Ana Udovic

Vad hände, proviva?

2012-01-27T17:37:00.002+01:00

Förut fanns en ekologisk variant med björnbär. Nu - puts väck. Varför?

Redischering minsann

2012-01-27T11:16:00.007+01:00

Ute med S (min DN-kompis, kan man säga) på Urban Deli och Bar Central i går efter att ha jobbat en hel del, måste klappa mig själv på ryggen för att jag varit så duktig. Vi snickesnackade om allt möjligt, från journalistik till semester till kompisarpusslet - ja, det där pusslet man lägger när man kartlägger varandras halv- och hel-gemensamma vänner. Vi ska starta en teatercirkel! Blir skoj.

Taxi hem och sova omedelbums vid midnatt, upp 7 och hetsa iväg barnen till skolan, de berättade om allt kul som hänt i går: Tekniska museet för sonen, sedan fick han ta med kompisen V hem, och dottern fick åka pulka i Tanto.

Sa hejdå och gick sedan hela vägen till Stureplan för att skriva under ett dokument för kroateriet, som börjar ta astronomiska mängder tid i anspråk (de ringde sen för det är ändå problem). Här på kontoret hade jag ett möte, sedan fick jag rusa iväg till ett annat möte, och nu ska jag arbeta med olika texter enligt följande:
1. Redigera en enkät, mejla den.
2. Korrekturläsa.
3. Hitta på en saga, skriva ner den, mejla den.
4. Spara ner frågor och svar och redigera dem.
5. Skriva ner frågor och mejla dem.

Man kan säga att redigering och mejling utgör en stor del av mitt jobbliv. Och så skrivandet förstås. Därav nedslitna fingertoppar.

En och annan cool katt

2012-01-26T16:35:00.001+01:00

Jag älskar katter. Det är bara så. Förklaringen finns här.

Ett äventyr

2012-01-26T13:08:00.006+01:00

Det är som ett roligt och ganska gulligt äventyr, det här att försöka skaffa ett kroatiskt pass. I dag (efter lämning av barn + yoga 1h10min) var jag där med mina papper, betald blankett och fotografier, allt som skulle behövas. Men så funkade det inte att lämna fingeravtryck (som det tydligen ska vara på pass nuförtiden). Varför? Jo för att jag skriver, att mitt jobb är att knattra på datorn! Så jag har slitit ner fingrarnas yttersta hud. Så galet. Kan gå ändå, men så kom ett annat problem: Mina mellannamn funkar inte med kroatiska systemet. Så jag måste tillbaka imorgon, avsäga mig Karin Sara...

Fick prata i går med dottern om hur det blir när vi dör. "Vi vet ju inte om vi kommer träffa gammelfarmor sedan?!" Sa hon med tårarna rinnande på kinderna. Nej, sa jag, det vet vi inte. Döden är inget vi kan hyckla med. Vi har ingen aning om vad som händer sedan. Men så länge någon finns i våra tankar så finns den, förklarade jag. Så länge vi kan tänka på någon vi saknar så lever den personen kvar. Vi kan också prata med dem, i huvudet. Det är det som återstår när döden gjort entré.

Najs plejs!

2012-01-26T08:52:00.002+01:00

Le med munnen, inte med ögonen

2012-01-25T21:17:00.004+01:00

... Alltså med tanke på att kvinnliga popsångare i dag ler och plutar till det så inåthelvete och ändå inte verkar ha särskilt kul, menar jag. Jag nämner inga namn. Det behövs inte.

Syncronise your feet

2012-01-25T14:57:00.003+01:00

Men kanske har Baby Loves attityd i den här fantastiska låten ändå haft ännu större impact. Är det inte lustigt att alla stora kvinnliga popidoler i början av 80-talet vägrade le, och ändå verkade ha jävligt kul?

Sorg, liv och attityden som formade en generation

2012-01-25T12:23:00.008+01:00

Ännu en vabb-dag i dag. I går gick jag och la mig vid 23 och sov till 8, då F och dottern gick till skolan. Sonen och jag har inte gjort särskilt mycket. Han älskar att leka ensam i sitt rum. Så jag sitter bredvid och läser, allra mest. Så kallad kvantitetstid, där den enda fostran som pågår är fostran i att sysselsätta sig själv för att man har tråkigt.

I går eftermiddag åkte vi på begravning, med vår bilpool-bil och gps. Det var en fin begravning och rörande trots att hon var gammal. Dottern blev ledsen eftersom "nu kommer jag inte träffa henne något mer, inte på riktigt". Det känns bra att de fick vara med på begravningen, ta adjö och se hur det gick till. Sedan var det mat och kaffe i lokaler i närheten och så till gammelfarmors lägenhet och prata med släkten. Sedan åkte vi hem, jag försökte jobba lite medan F la barnen.

På tv gick det utmärkta programmet "Hitlåtens historia" som jag gillar skarpt, i går om "Kids in America", men den allra roligaste hittills har varit berättelsen om Buffalo Stance med Neneh Cherry.

Jag insåg att den fantastiska attityd som Neneh Cherry har i Buffalo Stance-videon som man såg tusen gånger har format hela min generation (åtminstone tjejerna), att hon var gravid gjorde henne på något sätt ännu coolare - och just i det här programmet visar också att det var just det hon blev - som hon själv säger, det var hennes räddning. Man får sådan bra förmåga att strunta i det som inte har betydelse när man är gravid eller har en liten.

Begravningskaffe

2012-01-24T18:17:00.003+01:00

Även 90-åringar framkallar tårar. Till Enköping åkte vi för att ta farväl av barnens gammelfarmor och många vackra rosor fick vi se.

40-årskrisen börjar tråka ut mig

2012-01-24T10:07:00.006+01:00

I dag är det vabb-dag, dessutom en färd till begravning av gammelfarmor. I går åkte jag och hämtade barnen, drog till vårdcentralen - Carema faktiskt, ligger nära skolan, skrev in barnen för koll av streptokocker, sedan gick vi på måndagmiddag i E-huset, fick varma mackor och linssoppa. Så hem, jag la barnen för F var borta på kvällsmöte. Satt med datorn och småjobbade lite, men fick inte mycket vettigt gjort. F kom 22, och vi la oss vid 23. Vaknade 3 när tidningen damp ner, kunde inte somna om på mycket länge! Irro.

I morse med dottern till vårdcentralen, hon hade inga streptokocker och missade bara 10 minuter av skolan.

Saker som inte blir av:
1. Åka till kroatiska ambassaden.
2. Åka med kvittona till revisorn.
3. Inköp av deo och ny våg.
4. Inköp av tvättmedel.

Saker som blir av:
1. Fungerande balans mellan jobb och familjen - för en gångs skull (åtminstone just nu)! Vilket gör mig på bra humör.
2. Research och läsande, av böcker, dagstidningsartiklar och magasin.
3. Ältandet av "Vad ska jag göra med resten av mitt liv", men det är sån vardag med det där nu så det behöver knappt nämnas. Hej 40-årskris. Snart kommer även du förpassas till dåtiden. Det ser jag fram emot.

