom och hon hade våra biljetter. Så åkte vi med flyg till Frankfurt, där vi fick vandra långt om länge lite stressade på grund av sent flyg, till sista planet som gick till Venedig. Ingen mat hann vi äta alls, så därför var vi glada att vi trots allt fick beställa pizza alldeles nära flygplatsen där vi också sov en natt på Air bnb. Nästa dag åt vi frukost och tog buss in till tåget vid Venedig Mestre. Vi fick byta till buss en bit, sen i Trieste hämtade min kusin M samt hennes kille Pips oss, vi blev körda hela vägen till Soska där min faster och farbror bor. Det var kul att träffa dem. Första kvällen drog vi ut på stan, där vi åt burgare och pratade lite med M. Så sov vi på Soska, som sagt, och dagen därpå flyttade I och jag till hennes kompis M (som själv var på semester). Sedan satte vi av jag, I, min faster T och pappa. Vi åkte till Ilirska Bistrica, I körde. Väl framme hälsade vi på Lori och Ado, min andra faster och hennes man. Lori är dement och mindes oss knappt! Vi gick lite promenad och satt på bänk utanför deras fina ålderdomshem. Så for vi till trädgården deras och försökte rädda en del grönsaker innan de ruttnade. Tog bil till en restaurang som var öppen i Ilirska Bistrica, råkade hamna precis mittemot det nunnekloster där min faster T bodde med Lori, T gick i femman och systern i tvåan. Mamman deras fick bara komma en gång i månaden. Det var hemskt. Men T lärde sig att virka och gjorde på så vis skor, sandaler som hon satte fast på skosulor hon hittat. Det och mycket mer fick vi veta innan vi for tillbaka.

På tisdagen fyllde T 88 år, så då for I och jag till en restaurang kring 13 (då hade jag följt med jobbet en stund via en kollegas telefon). Vår faster bjöds på födelsedagsmiddag. Efteråt fick vi tårta hemma på Soska och så blev det till sist okej för min kusin S att I och jag kom en kort sväng. Fick skjuts av S:s bror S, och kom dit. Pratade en halvtimme med S och blev tårögd på vägen därifrån då hon är ordentligt sjuk. Samma kväll mötte jag kompisar från vår by i Kroatien, nämligen Baki med fru A, de hade bott på samma gata som jag och I bodde på! Vi promenerade lite i området och fick komma in på en restaurang som knappt verkade öppen "jag säger bara till dem som verkar trevliga att det faktiskt är öppet", som ägaren sa. Där åt jag den godaste kroatiska mat jag ätit någonsin - trots att vi var i grannlandet! 

Onsdag försökte jag följa med på heldag digitalt trots att övriga var i skolan. Sedan drog jag till fots till Soska igen, i regn, och därifrån for M och hennes syster M och I och jag till en restaurang nära där vi åt god mat och snackade till sent. Så kom torsdagen och då fick vi packa ihop allting och flytta till Soska med detta, därifrån fick vi skjuts av M och Pips hela vägen till Trieste igen. Pappa blev kvar en vecka till, men vi åkte hem och jag lyssnade samtidigt på olika digitala föreläsningar. Vi for ut till flygplatsen och fick gå sista biten, sedan var vårt flyg försenat så vi hade bråttom vid bytet i Wien och kom hem senare än vi skulle ha kommit hem. I:s O skjutsade oss hem och jag somnade vi halv två, gick upp 6 och for iväg till skolan för en heldag med ämnesmöten, minnesstund för lärare som dog i hjärtattack i somras, sedan lunch på skolan och så for historielärarna till Forum för levande historia för en genomgång av deras material och hur man eventuellt kan samarbeta. Kraftigt trött var jag, men följde ändå med på en liten aw innan jag gick till Fs kontor, väntade in dottern och tillsammans åt vi mat på Café cuvee. Hem och vila, och så bestod helgen av en del förberedelser till fest, men på söndagen mötte jag AB vid Slussen och vi tog oss till Dalen dit C har flyttat. Hängde länge och väl i hennes nya fina lägenhet och for hem igen vid 18-tiden på kvällen. Då var det bara att stålsätta sig för en riktigt tung första vecka på jobbet. Mer om detta strax.

