På hemligt uppdrag

Den här lite halvt lediga dagen i dag gick jag upp halv sju, för att åka iväg på en hemlig sak som har med film att göra. Jag hade med mig lite olika klänningar i en påse och tog cykeln till tunnelbanan och hoppade av i Axelsberg, nära Bredäng. Det arbete vi gjorde bestod mest av att vänta, men å andra sidan var kompisar som Mart där, så jag snackade med folk och väntade och fikade lite och väntade lite till, sedan gjorde vi vår arbetsinsats. Allra sist stack jag med miss universum och en av hennes gamla gymnasieklasskompisar och åt lunch i närheten, rostbiff blev det, sedan fick jag skjuts mot tuben som jag tog hemåt.

Hemma hade dottern redan åkt med sin pojkvän till hans lantställe, men även F var hemma för han blev för trött och orkade inte jobba på kontoret. Vi är väldigt trötta i familjen, i alla fall vi äldre. Barnen har ju påbörjat sitt sommarlov och det består allra mest av att umgås med kompisar. Även sonen har faktiskt kommit igång och stämt träff med vänner. Dottern gick ut till Bergsgruvan i går sent på kvällen och hängde, men var hemma igen före midnatt. Det blev bråk innan för jag tyckte att det var märkligt att gå ut så sent (hon hade varit på lagets sista träning innan), men F – som själv var på träning med sitt gubblag – ansåg att det var okej så hon fick gå. Jag försökte lägga mig tidigt i går eftersom jag skulle upp halv sju som sagt var, i morse skedde detta.

Resten av dagen har jag allra mest varit väldigt trött, men haft telefonmöte om text med JD samt suttit på balkongen i värmen och läst historieboken och funderat över varför eleverna måste lära sig så extremt komplicerade saker i historia. Historiebruk som finns i gymnasiekursen är ett komplicerat vetenskapligt fenomen, faktiskt på universitetsnivå, det är på sätt och vis även källkritik, anser jag – eftersom du behöver ha en slags faktabas innan de här sakerna ens säger dig något. Elever som går ettan på gymnasiet är lite för små för sånt, och just första året är det som de flesta läser gymnasie-kurs i historia (sedan inte mer eftersom politikerna tydligen inte anser det som så viktigt av outgrundlig anledning).

Nå, sonen kom tillbaka efter sina turer ut med vänner, och då värmde vi rester – hans var lasagne, min var kycklingfilé, F åt paj från I:s kalas (som jag kvistade iväg till efter soffan-hänget på skolavslutningsdagen i tisdags, på väg hem passerade jag Tantos idrottsplan för att se dotter hänga där med kompisarna – sååå pinsam var jag). Well, i kväll har det blivit soffan igen med kunskapskanalen och nu blir det nog sova för min del.