Snön faller, äntligen!

2012-01-23T15:19:00.003+01:00

I lördags stack F iväg och storhandlade medan jag och barnen lagade brunch åt våra gäster. Dottern rörde om i äggröran, sonen stekte pang-pannkakor och jag gjorde en god sallad samt stekte baconen i ugn. Så kom K med barnen, V och E, och alla åt och särskilt V, överlägset bäst aptit, och så drack vi kaffe och snackade och gick ut på gården där barnen ville vara väldigt länge, särskilt dottern. Hon lekte nämligen kafé.

Vi åt skinkstek till middag och såg på tv, sedan på söndagen hade det kommit ordentligt med snö. Dottern och F åkte på fotbollsträning medan sonen och jag var på gården, samt i pulkabacken. Där stannade barnen i stort sett hela dagen, jag och F var inne och softade omväxlande med att gå ut och tvinga på dem hjälm och åka lite själva, till sist kom de in, då gick vi över till syrran och bjöds på cannelloni, så hem och F la barnen och nu har jag yogat, jobbat och ska hämta barn. Den vanliga snurren helt enkelt.

Offra lite tid

2012-01-23T10:27:00.003+01:00

Fick offra lite av arbetstiden på dagens yogapass, så värt en lunch framför dator och lite kvällsjobb när barnen somnat. Balans är lösningen på i stort sett allt.

Min turistmarkör

2012-01-22T11:04:00.004+01:00

... som även på ett förtjänstfullt sätt tydliggör den berlinska ölmagen.

Barnfrisyr

2012-01-21T17:26:00.001+01:00

Det är så gulligt med frisyrerna som uppstår efter intensiv utelek med mössa.

Uppe tidigast av alla

2012-01-20T09:00:00.005+01:00

Jag fick mat hemma igår i alla fall, cornflakesfisk med ris som dock presenterades som "inte så god" av F. Sedan kom syrran med fru och försökte hitta en modern bok som frun kunde ha på sin kurs i svenska. Det blev Felicia Feldt, vi var tvungna att försöka förklara hela den kulturella grejen med Wahlgrens dagishat unt so veiter. Bra lektion i svensk historia blev det.

Sedan la jag barnen och de var så förbannat gulliga att de la fram min yogamatta och en kudde för att jag skulle ligga på den när jag läste Doktor Proktor och pruttpulvret. Sedan läste dottern Harry Potter men i skolan håller ungarna på och berättar vad som ska hända! De som sett filmen. Det gör mig faktiskt pissed.

Efter det såg vi på nyheterna och s-mötet där inget avslöjades, ska Juholt få gå eller inte? Och så försökte vi se hela filmen The social network, om Facebook, men jag var tvungen att lägga mig 22.30 och filmen tog aldrig slut så jag missade det sista. Men det står helt klart att grundaren verkar vara en rätt osympatisk person.

Däremot gick jag upp först av alla, kvart i 6 på morgonen! För att ta 3an till Yogashala, där jag yogat "ledd primary" alltså försökte mig på alla rörelser i första serien. Vi höll på i 1h45min och nu äter jag en välförtjänt frukost. Och jobbar, såklart.

Färgad för er skull

2012-01-19T17:59:00.001+01:00

Jag har på mig färg idag, för att muntra upp den grå tillvaron lite. Utan snö blir det rätt grått på vintern faktiskt.

Lunchade på Babylon med JD idag. Där var även kultureliten i form av Klas Östergren och Mikael Marcimain. Jag har stora förhoppningar på dem. Gör nu en riktigt värdig Gentlemen, jag ber.

Men JD och jag snackade mest om Kroatien, detta så svårflirtade land som samtidigt är så ljuvligt.

Sammanbrottet, början på något nytt

2012-01-19T11:21:00.004+01:00

Jo men i går fick ungarna vara hemma för F tyckte de verkade förkylda. Då hade jag redan väckt dem i svinottan för att sticka till skolan. (F kom för övrigt hem från Berlin-London vid midnatt natten mellan tisdag och onsdag.) Så jag stack till arbetet och jobbade, klistrade kvitton och researchade och redigerade och allt det där vanliga. Vid 11.45 åkte jag - i god tid - till ett möte med en redaktör, på vägen åt jag hamburgare men det var synd för hon åt lunch och det hade jag kunnat få om inte.

Sedan åkte jag till jobbet igen och arbetade lite till men var rätt splittrad och vid 18-tiden åkte jag hem. Och hemma var barnen hjärtligt trötta på att vara hemma, dottern längtade till skolan, all mat var uppäten så jag fick laga jättegod falukorv i ugn, var mycket hungrig och irriterad men blev lugn av mat i magen. F duschade och la barnen och jag kollade på mitt favoritprogram Mästerkocken, och la mig ganska tidigt, och så upp och iväg med barnen till skolan och på det en liten jogg, 4 km, hem och duscha och till arbetet. Alla kvitton är nu klistrade.

Att göra närmaste dagarna:
1. Skriva en artikel.
2. Luncha.
3. Skriva artikeln ännu mer.
4. Redigera en massa text från en särskild sajt.
5. Sticka till revisorna med alla kvitton.
6. Sticka till kroatiska ambassaden och bli kroat.
7. Börja stor-researcha för stor-artikel, samt lill-researcha för liten artikel.
8. Bryta ihop och gå vidare, för allt det där som jag vill men inte får igenom.

Fräls oss från moderskaps-narcissister

2012-01-18T10:26:00.004+01:00

Jag måste säga att jag tycker det är väldigt intressant hela den här Felicia-historien. Jag har läst boken nu. Efter att ha pluggat på en del om narcissismen blir min amatörtolkning att den mamman som beskrivs i boken (som kanske inte är en sanningsenlig bild och kanske inte alls beskriver en nu levande person) helt klart lider av narcissistisk störning. Just oförmågan att erkänna sina egna brister är så att säga narcissismens kännetecken. Den här obändiga lusten att förhärliga, förhöja, sig själv och sina egna idéer och handlingar (på bekostnad av andra).

Och - självklart - idén om att den sort man själv tillhör, kvinnan, är en bättre sort än mannen. (Funkar lika bra tvärtom för en narcissistisk man.) Det får givetvis förödande konsekvenser. Historien har verkligen visat att pappor behövs. Som i fallet Breivik. Som i fallet Felicia. Som i tusentals andra berättelser. Och de behöver inte ens vara pappor - de kan lika väl vara mamma nummer 2, eller en annan vettig vuxen. Föräldraskap behöver delas med andra. Vi kan inte stänga in oss i små enklaver. Barnen måste få tillgång till andra vuxna som vill dem väl. Där har Anna Wahlgren helt fel när hon påstår att dagis är skadligt. Där har Jesper Juul fel när han påstår att dagis är skadligt. Dagis kan göra en enorm skillnad. Dagis kan hindra framtida Breivikar. Inte fel, va?

