Filosoferande kring mänskligheten (v 3 av 12)

Lördag kväll: Lämnade barnen i Mälarhöjden hos the Seiberlichs. Tony tyckte att det var okej till sist (han var skeptisk först). Sedan åkte jag raka vägen till S:t Eriksplan och hämtade F på ett kafé. Vi åt på Xe Om. Servicen skrattretande usel, typ de glömde bort oss hela tiden. Maten god, ganska god, inte vidunderlig. Hanoi öl var godare än Saigon öl.

Snackade igenom tiden som varit och jag konstaterade att vi må stånga oss blodiga och håna 68-generationen hur mycket vi orkar (F påstår till exempel att det hela bara handlade om stil, hela hippie/studentrevolt-grejen), men faktum kvarstår. De har förändrat samhället så ini helvete mycket mer än vi. Hehe. De vann, liksom. Men, och det är vad jag tror: Snart kommer det hända igen. Inte för oss 70-talister, inte med 80-talisterna heller, kanske 90-talisterna. De kommer att vända allting uppochner igen. Jag tror att det verkligt revolutionerande i vårt samhälle är öppenheten, det här. Bloggandet. Facebookandet. De som är äldre fattar ingenting. De tror att vi blottar allt (läs bara DN Kulturs alla chockerade inlägg). De fattar inte att vi rensar upp och tillrättalägger en ny sanning. Vi ÄR massmedia. Men det är bara en beståndsdel i hur samhället kommer att förändras.

Söndag dag: Upp och tokstädade. Hämtade barnen. Körde till Hötorgsskrapan för att fortsätta vår nya tradition: Dim sum-brunch på Chopsticks. Därefter promenad med K, A och Tony mot Söder, fika på Puck, Tony glad, Tony arg, Tony jobbig - gick vidare hemåt. Åt middag med grannens barn, V, sedan la jag barn och tränade lite styrketräning med hantlarna. Räknar man in en promenad i torsdags har jag faktiskt tränat 3 ggr, trots halshelvetet.