Blåslampan i byråkrati-arslet

Jag känner mig i högform i dag, en dag som jag ägnat åt att leta rätt på diverse byråkratisk information. Det började redan i förrgår då jag tog reda på hur man gör för ROT-avdrag då man har hus i annat EU-land. Sedan gav jag mig fan på att hitta omsättningsstöd för Fs firma, som ju inte gått särskilt bra under detta covidhelvete. När jag ändå höll på så gjorde jag en attack på Lunds grundskolesystem som inte hjälper folk från andra länder som inte fattar deras ansökningssystem, detta var för en bykompis i Kroatiens kompis. Dessemellan har jag jiddrat lite med Air bnb och italienska tågförbindelser. Mycket motstånd! Men jag är utvilad och kan hålla på som en jobbig blodhund.

Dock har jag ju inte berättat hur det var i sommar, bara visat bilder och hållt fast vid min fixering vid min födelsedag (som F ser det i alla fall). Det händer en gång i livet att man blir 50 år. Detta är alltså halvvägs till 100. Man är redigt jävla gammal. Och faktiskt är jag väldigt glad över att leva fortfarande. Så ja, detta vill jag verkligen fira! Och jag ska det också. It aint over yet.

Resan i år gick med flyg. Inget vi önskade: Jag ska fanimig ta tåget både dit och hem framöver, hatar allt med flyget. Man går upp 4 på morgonen, man åker en dyr taxi åt helvete, man står i fruktansvärda köer (där mötte vi en familj vi känner från Uppsala/Stockholm som var sjukt stressad eftersom deras plan skulle lyfta 30 min senare och de var i en extremt seg kö), sedan fick jag inte köpa champagne på den affär man obligatoriskt måste genomgå utan bara solkräm och annan kräm, så sitta och vänta och baxas ombord och sitta trångt och så baxas av planet och igen stå i olika sega köer, hämta upp den incheckade väskan och släpa alltihop till bussen och åka till Split stad och lämna in väskor och dra omkring i hettan, bråka om var vi skulle äta och hitta fel ställe. Till sist kunde vi hoppa på katamaranen till Korcula och sova på den. När vi kom fram förlorade Kroatien precis EM i fotboll vilket inte gav bästa stämningen. På lilla båten till Orebic där vi åt pizza, sedan kom en taxi och tog oss till vår by men den var för tjock så vi fick släpa väskorna sista biten och såg en rätt rejäl spindel på vägen. Ett slags förebud då spindlar dök upp även senare under ledigheten kan man säga...

I alla fall stod vår bil i garaget, och vi behövde bara vräka ner sängarna och somnade gott. Så började det hela med ogräsrensning som pågick i tio dagar, vissa fick jag jobba helt ensam för både F och sonen var magsjuka. Men redan efter några dagar gick F och jag morgonpromenad över berget och det gjorde vi sedan ungefär varannan eller var tredje dag alla 5 veckor vi var där. Jag yogade också, cirka 3-4 gånger bara. Vi skaffade oss också medelhavsvanor i form av siesta efter lunch vilket var underbart, för då drar man ner till stranden vid 17 (för andra gången på dagen oftast) vilket är bästa tiden förutom tidiga morgnar.

Vi åt en middag på svårtillgänglig plats med Bobban och ungar, sedan försökte vi hålla oss i byn så mycket som möjligt. SS, kompis från Uppsala, kom med sina tre tonåringar och de bodde bredvid Nikos, restaurangen i byn. Vi hängde en del – och det var faktiskt som ett totalt tonårsparadis hela sommaren, för norske E från byn bredvid styrde ihop boule-kvällar för ungdomar som visserligen drack alkohol men också dansade och hånglade och pratade och hade det härligt, ofta fram till 4-5 på morgnarna. De tog med sig högtalare till lagunen och körde loss där. Dock fick E ett bett av en spindel när han hånglade med dotterns kompis i en buske, det blev en svullnad som såg läskig ut men gick över.