Läste bra om detta här: http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/ulrika-milles-jag-ser-en-stor-sorg-och-vrede-over-att-de-franvarande-faderna-gav
(Ni får klippa och klistra för jag vill absolut inte hamna under artikeln på nätet, det är det värsta jag vet.)

Fett nöjd

2012-01-17T20:08:00.002+01:00

Det här smycket hittade jag på fantastiska vintageaffären Glanzstücke (se www.glanzstuecke-berlin.de).

Alexanderplatz, nejtack

2012-01-17T11:31:00.003+01:00

Sonen började gråta när han såg mig. Först för att han misstänkte att han inte skulle få fika, trots att det är hans namnsdag (eftersom han fikade i går med sin farmor), sedan för att hans present inte dög (jag köpte tv-tornet i miniformat, han hade redan ett sa han men det hade gått sönder). Dottern hade i alla fall saknat mig, men farmor blir saknad liksom de andra barnvakterna som ställt upp för att jag och F skulle kunna åka till Berlin.

Efter frukost och dusch stack vi allihop till skolan, jag sa hejdå, jag gick till jobbet via Yogashala där jag gjorde 1,5 h yoga, det var skönt. Passade på att göra en intervju på shalan och ska snart iväg på nästa intervju. Har också en hel del text att redigera. Det är bara att köra!

...särskilt för den som gillar guld

2012-01-16T22:04:00.003+01:00

Hotellet vi bodde på...

2012-01-16T22:03:00.006+01:00

...hade roliga rum

2012-01-16T22:03:00.005+01:00

Berlins historia

2012-01-16T13:25:00.007+01:00

Jag är i lobbyn på vårt hotell i Berlin, men ikväll ska jag åka hem igen. Jag kom på fredagkvällen, var ganska nervös för att flyga just fredag den 13. Men det gick ju bra. Sedan åkte jag med ett gäng svenskar jag känner till deras hotell, och tog u-bahn till mitt hotell, Michelberger.com. Jag låg och läste och väntade in F, som kom till sist (med annat plan), med sina kollegor. Vi åt en macka i den stökiga men trevliga baren, sedan la vi oss på vårt coola hotellrum. Nästa dag upp och hoppa och iväg till Starbucks vid Brandenburger Tor. Där träffade jag B och A, vi gick "Tredje riket-tur" med guide. En sak fastnade, det var när vi stod vid monumentet med alla de riksdagsmän - kommunister, socialister, liberala - som stod upp och sa ifrån när Hitler tog över. Som blev dödade. Han läste den här dikten, av Martin Niemöller:

First they came for the communists,
and I didn’t speak out because I wasn’t a communist.
Then they came for the trade unionists,
and I didn’t speak out because I wasn’t a trade unionist.
Then they came for the Jews,
and I didn’t speak out because I wasn’t a Jew.
Then they came for the Catholics,
and I didn’t speak out because I was Protestant.
Then they came for me
and there was no one left to speak out for me.

Det är så oändligt sorgligt.

Sedan bar det av till mina kompisars hotell, där jag var på spa och fick superbra massage, så champagne på A-L och S hotellrum, och så till baren på hotellet och vidare till Bouchardt, där vi åt god mat och så till en bar som var helt rosa och till ett techno-ställe och sedan åkte F och jag hem, klockan var halv fyra. Sov länge, åt frukost, så åkte jag och hälsade på min gamle vän F som bor i Kreutzberg med sin familj. Det var kul att se honom. Efter det mötte jag F och J och gick på museer, kollade in Nefertiti som var osannolikt vacker, bra gjord. Smirky smile, finns det uttrycket på svenska?

Sedan åkte jag till kompisarnas hotell, tog en öl, och så när B och A åkte hem stack jag till Mr Vuong, dit kom F och hans kollegor (de jobbar med modemässan). Sedan åkte vi till vårt hotell, sov och nu är det måndag och snart lämnar jag stan. Jag gillar Berlin. Har även köpt en t-shirt som säger det I hjärta Berlin. Ska visa den sen.

På Arlanda

2012-01-13T16:59:00.001+01:00

Jag ska fara bort några dagar. Då blir det lite tyst här på bloggen. Men stay tuned. Vi har lång väg kvar innan denna röst tystnar (hoppas jag).

Väntar på pappa

2012-01-13T09:47:00.005+01:00

Efter att ha jobbat med klistring av kvitton och målandet av en bokhylla i går, stack jag hem och tvättade barn, la dem, sedan fick F och jag mat som han varit och handlat, och så kollade jag lite på början av The social network, som verkar lovande, packade mina kläder och pratade lite med F som satt med sin nya laptopväska och ojade sig. Sedan var jag väldigt trött, somnade vid halv tolv, vaknade vid 7 när klockan ringde och försökte få ungarna plus grannens dotter att komma till skolan i tid. Det misslyckades, för dotterns del. Kramade dem hejdå. Nu sitter jag på kafé vid Stureplan och jobbar medan jag väntar på pappa.

På tunnelbanan kom jag plötsligt att tänka på mannen som varit på flygplatsen i Languedoc före oss. Där gick ingenting att betala med kort, man måste ta ut kontanter i en automat utanför. Mannen hade blivit helt vansinnig, gått och tagit ut en 50 eurosedel, slitit sönder den framför personalen och kastat den i golvet.

Den berättelsen livar alltid upp mig.

Plötsligt i livet

2012-01-12T13:54:00.002+01:00

...har man hamnat på ett jazzigt kafé nära Mariatorget och där sitter man med sitt kaffe medan det snöblandade regnet öser ner.

Jag har flyttat, lite grann

2012-01-12T12:17:00.004+01:00

Jag tror att jag ska lägga in citroner i kväll. Så kan vi äta dem om en vecka. De skulle tydligen ligga så länge för att betraktas som "inlagda". Annars jobbade jag till ganska sent i går, fick klart en text och började klistra in mina kvitton, som jag mest måste göra för att pärmen bågnar och behöver tömmas.

Jag har nämligen flyttat. På jobbet alltså. Till ett annat bord, till det större rummet. Och jag har mindre plats för allt, men det känns ändå ganska mysigt. F fick hjälpa mig såga av en hylla min dator står på (mer ergonomiskt om du har laptop), som jag ska måla vit kant på. Jag ska måla en annan bokhylla vit också. Vandrade fram och tillbaka över Söder i går för att fixa allt. Funderar även på att köpa en stor boll att sitta på - allt för ergonomin. När man har sånt här dåligt, stillasittande jobb som jag har, så måste man vara mycket medveten för att inte få musarm och annat skit.

