Jo men helgen

Helgen bestod i att jag på fredag efter RFSU-jobbet stack till boulebar (efter att jag varit hemma och dumpat mina saker), dit kom Mart med lilla D, även min dotter kom lite kort och tog en smoothie (hon hade badat), och så drog vi hemåt och där lagade jag chili och alla åt, även lilla D, sedan blev hon gnällig och måste hem.

Själv fick jag ett utomordentligt jobbigt samtal på fredag kväll från London som innebar att jag skulle jobba JÄTTEMYCKET och bli klar på den omöjliga tiden 4 arbetsdagar. Jag sa ändå ja på grund av behov av inkomst, fast kände mig mycket tveksam. Så redan fredag kväll fick jag försöka överblicka jobbet, på lördag var det att sätta sig och jobba först, sedan gå och se sonen förlora sin match i Tanto, vidare ihop med sonen och F mot Haninge där J hade vernissage för boken om geologi och Haninge och allt möjligt som har med tid att göra, som jag deltagit i, där var A+J plus deras tre söner, hemma hade dottern städat för fullt för att förbereda för sina kompisars förestående översovning, F och jag förpassade till hennes sovrum, och så lagade jag pizzor till barn men stack själv med F till Bar Central Birger Jarlsgatan och åt hobotnica salata, Bar Central var platsen där alla från vernissagen sågs (igen), pratade lite med en snubbe som var expert på att fixa stipendier och försöka få med sina barn så att han fick semester trots att han var kulturarbetare – det hela lät mest otroligt segt och inget jag strävar efter. Jag strävar efter lön och vanliga arbetstider inklusive vanlig semester, 5-6 veckor som fölk har mest nu när arbetarrörelsen sett till att vi har lagstadgad semester. Min eventuella konst kommer jag i så fall göra på fritiden.

Vid 22 tog jag tog bussen hem igen och sa åt sonen att lägga sig, la mig själv, sov uselt eftersom det fnissades till cirka 2 på natten i vardagsrummet, men gick ändå upp före sju för att komma till Yogashala söndag morgon och assistera innan jag tränade själv, sur som ett härke, hem och sitta i stort sett hela dagen och bara jobba, jobba och jobba, med ett avbrott för att gå och hämta dotterns cykel på Hornsgatan samt se till att hon handlade gympakläder. Så tillbaka till det tillfälliga skrivbordet / köksbordet. Skriva skriva jobba jobba. Fy satan så tråkigt det var, och så sur jag var av alltför lite sömn och alltför mycket jobb. Sonen var iväg på bio med kompis M, och till kvällen gjorde jag en quiche lorrain som vi åt upp. Lite tv blev det. Så sova tidigt, och som sagt, upp supertidigt måndag.