 Jag åkte med SS, dottern och hennes tonåringar till Korcula under tiden då sonen hade magsjukan, det var en utflykt som plötsligt tog hela dagen. Sedan kom ett hemskt besked via telefon från syster I sent en kväll också, om min sjuka släkting.

Dotterns kompisar, tre trevliga tjejer, kom till byn den 7 juli, F hämtade upp dem i Orebic och de handlade och skötte mycket själva men det blev rättså trångt – särskilt duschen då de måste duscha flera gånger och särskilt innan alla sena nätter i byn.

Den 9 juli fyllde jag 50 år och den dagen gjorde jag exakt vad jag kände för, hela dagen. Jag satte på mig den turkosa klänningen jag köpt, gick ner till stranden, badade, åt långsam lunch (fisk!) på Nikos med familj och vänner, sedan vilade jag vid lagunen och badade där ensam tills jag kom till huset igen, där åt jag en pasta lite snabbt, sedan började kalaset för dem som råkade finnas på plats, och då hade Mart och Nat kommit med sina barn, och förutom dem och SS med ungar så kom JBs familj, den slovenska familjen vi lärt känna och vars dotter är jättebra kompis med vår dotter numera, våra grannar uppe på berget, fiskarfamiljen samt andra vi känner i byn. Det blev rättså många! Som tur är hade Emina gjort en kaka och även SS gjorde en maränggrej och det blev en del ost och parmaskinka vid sidan av bubbel, vin och drinkar. Jag fick en fin ring med blå sten av min dotter och då blev mamman i slovenska familjen så rörd att hon började gråta. Av henne fick jag en tavla gjord av stenar från byn, de föreställde en katt (se förra inlägget). Det blev en härlig fest med mycket snack och skojande.

Så följde en del lata dagar, Mart och Nat flyttade till Villa Dvori med sina barn, dit kom deras mammor och man till Nats mamma samt syster till Mart. Vi åt middag hos fiskarfamiljen en dag, sedan hade Mart ett kombinerat 50- och 80-årskalas i Villa Dvori dvs Mart och Marts mamma, samma dag hade F gått upp 4 för att gå upp på berget Sveti Ilia men jag orkade inte detta. Dagen efter bjöd vi Mart och Nat på födelsedagsmiddag i Trstenik, på goda stället Vitacea som hade ostron (innan dess drink hos I och K som kommit, på deras fina terrass). Sonen gillade Marts systers äldsta dotter och hon verkade gilla honom, men dessa barn fick söka sjukvård eftersom en hade urinvägsinfektion och en annan öroninflammation. 

Sen drog dottern till Split med sina polare i 4-5 dagar, och under den perioden kom I med sina tvillingar samt O, sedan fyllde JB 50 år, så det blev ytterligare ett 50-årskalas till Marts dotters stora frustration, och så drog Mart och Nat och sedan var det ett syskonbråk med I innan hon började engagera sig lite mer i huset, och så gick dagarna med mycket matlagning och badande och dottern återvände men blev förkyld så hon isolerades lite och fick nöja sig med att umgås med en 26-årig sloven. Så kom även Cyrille, den 20 juli, och lagade sin goda mat. En utflykt, till Drace, med I och O, Cyrille och mina barn samt tvillingarna, för ostron och musslor som var sjukt goda, vi kollade även in Janjina. Någon gång under detta dygn fick jag ett konstigt bett som gav en blodutgjutning på finger och handled, jag åkte in och frågade om den på vårdcentralen, men de fattade inte vad det var. Spindel igen? Eller kroatisk fästing? Dagen efter vårdcentral-besöket var den allra sista 50-årsdagen nämligen Fs den 25 juli. Den dagen blev en båtutflyktsdag, som var härlig vid en strand med sand som ser ut som poolvatten, men vägen mellan Korcula och vår halvö var väldigt vågig. Allra sist satt vi på Nikos och åt middag, så hem för drink, ingen inbjuden särskilt denna dag. 