Jag kom hem sent i går, vid halv sju, åt mat medan F la barnen, kollade lite tv, sov, så upp och se till att barnen kom till skolan. Jag iklädd joggingkläder - vilket betydde att jag kunde jogga ifrån skolan och en runda på 4 km! I kallt regn. Hem och duscha, sedan iväg till jobbet där jag pratat med datakillen i en timme ungefär, för att få mer plats för datasaker. Nu blir det klistra kvitton och måla.

Ser god ut

2012-01-11T20:30:00.002+01:00

Men smakar inget vidare, denna rödkålssallad.

Lammfrikadell

2012-01-11T09:35:00.006+01:00

Vi hade middag i går, hemma. Jag hämtade barnen och var lite smågrinig eftersom det ställs tusen krav om att kompisar ska följa med hem och de själva ska få gå hem till kompisar och så vidare. Nu när mina barn bockat av tandborstning, toabesök och bre-sina-egna-mackor-kompetensen, börjar jag bli sugen på nästa steg: Gå själv till och från skolan, samt till kompisar. Själva arrangera kompisträffar. Men när jag förklarade att det betyder att dottern ensam måste minnas vad som ska till skolan nästa dag, föredrog hon att vi gick med. Det är för jobbigt för henne att komma ihåg saker. Hrm.

Jo, sedan kom M och N och åt lammfrikadeller med pasta, vi pratade om politik, mediebranschens förruttnelse och designbranschens upphovsrätt, bland annat. Även Berra kom, det var trevligt. Jag la barnen, de somnade någotsånär i tid men det var knepigt med uppvaknandet, även för mig, och lite hets för att hinna till skolan blev det.

Sedan har barnens gammelfarmor gått ur tiden, natten mellan 9 och 10 januari. Det gjorde dottern väldigt ledsen. Hon har gammelfarmors namn som mellannamn.

Tramstutte

2012-01-10T14:48:00.003+01:00

Ibland ser folk så löjliga ut på fotomodell-bilderna så man inte vill ha ett enda plagg bara därför. Vad i helvete pågår på den här sajten till exempel? Jättekul att du har bröst - men - newsflash - det har jag med! Jag skiter i dina pattar. Jag vill se kläderna.

Träning på sistone

2012-01-10T09:57:00.005+01:00

Har just gått på yoga och det magiska hände att huvudvärken sakta tynade bort, under passet! Ungefär en timme tog det, och det betyder att min träning de senaste veckorna sett ut så här:

24/12 - joggade cirka 4 km
26/12 - joggade cirka 4 km
28/12 - joggade cirka 4 km

Sedan åkte vi till Göteborg, sov dåligt och träffade massa kompisar och det blev absolut ingen träning över huvudtaget, inte heller hade jag några nyårslöften eftersom jag inte riktigt tror på sånt, men jag borde eventuellt omvärdera eftersom det tog ända från nyår fram till dags dato innan jag kom igång med träningen igen. Alltså:

10/1 - yoga, cirka 1h15min

Nu gäller det bara att keep on träna. Särskilt som jag har en slags crazy idé att jag ska springa Kungsholmen runt den 5 maj. Det får bli mitt löfte: Att komma igen efter alla små resor, alla barn, alla kompisträffar, alla krisande små och stora människor runtomkring inklusive en själv.

Ett annat löfte jag har är att säga nej till saker som jag vet att jag inte kommer att orka göra. I stället för att tvivla, vara osäker, pendla hit och dit och säga kanske, kanske och sedan, när ältandet tagit över tillvaron, säga nej. Kan eventuellt spara en del energi. Jag säger nej! Genast!

Någon har fått sin julklapp

2012-01-09T10:50:00.005+01:00

Hål i öronen. Detta så hett eftertraktade. Här är vi på väg till jobbet, dottern hänger med mig och hjälper mig byta skrivbord. Och i kväll drar måndagmiddagen igång, hos grannen i samma hus. Det lär bli en del snack om en viss budgivning.

Att ge igen

2012-01-08T13:57:00.007+01:00

Oändligt sorgset ändå, det här med Felicia-boken. Och makes you think, eller hur? Hur kommer barnen svara på att vi offentliggör dem? Förhoppningsvis svarar de, förhoppningsvis kommer de att ge sin version, förhoppningsvis fortsätter öppenheten och transparensen som de sociala medierna skapat. Jag vill att mina barn ska beskriva mig, sin far, sin barndom. Ge sin version. Det tillhör den yttersta friheten i ett öppet samhälle, och det gör också att vi människor kan öppna dörrarna till varandra och till alltet.

Jag tror att jag kommer att få en hård dom, delvis. Jag är fullt beredd på det. Ibland är jag tamigfan dum i huvudet, en omotiverat arg, sur, irriterad, stressad förälder. Ibland är jag trevlig. Jag är allting. Men man ser bara några bitar i taget.

Huvudvärk och huvudbry

2012-01-08T11:58:00.005+01:00

En huvudvärk har smugit sig på mig, den blommade ut för fullt i natt och jag vaknade flera gånger och hade ont i huvudet, under natten, så konstigt. Fattar inte vad det är - järnbrist? Näringsbrist? Hjärntumör? F tror att det är en förkylning.

I morse gick jag upp lite tidigare än vanligt för att tvätta. Och i går när jag och dottern kom hem från vår utflykt till syrran+till JD i Aspudden, så fick vi dammsuga eftersom männen i familjen hade gjort övrig städning. Innan dammsugningen åt vi thaigryta (som JD fick för hon skjutsade oss och fick middag som tack).

Efter tvättandet i morse gick vi för att titta på en lägenhet som vi inte har råd med. Och nu funderar jag väldigt mycket på om det finns någon kamera som kan ta riktigt fina bilder, typ sådana som går att publicera i resebilagan till både månadsmagasin och dagstidning, stora bilder på stränder, städer, myller och detaljer. Den får inte vara för svår, alltså ha få enkla funktioner, som är begripliga för ett pucko som jag. Den måste vara digital, allra helst ska det gå att sända bilder raka vägen från kameran och till tex en sajt där man kan ladda ner bilderna. Men - viktigast - bilderna måste bli väldigt fina och möjliga att förstora. Help!

Slukad av en bok

2012-01-07T12:42:00.000+01:00

Sökandet efter tristessen

2012-01-07T12:22:00.004+01:00

Vad jobbig man var förr. Man gjorde så förbannat mycket. Jag gör inte ens en tredjedel av det jag gjorde förr, och jag gör ändå bra mycket mer än många av småbarnsmorsorna jag känner (förresten, hur länge är man småbarnsmorsa? Det kanske beror på hur länge man curlar sina barn).

Jag märker ibland när jag åker på semester med folk utan barn, att de verkligen GÖR mycket saker hela tiden. Själv vill jag inte lyfta arslet i onödan - alltså naturligtvis åker jag gärna på en eller annan utflykt, men det får bli högst en i veckan eller så - för jag vill ha ro, stillhet, jag vill sakta men säkert ta in saker och reflektera över dem. Jag vill läsa massvis med böcker. Jag vill dra ner på allting, alla intryck, allt folk, jag vill fokusera på dem som finns i den här familjen. Tills händelselösheten blir trist. Då är semestern klar.

