Bajshaveri i arla morgonstund

Vilken morgon! Och vilken natt!

Jag är helt totalt knäckt av trötthet. Kvällen var bra men natten... hjälp. Tony ammade klockan 22, somnade om, sedan igen kl 23.30, sedan var det dags igen kl 1 då Nadia kom och lade sig PÅ mig i stort sett.

Jag bara blev helt vansinnig på hela skiten, så när Tony ammat drog jag till Nadias rum och la mig där. Jag var så arg att jag inte kunde sova först. Varför är BÅDA BARNEN hela tiden på mig, det känns som att jag är invaderad!!! Inte en sekund i frihet på hela nätterna. Jag pallar inte. Det här måste få ett stopp.

Sedan sov jag så bra, så bra. F kom in, lite sur, och lämnade Tony många timmar senare. Det lilla matvraket hade tydligen sovit gott utan att behöva äta hela tiden när jag lämnade sängen. Han ammade och somnade återigen. Sedan kom förstås Nadia till mig, vid halvåtta-snåret. När hon stampat och hoppat ett tag, tog jag upp henne och Tony. Skulle byta på Tony men ville låta honom lufta stjärten lite. Så jag la honom hos F på en plastad frotté. Så försökte jag få sova igen. Lite svårt eftersom Nadia stampade på mig. Sedan hör jag hur F börjar rusa omkring helt maniskt. Tony hade bajsat i sängen! Krupit runt i det. Skiten var överallt, kändes det som (i verkligheten hade den mest kommit till underlakanet samt på Tonys lilla kropp som lätt kunde duschas av). F tyckte jag var exceptionellt korkad som låtit honom ligga utan blöja. Men han behövde ju lufta sig! Efter några korta ordväxlingar hade vi accepterat varandras olika ståndpunkter och så åt faktiskt hela familjen frukost tillsammans! Nu har far och dotter gått, till dagis och han går väl vidare till jobbet. Men min trötthet vill inte lägga sig. Jag känner mig klubbad. Ska jag försöka sova nu? Jag försöker. Hade hellre stickat. You can't always get what you want.