Klart man ska åka på tjejresa

Pratade med R i går. Hon är lärare. Herregud hur barn har det i dag! Det är verkligen bedrövligt. Samtidigt finns förstås hopp, när de jobbigaste ungarna, som haft det som vidrigast, ändå kan få hjälp att ta tag i sitt liv, göra något annat av det än vad alla trista förutsättningar pekar mot.

Har förresten installerat Skype på hemdatorn. Det kanske, om man har en jävla tur, kan göra att det går att prata i telefon trots fucking Bredbandsbolaget (fast jag måste erkänna att allt blev bättre när vi flyttade mottagaren till den trådlösa bort från modemet, dock inte hundra procent bra). Så alla som känner mig och har Skype, sök efter anaudo, så kan ni skicka förfrågan till hemdatorn! Fortfarande är inga program installerade dock. Kan absolut inte hitta en skiva som jag var säker på att jag hade, med Word och sånt som jag behöver. Jag VET att jag hade Word, från Sourzetiden, jag minns nämligen att jag fick den av en mycket snäll programmerare där... (jag nämner inga namn, hehe). Men den är borta.

På bilden här sitter jag, Karin och Annika och sippar på ett gott glas rosé. Vi var helt rosétokiga på vår Kristi Himmelsfärds-resa i maj i år, till Bryssel och Paris. Rosé, rosé, rosé, all day long. Vi ska göra en sån resa igen, Kristi Himm, har vi sagt. Vet inte vart. Jag röstar på Barcelona. Det är helt underbart att åka på tjejresa. Do it girrrls!