Harry Potter-frenesi

2012-01-06T11:38:00.003+01:00

Dottern har börjat läsa kapitelbok själva, en riktig en. Det är en hård kamp jag har fört för att hon ska få läsa den själv - eftersom det är del 4 i Harry Potter-serien som vi förut läst för barnen tillsammans, högt - men jag kände att nu är hon så på med läsandet och det är nu jag har chansen att låta henne bli en bokslukare. Den här möjligheten kanske inte kommer igen, för i dag läser inte barn böcker på samma sätt längre och det är förfärligt, det tycker jag verkligen. Eftersom man blir så lycklig av att fokusera på en sak, av att uppslukas och få leva i en annan värld. Nu är hon jättenyfiken på Harry och company, hon är inte rädd för tjocka böcker som förut, hon har alla förutsättningar. Och så försöker en skrikande lillebror stå i vägen bara för att han inte kan läsa. Jag tror inte det va. (Han ska förstås få höra 4an när hon läst ut den.)

Jag är oerhört bestämd på den här punkten och kommer inte ge mig. Ingen i familjen får heller falla för lillebrors bönanden utan vänta.

Annars har vi stora brister i vårt badrum just nu. Ingen tandkräm. Vågen har gått sönder (typiskt i nystartstider). Deon på väg att ta slut.

Allt som hänt och vad som ska bli

2012-01-05T11:38:00.007+01:00

Så här såg jul och nyår ut om man snabbt snubblar igenom det hela:

* Totalt utmattade ramlade familjen omkring i den grå sörjan som utgör december. Bland annat hade vi storbråk under tiden vi tog oss till Barnpalatset, detta dyra men roliga ställe för barn.

* Jag ledsnade på att folk försöker tolka mitt jag utifrån denna blogg som inte är mer än jag bitvis.

* Hela familjen åkte till landet, F:s föräldrar, där jag och F la oss och vilade, läste, sov, åt, vilade, läste, sov, åt. Jag joggade varannan dag och tuggade i mig Min kamp 2 och sakta men säkert kom gryningen i mitt sinne.

* Vi hade en skön jul, med många fina presenter, av mig fick F en resa till Paris och han ska åka ensam. Då blev han förvånad, kan jag lova. Dottern fick hål i öronen, det var hon fullt nöjd med. Vi läste massa Harry Potter och såg filmerna och lekte i skogen och gick promenader till ödehus och jag kan med eftertryck säga att mina barn är det absolut bästa jag vet.

* Så den 29 när vi våldgästat i nästan en vecka och bara slöat oss, stack vi hem hela familjen och på kvällen gick jag ut med vänner från Mama, eftersom C fyllde år, det var en skön kväll på AG med mycket kött och snack om relationer och annat, men vi höll på att flyta bort i värmen.

* Den 30 december tog familjen tåget till Göteborg, det gick jättebra eftersom jag hade med en film som barnen såg. Vi bodde först hos R&F, och fick god mat som vanligt, mycket snack om saker och ting, livet och allt däremellan. Under tiden vi pratade trashade barnen ett barnrum och vi fick psykbryt och allt det där som hör livet till.

* Den 31 december tog vi en tur till Haga, fikade enorm Husar-bulle, sedan gjorde vi iordning oss för fest hos A&B, med oss hade vi champagne och humrar. Barnen fick räkor och cider, men dottern älskade hummer. Det var en väldigt trevlig fest med många sköna typer. När klockan slog tolv kändes som att gå från ett rum till ett annat och jag tror att nästa rum blir ett bättre rum

* Vi sov kvar hos B&A och åt fry-ups till frukost i omgångar, alla var trötta, barnen också eftersom de så gärna ville vara med på tolvslaget. Så stack jag, F och barnen iväg till hotell Eggers men det gick inte att äta där utan på Radisson mittemot, som sonen tyckte var mycket finare än gamla skruttiga Eggers, väl tillbaka badade vi, läste Harry Potter och barnen somnade till sist, vi vuxna såg på Stjärnorna på Slottet, mitt favoritprogram, sedan sov även vi och var skönt utsövda när vi åt hotellfrukost, och tog tåget till Stockholm fast där bytte bara jag och barnen och åkte raka vägen till mina föräldrar i Uppsala, firade pappa som fyllde år och åt mat, mammas gamla kompis E och hennes man Vietnamdesertören var där och hade fint vin med sig, syrran kom en sväng, hon läste Harry Potter för barnen och åkte tillbaka.

* Själv sov jag kvar med barnen men nästa morgon var jag tvungen att åka in till Stockholm igen för att jobba. Det gjorde jag, sedan åkte jag hem och arbetade på tills klockan blev 17 och då tog jag mig till UD där jag mötte JD, B&A som hade kört upp från Göteborg, vi åt och så kom F och J och en massa kompisar från Peljesac i somras, bland annat juggen som har samma namn som vår son. Då öppnade Bar Central speciellt för oss, och vi var där länge och pratade om hur man ska lösa världens fattigdom.

* Väl hemma hade F och jag klassisk bråkstund, somnade, han gick upp tidigt men jag gick i stort sett aldrig upp utan vilade hela dagen (jobbade till sängs), tills F kom med take away och vi blev sams igen och kollade på Jönssonligan och guldkuppen. Så fina Stockholmsbilder.

* I morse upp och iväg direkt, mötte B&A på deras hotell, där var även JD och vi pratade om livet och godis och allt möjligt, innan det var dags för mig att bege mig till jobbet där jag är nu. Snart hämtar jag barn igen.

Summan av den här perioden är att livet är jävligt struligt, hårt, ovänligt men också fullt av kärlek, omtanke och ren och skär lycka, även om den kanske bara tittar förbi lite kort. Det enda är att det skulle ju vara dans dans dans! Vilket det också kan bli. Särskilt om JD står vid Spotifylistan.

Reser omkring

2012-01-03T10:49:00.001+01:00

Vi firade nyår i Göteborg, den 2 januari åkte vi raka vägen från Götet till Uppsala för att fira pappa, F föll av, jag var tvungen att lägga mig halv elva för jag var vansinnigt trött, och idag tog jag Upptåget till Stockholm. Arbetet kallar.

Födelsedagsvin

2012-01-02T21:45:00.002+01:00

Pappa fick vin från 1995 på sin födelsedag, av en Vietnamdesertör. Det är kärvt.

Välkommen 2012

2012-01-01T00:02:00.000+01:00

Året som gick (del 2)

2011-12-31T10:57:00.006+01:00

Då fortsätter vi

JULI
Vi åkte till Kroatien och jag fyllde 40 och firade med att skriva, göra yoga och gå själv med soporna till sopstationen.

På F:s 40-årsdag gick vi över berget, det var fint.

Väl hemma igen åkte vi till Grinda och jag har aldrig skitit så mycket i att barnen springer omkring och skriker som på hemresan. Det var rätt skönt. Men ohållbart, förstås.