Men sedan blev även jag förkyld den sista veckan, och kände mig riktigt risig ett tag, även den dagen då vi alla åkte tillbaka. De sista dagarna skulle huset stängas, så det var huvudfokus, men bilen behövde vi inte städa för den tog JB över. Så med liten båt och katamaran mot Split, helt sjukt stojigt för någon som varit på landet så länge, och buss till Trogir där vi bodde en natt för att kunna ta oss till flygplatsen på 10 minuter innan vi flög hem igen, pang bom så var man hemma. Både jag och min dotter hade kunnat vara kvar i två veckor till. Och jag hade verkligen velat åka tåg hem. Men förkylningen är verkligen bara en förkylning, både för mig och dottern, för det testade vi.

Och nu läser jag om sociologi, pratar med Rebo i telefon och försöker träffa kompisar. Ett besök hos tandläkaren tidig tisdag morgon. Yogar varannan dag, ensam, går promenad varje dag. Har träffat JD bara väldigt kort, även Å som jag jobbade med på Mama, och igår träffade jag E på Årsta torg, även hennes nya kille som har samma namn som hennes kille för länge sen, J. Det var härligt. Idag bakade jag baguetter för Teater-F kom och åt frukost hos oss, han var i Stockholm och bodde hos sin dotter R men skulle göra ett jobb. Han skjutsade F och mig till Fs kontor där jag som sagt förföljer olika myndigheter. 

Sonen arbetar med sitt första jobb! Han är trädgårdsmästare i vårt bostadsområde. Tungt fysiskt jobb, men tydligen kul. Snart första veckan av två gjorda.

PS. Glömde ju berätta att dottern insåg att hon inte alls saknade M när hon var i Kroatien. Så dagen efter att vi kom hem gjorde hon slut. Nu har hon full fart i att hänga med olika kompisar varje kväll. Lever the life, kan man säga.

Resan

Jo: semestern i år. Den kändes både lång och kort, men vi gjorde en lite ovanlig sak i år eftersom vi inte tågluffade HEM (med undantag för mig då, men min tågluff var mindre luff mer raka-vägen-hemresa) utan DIT. Vi har i några år tågluffat hemåt för att barnen ska ha något att se fram emot när de blir uttråkade i vår by i Kroatien plus att de har behövt gå ner i varv innan de pallar att sitta på tåg, men de har ändrat sin attityd och gillar numera att vara i Kroatien länge, lika länge som vi, så vi testade tvärtom. Och det gick... alldeles utmärkt. Alla våra tågluffar har gjort oss lite insiktsfulla så vi såg till att verkligen sova ordentligt längs vägen, med två sovnätter på flertalet platser, samt tåg som avgick i kristlig tid på morgonen. Först tog vi båt på torsdag kväll från Nynäshamn, där vi sov i hytt. Gick av i Gdansk, stad som vi tyckte var lite märklig eftersom husen byggda nyss härmade husen byggda för länge sen, men kul att se. Gdansk blev vår midsommarafton. Fixade platsbiljett till tåget dagen därpå – lördag – så vi kunde åka till Krakow, första sträckan alltså. I Krakow bodde vi billigt nära stationen men kämpade på så vi kunde ta oss till judiska kvarteren: Så värt! Mycket fint.

