Sista skolveckan innan lov

Så blev det till sist lov, åtminstone för eleverna. Kommunen jag arbetar för har bestämt sig för att korta höstlovet för lärarna – eller åtminstone inte låta skolan själv bestämma ifall man tex kan tänka sig att göra de extra studiedagarna på sena kvällar under terminen i stället, utan alla ska in i fållan och kontrolleras i sin arbetstid så att man inte smiter, hur man nu gör det när man har massor av elever och lektioner och varenda nyanställd lärare bränner ut sig, ungefär. Nåja.

I alla fall: Söndag kom jag hem ganska sent från Gbg, fick lägga mig och gick upp för att yoga innan jag åkte ut till skolan. Där påbörjades ett nytt moment med mina treor, de ska nu börja med FN-rollspel och vi såg tv-inslag om "klädskam" och diskuterade klimatet. Så lunch och sedan började ettorna skriva sitt prov i historia på nästa lektion. Rättade en del, och så hem och äta mat, sova, upp tidigt tisdag och iväg till skolan, rättade ännu mer – var riktigt effektiv! Åt ärtsoppa mellan lektion två och tre, där lektion ett var provskrivande, lektion två kom elever från trean till mina ettor för att få underlag för sitt gymnasiearbete, och en sista lektion var även den prov-övervakning. Cyklade-tog tuben-cyklade hem, där hade F lagat mat, färdiga köttbullar. Så blev det onsdag och yoga på morgonen, hann bara till navasana och så bar det av igen till FN-rollspels-eleverna, gick igenom FN och pratade mänskliga rättigheter. Såg filmklipp om en nordkoreansk tjej, Yeonmi Park, och vi konstaterade att vi inte vill bo i en diktatur. Återigen lektion med historieprov som skrevs, och så avsluta dagen med lektion i samhällskunskap där eleverna redovisade partier, fyllde i var partierna befann sig ideologiskt, vi såg lite av en partiledardebatt där Åkesson tyckte att han blev kallad nasse, och så dra hemåt via affär för att köpa både ditt och datt, då lön äntligen hade kommit.

Torsdag åter tidigt till skolan, provskrivning, så lunch med kollegor och åter blev det provskrivning, inklusive muntligt förhör med en elev, rättade och rättade och deltog i ett möte som var digitalt innan jag försökte cykla mot tunnelbanan men plötsligt blev det tvärstopp i pedalerna och kedjan som hoppade av massa gånger. Fick ge upp och leda cykeln till förrådet igen, grät nästan för jag inte orkar med sånt strul. I stället buss och t-bana till T-centralen, byta till grön linje, gå av vid Rådmansgatan och till Leoparden för Obligatoriskt. Äntligen! Det blev mycket lyckat och mysigt. Där fanns bokcirkelkompisar T, M och M, gamla Uppsalakompisar som MA och SS, JM med man M och hund, Mama-kompis Å och J&B som bor alldeles nära. En hel del strul först, vi fick inte äta om vi var vid barborden etc. Men det löste sig. Var där till tio-tiden, då tog SS och jag pendeltåget från Odenplan och till Södra station. Hem och somnade ovaggad, upp vid 7 och äta frukost innan det begav sig mot skolan för en ganska misslyckad lektion – se bild med tavlan – där diskussion kring tv-debatten tog för lång tid så att genomgången av medier blev förlängd och seg, eleverna höll på att bryta samman av utmattning. Så lunch med kollegor, rätta, efter det mentorstid med lekar och en lite stressad lektion i samhällskunskap med redovisning av partier. Skickade sms för att gratta svärmor som fyllde år denna dag, ska firas snart. Så rätta till fem innan hemåkning med buss, handla mat, vidare med tuben, hemma först vid 18 och skulle då steka kyckling så maten var klar vid 20-tiden till barnens förtret. F var ute även denna kväll då han hade slutkritik med bland annat B, han kom vid 23-tiden och då såg jag en skräckfilm som var kass. Var trött men blev ändå hängande framför tv till halv ett. Vaknade halv nio och åt frukost. Sitter nu i Woman cave med grann-A. Måste skriva yogasaker men vill bara skriva fritt!

Hade ett intressant samtal med S, en yngre kollega som är språklärare på skolan. Hon fattade att jag gör vissa moves för att förflytta mig, vi ska försöka tipsa varann.

Har haft en fundering på sistone: Jag har inte en man som försurar och förstör mitt liv, men det verkar många andra ha och det har flutit upp en del otrevligheter på sistone då man förstår att corona-isoleringen inte var så bra för vissa par. Men! Jag har ett yrkesliv som misshandlar mig fysiskt/psykiskt på olika vis. Anser jag. Tex denna oflexibilitet som råder i nuvarande skola, den kompakta oviljan att låta oss ha tid för den roliga delen av arbetet – planera lektioner, läsa in oss på vårt ämne, fördjupa undervisningen. Samt den dåliga stämningen som råder mellan ledning och personal. Att vara på en arbetsplats är lite som att vara i en sekt. Alla går in i någon psykisk grej som är otäck, vår handlingskraft förlamas, tankeverksamheten blir trög, idéerna få. Jag måste nog ur detta på något vis. Jag kan inte krympa som människa. Det är inte värdigt.