AUGUSTI
Åka på vuxenkollo till Way out west-festivalen i Göteborg var mycket drama och mycket skoj.

Barnens dans på vår 40-årsfest var oslagbar.

Och så började även sonen i skolan, det var stort.

SEPTEMBER
Sonen fick ta medicin för hans migrän kunde tydligen vara en infektion, så vi gav honom penicillin med en bulle eller en bit kladdkaka efter varje.

Jag åkte till Grinda igen, denna gång med jobbet, blev avfirad som 40-åring ihop med kontorets 50-åring. Väldigt trevlig dag.

En kväll sålde familjen korv och fika på Tant Grön, Hammarbys damfotbollskafé (insats alla fotbollsföräldrar måste göra), det var kul.

Och så hade vi en avslappnad dag ute i spenaten.

OKTOBER
Fantastisk ostronätning i Bouziguez, Languedoc-resan som var min 40-årspresent till F, vi åkte med hans bästa vän J+B.

Jag jobbade på bibblan en dag. Det var en skön dag.

NOVEMBER
Jobs dog, men jag fick äntligen min ölindränkta Mac utbytt.

Dessutom var jag på möte med CradleNet som jag gillar och vill hjälpa. Bästa miljöorganisationen!

En kväll på Koh Pangan avslutades med fest på Debaser Medis, dit jag och dottern gick i 40 minuter.

F och jag utnyttjade vår present, att gå och se en pjäs för 40-årskrisande och sedan åt vi på Operabarens bakficka.

DECEMBER
Ännu en intervju för Elle mat och vin, denna gång på iskallt Stortorget. (Berättar inte om vad än.) Sedan ville barnen inte vara med oss så F och jag åt på Babylon.

Att jobba med helt annan grej och fara omkring på tunnelbanan, lite kul.

Och så tog hela familjen det extremt lugnt på landet, hos F:s föräldrar. Sedan åkte vi till Göteborg, där det åter ska firas nyår.

Året som gick

2011-12-31T10:24:00.004+01:00

Här har ni Ana Udovics 2011. De händelser som jag minns, av olika anledningar.

JANUARI
Vi var på tyskens roliga 40-årsfest och dansade loss i köket.
Jag var med i Aktuellts direktsändning och pratade om amning.

FEBRUARI
Jag överraskade F genom att boka bord på Matbaren när vi skulle fira att vi varit ihop i 20 år. Sedan kom ytterligare en överraskning: Jag hade inte råd att betala för den dyra maten.

Vi åkte till Indien, var där i två veckor (in i mars).

MARS
Den galna magsjukan från Indien gick över till influensa, jag spenderade tre timmar helt i onödan på akuten.

Jag missade en öl med en kompis, för jag hade missuppfattat tiden. Fick tokångest.

APRIL
Jag och F fixad kalas hela dagen och sedan skulle jag gå på klubb med JD, men det blev hemåkning tidigt i lila peruk.

Jag och S på jobbet var och såg Håkan Hellström på Cirkus.

MAJ
Jag gjorde inte intervju för Elle mat och vin på Djurgården (Villa Godthem), det var en härlig dag, varmt och soligt. Då gillade jag mitt jobb extra mycket.

En av de roligaste kvällarna i år spenderades på La Cucaracha i slutet av maj, lite otippat ställe och otippade människor, men väldigt kul.

JUNI
Jag var en självupptagen feministbitch som drog runt på stan, Mosebacke, tog en öl, gick på Bar Centrals öppning. Härlig dag.

Jag åkte till Falun och intervjuade Carl och Karin Larssons släktingar, gillade verkligen Carl Larssons gård och att åka till Falun, även om det regnade hela dagen.

Dotterns skolavslutning var lite traumatiskt då läraren hade glömt en elevs betyg och ungen började grina och hej och hå...

Sedan slutade sonen på dagis för gott och blev biten av en geting.

(fortsättning följer snart)

Så onormalt normal

2011-12-28T19:00:00.002+01:00

Läser Min kamp 2 och tänker att han är så oerhört normal. Varken manlig eller kvinnlig (vilket verkar viktigt för norrmän), bara väldigt mänsklig och vanlig. Förutom det konstiga då - att skriva alla dessa böcker. Ett mycket märkligt beslut.

Mossigt

2011-12-27T13:05:00.001+01:00

Lek i skogen

2011-12-27T12:58:00.001+01:00

Utsikten från ett ödehus

2011-12-26T12:50:00.001+01:00

Julen har börjat

2011-12-23T18:21:00.001+01:00

God jul!

Hej julöl!

2011-12-22T18:21:00.000+01:00

På Bar Central, mitt andra hem. Alla julklappar köpta. Alla jobb gjorda - så långt det gick. Två fakturor ännu inte klara, men äsch. Vi tar det nästa år.

Hej Stockholm

2011-12-22T08:36:00.001+01:00

Vad du är fin i gryningsljuset denna årets mörkaste dag.

Softar med bloggen

2011-12-21T10:49:00.001+01:00

Jag softar lite med bloggen just nu för jag har fullt upp med annat förstår ni. Men yogade i går OCH i dag, fast hemma. Och ska äntligen hämta nya linser. Och allt det andra som hör vardagen till.

Sista jobbveckan

2011-12-19T08:54:00.001+01:00

Börjar med en evighetsresa till Östermalm.

Fjärde advent

2011-12-18T10:08:00.001+01:00

Jävlar vad fort det gick.

Ensam hemma

2011-12-17T12:12:00.002+01:00

Ensam hemma, okänt tillstånd för mig. Men jag hade överkurs, ett jobb som inte blev klart i fredags eftersom jag skulle hämta barn, laga knaperstekt kyckling, snacka med F, visa fredagsmys-filmen Lilla Jönssonligan, lägga barn och spela wordfeud. Nu är dock jobbet klart. Dottern som motvilligt gick till sista fotbollsträningen med grannen ville sedan inte komma hem. Vädret är ett skämt, det regnar och är inte direkt kallt men definitivt mörkt och grått. Sonen och F stack iväg till Barnpalatset.

Jag ska ge mig fan på att bli klar så jag får vara ledig i jul. Jag får jobba i 180, så det går. Jag behöver ledighet. Även om allt ledigheten kommer att erbjuda är halvkallt, grått regn.

Knaperstekt kyckling

2011-12-16T17:32:00.001+01:00

Dagens fredagmiddag kommer bli mycket god.

Som sagt var

2011-12-16T12:44:00.000+01:00

Leka lite mer

2011-12-16T12:30:00.006+01:00

Och i går när jag satt och jobbade för fullt kom JD förbi, vi stack till Faros och åt, sedan gick hon mot biografen och jag till A:s butik, dit kom R, vi fortsatte till Bar Central, A slöt an och lite senare även JM. Mycket snack om sociala medier, om kommunikation, om prestation och den hårda konkurrensen i dagens samhälle. Som jag inte riktigt hundra procent tror på faktiskt. Tror det är ett spel för gallerierna, typ: "Psst! Vi säger till alla unga att konkurrensen i dag är stenhård så de jobbar ihjäl sig och blir utbrända vid 22, då kan de inte komma och ta våra jobb, haha!" Eller nåt i den stilen.