Sedan fick vi gå upp tidigt söndag morgon som var dagen därpå, då packade vi och tog oss till bussen som gick till Auschwitz museum. Där hade vi en guidning i inte mindre än 6 timmar. Vi hade oroat oss för att barnen inte skulle palla: De var helt knäpptysta och koncentrerade precis hela tiden. Vår polska guide pratade tydlig bra engelska, var före detta lärare. Vissa bitar fick vi order om att vara tysta av respekt för offren. Hon berättade om de olika husen i Auschwitz 1, de fruktansvärda fångcellerna, appellerna som kunde vara i hela dagar, experimenten på romska barn, och vi fick gå igenom gaskammaren där en fruktansvärd ångest grep mig, drömde många mardrömmar efteråt. Sedan var vi i Auschwitz 2, dvs Birkenau, gigantiskt fångläger där tyskarna försökte spränga gaskammaren när de allierade närmade sig. Därifrån fick vi ta en taxi nära krematorierna, för att hinna med vårt tåg från Katowice. Precis när turen var avslutad cirkulerade en örn högt på himlen.

Tåget Katowice-Wien blev två timmar försenat men vi hade hotell precis nära stationen i Wien, ett trevligt hotell, så det var inga problem. F gick upp tidigt och kollade sina byggnader, barnen och jag tog spårvagn in mot stan och vi mötte honom på Café Landtmann, sedan tittade vi på stan med allt guld och marmor och allt vad det är. Åt wienerschnitzel på berömt ställe på kvällen och sov ytterligare en natt på hotellet innan vi tog tåget Wien-Ljubljana, även där bokade vi platsbiljetter spontant. Kom fram i tid 18.30, hämtades upp av kusiner (Maja, Marta, Sanja) samt syssling (Filip) och bodde på klassiska Soska, fick pasta och snackade och sov och gick upp och det var mycket varmt när vi drog runt och såg på arkitektur. Bland annat Plecniks hus. Kväll nummer två – onsdag – åt vi ihop med kusinerna, faktiskt kom även Sandi med sina två döttrar. Mycket trevligt att se alla kusiner samt sysslingar! Nästa dag begav vi oss iväg efter lunch, tog tåget mot Zagreb i god tid torsdag efter lunch och det var tur eftersom loket slutade fungera och vi fick vänta i värmen i två timmar. I Zagreb åt vi på McDonalds, såg en konsert utanför stationen och tog nattåget till Split. Vaknade kvart i sju på morgonen. Då var det bara att gå ut från tåget och raka vägen mot båten som 7.40 tog oss till Dubrovnik, där vår bil var. Den körde vi hela vägen till huset, handlade lite och åt musslor / ostron i Drace, en tradition. En timme efter oss kom C till huset, han hade åkt från Paris. När vi allihop kom ner till stranden på fredagseftermiddagen var Kuben och I där, liksom folk från byn, JB med dotter med många flera. Middag såklart på Nikos. Semestern kunde börja.

Helgen i punkter

Lite kort om helgen för jag har inte tid:
1. Drog raka vägen till lunch med L (lärar-kollega, bokcirkel-kollega), klassiskt med sushi i Söderhallarna - hann förresten beställa tid för synkontroll innan.
2. Drog därefter raka vägen till Eataly där jag satt och rättade lite skrivningar innan B kom, från Göteborg (hon hade sänt tv från Stockholm kvällen innan) och vi pratade om Köpenhamn, ungar och vänner. Sedan drog vi tillsammans till
3. Stationen där JD var, vi snackade kort och så åkte B medan JD och jag tog en öl men sen fick jag skynda mig hemåt för
4. Hos syster måste jag laga mat till kusinen, hann bara laga och så drog jag iväg tillbaka till
5. Stationen där jag hämtade upp min 12 år äldre slovenska kusin S och hennes bästis V, och vi åkte tillbaka till
6. Lägenheten där V och S ska bo, sedan åter till syster där även min mamma och familj var, åt pesto som jag lagat, med lite kallskuret och choklad efteråt, drack Dingac-vin til

