Cirkelrörelse

Bara för att du tänker att en text ska bli lätt att skriva kan du ge dig fan på att den blir hur jobbig som helst. Så är det nu, här sitter jag och kämpar med någonting som borde rinna ur mig som vatten. Antar att jag får ta till det tunga artilleriet: Tomat-metoden. Skriv vad fan som helst bara du skriver i 15 minuter. Vila. Sedan dags igen, 15 minuter. Till sist sitter man där med Något. Och har du väl Något så återstår det som heter redigering. Och det är så oerhört mycket enklare, så mycket mindre prestationsinriktat. Går som en dans.

Annars började dagen med att jag gick med barn till skolan, lämnade in ett brev till rektor från oss föräldrar, så vidare ner på stan, en kaffe och jobba, till möte på Exceed som ska få våra sparade pengar att växa, vi håller tummarna, har mest bara förlorat pengar hittills som de ekonomiska losers vi är, och efter det: sitta en stund till på kafé och jobba innan det var dags för lunchintervju kl 12, och nu är det den sablarns texten som ska bli klar och därmed basta.

F kom hem redan vid 22-tiden i går, fick höra lite om hans extremt korta tur till Paris, han hade sovit för lite men träffat vår gamle vän P vilket var kul. Tänk att man har vänner som man känt sen man var 22. Tänk att F och jag varit ihop sedan 1991. Tänk att vi egentligen brukade fira 14 februari som den dag vi blev ihop (eftersom vi inte minns när det var, någon gång mellan januari och mars), men att vi slutade med det när Alla hjärtans dag blev så fånigt kommersialiserat. Fast nu firar barnen i stället med massa fina kort. Det går i cirklar och allt kommer tillbaka.