Dags att lämna kalaset?

Förut, när jag var mästare på fester, hade jag en strategi för när det blev galet trångt, klaustrofobiskt, i de små ettorna som folk bodde i och trängde ihop sina 200 kompisar i. Det var: Härda ut så försvinner de som inte härdar ut, det blir luftigare, trevligare, man får hänga kvar och snacka med alla de skönaste människorna här (de som också härdade ut, de riktiga festprissarna).

Nu är det sällan jag går på fester där 200 personer trängs på 22 kvadrat, men i stället visade det sig att min bransch – journalistiken – blev en sådan plats. Man effektiviserar, tränger in, sparkar folk och ger alla kvarvarande fler och fler uppgifter och en dag kommer det bli ett stort svanhopp ifrån den här branschen. De som inte härdade ut är borta. Därmed mer plats för dem som härdade ut.

Då kommer den stora frågan: Blir det trevligt för dem som stannar kvar? Blir det luftigt? Kommer det finnas space, utrymme för roliga samtal, utveckling? Det tror jag knappast.

Så den här gången kanske jag blir en av dem som lämnar festen medan trängseln pågår. Vi får se.