F och jag följde S och V en bit innan vi drog hem och la oss, så blev det lördag och
1. Vi möttes hos syster igen för frukost
2. Kusinen kom och tittade på vår kaos-lägenhet med stamrenoveringshelvetet
3. Vi gick långsam promenad mot Ivar Lo-parken, tvillingar, kusin och kompis, mamma, jag.
4. Så tog vi Djurgårdsfärjan (alla utom I och tvillingarna) till Moderna museet
5. Dit kom dottern men hon och jag gick till Lindex och köpte strumpor, efter fika
6. Så mötte vi S och V igen och tog en drink på Piccolini i Kungsan
7. Så tog vi buss till Bar Central där vi hade bord, åt en massa, dit kom även F och sonen och I
8. Alla vuxna drog mot Mariatorget med 55an, tog ett glas vin, så vidare hem och sov

Söndag gick jag upp tidigt för att
1. Yoga, hela serien
2. Äta frukost
3. Rätta skrivningar
4. Vid 14-tiden mötte jag syster med min familj och vi gick till systers jobb, alltså bibbla. Jättekul att se hur det funkade där! Men alla var hungriga och S:s kompis V ville absolut äta köttbullar så vi drog till Riche. Mycket mycket god mat!
5. Min familj stack hem, jag, I, kusinen och kompisen tittade lite på Teatergrillen och sedan Dramaten och Grand Hotel innan vi till sist hamnade på Järntorget, Gamla stan, för ett glas vin. Så tog vi adjö vid Mariatorget och åkte hem. Helgen var slut, jag var slut.

Måndag var det bara att gå upp och åka iväg mot skolan. Två lektioner, sedan sitta och försöka få ihop saker och ting, misslyckas med det, åka hem och jobba. Pust.

Kaffetieri – Sverige Italien Slovenien (samt La France)

Min Bialetti i lila, som jag fick i 40-årspresent av min slovenska kusin 2011, som hon i sin tur importerat ifrån Italien, där hon träffade en businesspartner för livet år 1990, förresten det år då även jag åkte till Perugia, står och kokar på frilanskontorets lilla kokplatta. Jag måste ställa timern annars kokar den i evighet på ett ruskigt vis.

Det hände sig att min gårdag var den mest panikartade jag varit med om på länge. Jag kunde i stort sett inte andas för jag hade så stor ångest att inte hinna med mina texter. Ändå gick jag upp 4.45, var på Yogashala kl sex, assisterade och kom på att jag kanske kunde få ihop lite skrivtid, tränade inte utan städade utanför shalan och stack till frilanskontoret. Satte mig och skickade en text, samt SKREV den största Malmötexten som måste bli klar! Måste! Den blev halvklar men bara det var ångestreducerande kan jag säga, fast då ringde dottern och mådde illa och var hos skolsyster, men hon blev till sist kvar i skolan för det gick över.

Vid 12 iväg till RFSU, satt där och arbetade med RFSU-saker i 4,5 timmar, skrev på ett kontrakt, skickade ytterligare texter, så skynda hem och laga mellis till sonen som stack på fotbollsträning, så till möte på Bananza med föräldrar i sonens klass, om klassresa i augusti, och sedan kunde jag faktiskt sitta en stund på Zinken och titta på sonens träning för jag fick en stund över, så tillbaka till Yogashala för att följa med kursen som jag sitter med på, och den här gången tränade vi allihop och samtidigt! Det var en mycket speciell upplevelse, en känsla av "oneness", väldigt härlig. Efteråt dammsög jag det jag inte hann på morgonen, cyklade med lärar-M till Tanto och berättade om en cykeltur till Aix-en-Provence och Rivieran som jag företog med min far då jag var tonåring, kom hem, fick göra mat till barnen, det blev nuggets, själv åt jag rester, vi såg på OC, läggning.

I morse ringde klockan sju och jag fick deala med lite geologiska bryderier innan jag begav mig till Yogashala och tränade hela min serie, inklusive backdrops som är magiska på något vis. Så till kontoret, kasta mig in i intervju nummer ett, äta lite frukost och koka kaffe på bialetti-kaffetieri-bryggaren, så kasta mig in i intervju nummer två.

Nu till det riktigt ångestreducerande: Skriva KLART den stora Malmötexten. Halleluja på det.

