Jag om fem år=40!

Ja, 40-årsfest igår! Jenny blev 40, jag tycker det verkar cool att bli 40 år gammal, tänker mig att barnen börjar bli stora, man kan börja satsa lite på sig själv igen, eller nåt. Kanske är det bara en illusion. Kanske kommer jag då sitta där med fem ungar, bara för att livet ska ha sina oväntade vändningar. Men helst sitter jag där med F, Nadia, då 8 år, och Tony, då 6 år, och har det fint.

En smula dramatisk kväll. Ibland behöver man kanske vara lite tydligare i sitt liv. Jag är ju mer eller mindre smooth för det mesta, egentligen mest på grund av utmattning, men också för att jag måste i min yrkesroll. Kan inte bråka och tjafsa alltför mycket i denna hårt konkurrensutsatta bransch. Då är det - byebye. Fast som människa är jag ju inte konflikträdd, egentligen. Tvärtom!

Mamma har sovit över och tagit barnen, tur det för Nadia kom till oss vid 3-tiden, tappade nappen nästan direkt, satt och grinade och grinade, jag blev arg pga tröttheten och bad henne leta napp själv, hon gick iväg och irrade till mormor i soffan och där sov hon tydligen - på mammas bekostnad.

Funderar på att ta en extratid i tvättstugan för att fixa sofföverdraget som är riktigt äckligt smutsigt. Annars tänkte jag ta en soft söndag - ska basta med Ida kl 20.30. Fast i dag måste nog barnen få gå ut. I går var de inte ute alls. Det är för att jag är en lat och dålig människa. Men också för att de är sjuka.