Alla arbetsföra utom omkring 9 procent jobbar ju faktiskt. Så så stenhård konkurrens kan det inte vara. Sedan har alla inte så roliga jobb, men frågan är om de "roliga" jobben blir så jävla roliga när själva jobbet bara är någon slags kapplöpning och tävling i vem som är bäst, störst, vackrast. Inte den skojigaste arbetsplatsen om du frågar mig.

Jag säger som Wallpaper: Work is play.

Förr i tiden

2011-12-16T12:27:00.002+01:00

Det här känns sååå Göteborg 1996 för mig. Spinkiga killar med jeansjackor och rufsigt hår. Jag bodde där då, drog runt på alla de där gatorna, ständigt på väg någonstans, alltid rastlös, alltid lite frusen, på väg till nästa grej.

Jag var en spinkig tjej med rufsigt hår och jeansjacka.

Korg nummer två

2011-12-16T11:26:00.001+01:00

Nu har jag min korg av återvunnet gummi som ska innehålla sygrejer.

Ett lagomt förhållningssätt, tack

2011-12-15T14:45:00.007+01:00

Detta har hänt i min extremt intressanta tillvaro:

1. Jag tänkte en idiotisk tanke att jag skulle hämta dottern tidigare än vanligt på onsdagar och ta henne till jobbet med hämtpizza. Att jag skulle kunna jobba på lite, fast med henne där. Så jag började åka iväg mot skolan, kom dit, släpade henne därifrån (sonen var med mormor på Nötknäpparen), vi väntade i evigheter på 66an tillbaka och satte oss till sist på den, full av skrikiga ungar, sedan kom vi till Primo pizza och då orkade jag inte med min ambition utan vi satt där, helt enkelt, åt pizza i lugn och ro och sedan tog vi buss 3 till Eriksdalsbadet och badade i äventyrsbadet en stund. Sedan var hon på sin simklubb medan jag ägnade 15 minuter åt bröstsim bland tusen långsamma motionärer (dagens andra träningstillfälle, yogade samma morgon). Så hämtade jag upp dottern, vi duschade och tog 3an hem. Mamma läste godnattsagor för dem och så åkte hon hem, barnen somnade på tok för sent och F och jag kollade tv och spelade wordfeud vilket är typ det enda jag gör på fritiden just nu.

2. Sov och gick upp tidigt, kom iväg med dottern och fick gå hela vägen till Forsgrenska där hon skulle simma, igen, fast med skolan. Så gick jag trött som ett härke iväg mot min träff på UD, åt frukost där, så ett möte till på samma ställe och sedan till kontoret och jobba, jobba, jobba.

Slutsats: Det var väldigt skönt att smita från jobbet i går. Att bara hänga runt i lugn och ro med dottern. Köpa fin-kola till fröknarna. Knalla förbi A och prata lite, där förresten dottern berättade att hon vill bli "desajnare" och göra barnkläder eftersom dagens barnkläder är så tråkiga.

Framtida löfte: Jag ska sluta tänka att jag ska jobba mer än jag kan. Jag ska jobba lagom.

Lunch på kontoret

2011-12-15T13:01:00.001+01:00

Frökenpresent - mammans jobb

2011-12-14T11:20:00.007+01:00

Efter jobbet i går fixade jag presenter, till dottern (är sjukt nöjd med den presenten!! Vågar inte skriva vad det är för hon kan ju läsa), systern, systerns fru samt svärföräldrar. Sedan gick jag hem, där var barnen, F och dotterns kompis A. De lekte tjuvar på grund av årets tv-julkalender. A blev hämtad, F la barnen i flygande fläng och tog sedan taxi till Vasagatan där han var på bjudfest och Riche. Jag satt ensam i soffan och funderade på livet, la mig vid midnatt, han kom vid 2. Sedan gick han upp tidigt och drog iväg med barnen, jag gick upp, tog en kaffe och stack till yogan. Tränade en timme, sedan fick jag ta trean till Södersjukhuset och göra min mammografi. Deltog också i en stor undersökning som ska göras om varför vi får så förbannat mycket bröstcancer i i-länderna. Kanske är det deon, kanske är det plasten vi förvarar allt vi äter i. Mjukplast - ajabaja.

Nu är jag på kontoret och jobbar på. Jag har egentligen bara tre julklappar kvar - F, mamma och sonen. Ja och så fröknarna förstås... Det är ju av någon outgrundlig anledning alltid mammors ansvar.

Buss på sunksidan av Ringvägen

2011-12-14T10:16:00.001+01:00

Kom just från mammografin på SÖS. Tydligen mycket mer bröstcancer i väst. Något med vår sjuka livsstil...

Mitt i mitten

2011-12-13T22:33:00.001+01:00

Sitter hemma i soffan och summerar livet. Hamnade plötsligt i 90-talet tack vare en låt jag hörde mycket på då, någon gång när vi bodde på Kastellgatan i Göteborg. Here comes the sun med George Harrison. Kanske var det för att våren kom och allt verkade lättare plötsligt. Sedan blev den våren och sommaren en av mitt livs värsta. Vilken ironi. Som tur är kan man spela samma låt igen och igen. Men man slipper leva samma liv igen och igen. Man kan lära sig, borsta av sig, snagga håret och gå vidare. Något annat väntar alltid bakom knuten. Bättre eller sämre - nytt i alla fall.

Räknar ner ännu mer

2011-12-13T12:35:00.001+01:00

Och nu nio. Jag älskar den där biffsalladen de har på Urban Deli den här veckan. Jag tror jag söker upp den.

Räknar ner

2011-12-13T12:04:00.000+01:00

Tio. Nu har jag tio kvar att intervjua.

Uppskatta det man har

2011-12-13T11:26:00.004+01:00

Jag är i virrighetens landskap just nu. Tappar fotfästet, halkar runt, hittar inget som håller. Som står fast. Har alltid haft svårt att hantera att jag har mycket jobb att göra. Men ska börja lära mig att tänka - det kommer gå bra. Det kommer gå finfint. Det går ju alltid bra. Varför inte nu? Varför noja? Varför spendera halva sin tid åt neurotiska funderingar, ältande, ångest och tvångstankar? Varför inte bara ta det här jämrans livet och krama musten ur det. Uppskatta saker. Som att det var skönt att lämna barnen i dag, i tid. Det var trevligt att möta V på bussen, har aldrig riktigt pratat med honom förut. Hans jobb verkar underbart. En platt organisation på riktigt, alla har samma lön. Blir det klirr i kassan får alla bonus. Inspirerande.