Resan hem

Ja, vi är hemma igen, efter en lång semester och en lång resa hemåt. Faktiskt började vi resa redan på Fs födelsedag, den 25 juli, hoppade på färjan Jadrolinija, där vi sov en natt UNDER bildäck (sov var en välvillig omskrivning, det dundrade och lät så bara barnen sov), men det var mysigt på däck där folk satt upp hängmattor och brett ut sovsäckar.

Så kom vi till Rijeka tidig morgon och upptäckte att våra tågluffarbiljetter gällde 26 JUNI till 5 JULI i stället för som det var meningen den 26 JULI till den 5 AUGUSTI. Sablars jävlar alltså! Några samtal till SJ, köpa nya biljetter, så åkte vi mot Ljubljana vid tolv, där fick vi köpa helt nya interrailbiljetter, blev upplockade av kusin Marta, åkte till Soska, detta svala sköna ställe, åt och sov äntligen. Nästa dag hämtade nästa kusin upp oss, Sanja, och vi åkte på en veritabel släktturné: Träffade faster Lori i Bistrica, lämnade Sanja på en 50-årsfest i byn där min farfar föddes, hämtade kusin Maja i Koper, upp i bergen till faster Tatjana, fikade där, så tillbaka mot Koper och farfars födelseby, hämtade upp Sanja och så tillbaka till Ljubljana. Söndagen väntade vi halva dagen på att barnens syssling (tonåring) skulle vakna, sedan åkte vi och badade i pool, dottern fick en tonåring på sig i vattenrutschkanan och var ledsen en stund.

Sista dagen blev en promenad in till stan, handlade tidningar, det var nästan 40 grader, så på kvällen pizza med Marta och sedan sova och upp igen och åka tåg från Ljubljana till Frankfurt, tio timmar på tåg!! Det gick bra. Barnen läste, bråkade, såg Titanic och ställde tusen miljoner frågor om denna film. I Frankfurt blev man antastad av fyllon, dottern mådde illa av mat (?) så hoppade vi på nattåget Frankfurt-Köpenhamn, sov på hårda bänkar, F och jag sov dåligt igen men barnen bra ("det är så tryggt här!!" som sonen uttryckte det, han gillar konceptet tränga ihop hela familjen på liten yta), vaknade i Danmark, hoppade av tåget, lämnade väskor på hotellet, tog en strövtur på Ströget, åt smörrebröd på Ost och Bröd, kollade in den av F ritade Cheap Monday-butiken, så äntligen till Tivoli som var till full belåtenhet på alla vis. Till hotellet, sov länge och väl och så bar det av med det allra sista tåget hem, som gick vid lunchtid och i bara fem timmar, men eftersom det var X2000 mådde dottern illa igen.

Vi kom hem igår kväll, åt spagetti med köttfärssås. Ungefär en hel dag har det tagit att öppna mejl och fysiska brev. Nu återstår höstplanerna. Men ute är det högsommarvärme.

Fortfarande semester

Ar nu tillbaka i Ljubljana och frekventerar slaktingar. Korde bil fran var by och hit i gar, en natt stracka pa typ 10 timmar. Tony var ganska knackt pa slutet och ville hoppa ur bilen. Jag hatar ocksa att aka langt i bil. Men F tror att thats the way. Han har en del volvo vovve och vad det nu var mer i sig (just fan, villa). Jag har cirka 2 promille volvo vovve villa i mig. Det ar inget jag valt, det ar bara sadan jag blev av omstandigheterna.

Har fatt till ungefar 2-3 springpass i veckan, korta, eftersom varmen nastan tagit kal pa mig. Nu ar det 4 veckor kvar till Midnattsloppet.

Annars har F och jag genomfort en stor sak, vi har skapat toalett dar det skulle vara totalt omojligt att fa toalett. Vi har skaffat ett kylskap. F fixade aven fungerande kok. Alla sager att jag har en dromman for att han kan fixa hus. Men det var aldrig min drom. Jag gillar det andra med honom. Nu skriker mina totalt hysteriska barn.