Som att jag fick iväg min miljögrej i går, och att det bara återstår lite pill med Frilansjournalisten så är den klar. Som att det bara är elva personer kvar att ringa av 45 i ett stort projekt. Som att jag ska få skriva en artikel helt utan research därför att researchen består av hela mitt moderskap, hittills.

Ja nu ljusnar det lite i virrvarret.

Tjena!

2011-12-13T08:43:00.001+01:00

Streetwise duva på Hornsgatan. Idag härskar glåmighet. Barnen har påsar under ögonen, sonen får ständiga sammanbrott. Men de kämpar på. Under protest. Dottern tog på sig lucialinnet och kronan idag. Ett ljus lyser. Vet inte om batterierna eller lamporna är slut. Har gett upp vad gäller lucialjus.

Säger vem?

2011-12-12T14:31:00.001+01:00

Obegriplig konflikträdsla

2011-12-12T11:49:00.004+01:00

Det är svårt att arbeta med svenskar. Vi är så artiga - och kan inte säga rakt ut vad vi tycker. Det säger S som försöker jobba med svenskar. Säg att en svensk är emot ditt förslag, men inte säger hon/han det. I stället låter det "Nja... Jo kanske..." och så blir det lite tryckt stämning. Helt omöjligt för en utlänning att förstå att personen just sa nejtack, kom med annan idé. Av konflikträdsla så kör man lite passivt undanflyende och sedan, när den andre inte fattar, så kommer nästa steg: Den passivt aggressiva. Sura, frustrerade svensken. Som ändå inte konfronterar. Inte lätt!

Grannen barnvaktade så F och jag kunde träffa vår gamle vän P på hotell Nobis i går kväll. Vi åt bresaola och snackade i en timme, sedan åkte F och jag hem och sov.

Det är i alla fall rent hemma hos oss just nu. Men vi är trötta. Barnen är trötta. F tog upp dem extra tidigt (efter radiojulkalendern) för de skulle på julvandring i kyrkan. Själv slet jag mig ur sängen, in i duschen och iväg med 3an till yogashala för att yoga, cirka 1h15 minuter mysore. Så till kontoret. Här är vattnet avstängt hela dagen. Inget kissa, inget dricka vatten, inget kaffe. Alla flyr titt som tätt till fiken runtomkring.

Mycket nu

2011-12-11T20:21:00.002+01:00

Nu så är det söndag och det har varit en extremt busy söndag, särskilt eftersom det blev haveri med storhandlingen. Men vi åt frukost, sedan hämtade jag bilen jag bokat på Bilpool, sedan skjutsade jag dottern och F på fotbollen och åkte med sonen till Sickla bara för att upptäcka att vi glömt lappen med allt vi skulle köpa, försökte ta en genväg hem men höll istället på att hamna i Södertälje eller åtminstone Farsta, sedan hem och inse att lappen var borta, skriva nytt och ta med böckerna, äta lunch på gallerian och så storhandla. Sonen var på strålande humör och riktigt hjälpsam. Sedan hem med bilen, lasta ur, åka tillbaka med bilen, stå och packa in i kyl och frys i hundra år och försöka ge feedback på Tivoli med grannen och så kom grannen och så lagade jag hux flux orientalisk lax och så kom syrran med fru och alla åt (grannen hade gått) och så hörde P av sig som tydligen är i stan och så städade vi klart - jag dammsög - och så lagade jag pizzadeg till måndagmiddag och så höll vi på fram och tillbaka och kanske får vi barnvakt så båda kan träffa gamla kompisen P. Eller inte. Hur som helst är det mycket.

Lunch i galleria

2011-12-11T12:24:00.000+01:00

Efter haveriet med handlingslistan - som innebar att vi fick åka hem igen fast först åt fel håll, Farsta - tog vi helt enkelt med oss receptböckerna och nu måste vi hämta kraft med hjälp av lunch. Den här handlingen kommer ta tid.

Klantlaget

2011-12-11T11:17:00.001+01:00

När vi kom fram till Willys insåg sonen och jag att lappen med allt vi måste handla är hemma.

Tomten är vaken

2011-12-10T13:45:00.001+01:00

Sanningen om vårt sovrum

2011-12-10T13:22:00.001+01:00

Om vi inte var så slöa och sugna på att ta det lugnt skulle vi städa. Men ä. En annan dag. Så länge är det så här det ser ut.

Inte helt ofestligt

2011-12-10T00:01:00.001+01:00

Bar Central en fredagskväll i december 2011.

Totalt ofestlig fredag - eller?

2011-12-09T17:08:00.002+01:00

För helvete. Det är fredag och här sitter jag och jobbar. Vilken tönt man är. Nu får det banne mig vara nog! Jag betalar en räkning, ber om ursäkt för ett jobb jag inte fixade den här veckan fast jag borde och går härifrån. Med svansen mellan benen.

Nu får det vara nog!

2011-12-09T13:16:00.008+01:00

Jag la mig vid 23-tiden i går, sov och gick upp klockan 7 efter att ha lyssnat på SR:s jul-kalender med barnen, duschade och gav dem frukost och stack iväg i regnsnöslask - satte på mig vinterskorna från förra året - insåg att de var helt värdelösa för efter två meter började det sippra in vatten i hälen - lämnade barnen lite för sent, gick till bussen och åkte till yogan, yogade en timme (fick korta för de stängde 10), sedan var det jobb jobb jobb, åkte tuben till kiropraktorn, kom lite sent pga tunnelbanehaveri, sedan fick jag kasta mig in på Babel deli för att fortsätta mina intervjuer per telefon men någons mobil stänger av sig precis hela tiden så det blir inte klart. Kiropraktorn ska få mig att sluta spänna käken. Han knäckte mig i nacken, det var läskigt. Nu köper jag nog ett par riktigt fula jävla stövlar i plast som inte är hala, som är varma, som inte tar in snöslasket. Jag köper dem på bilden här, Icebraker. Trots att jag faktiskt bara använt nuvarande skor i en säsong. Jag har fanimig fått nog.

Några regler för stockholmska småbarnföräldrars vinterskoinköp:
1. Skorna måste vara superenkla att ta av och på, eftersom man ska ta av dem då man ska in och ut på skolan, jobbet, hemmet och varken hinner eller orkar stå och dra upp blixtlås/karborreband/snören eftersom man alltid bär minst fem kassar samtidigt och allt rinner ut och ramlar omkring när man böjer sig. Alltså ska man ha kliv-bara-i-stövlar.
2. Skorna måste klara superslask ena sekunden och iskalla, snorhala gator andra sekunden.
3. Skorna måste vara supervarma ifall det blir minus 20 helt plötsligt, eller om man måste stå i tre timmar vid en lekplats.
4. De måste sitta fast ordentligt på foten så man kan rusa fram i motig snömodd när man håller på att missa buss, tunnelbana, en unges julföreställning och en annan unges julvandring och what have you.
5. Alla dessa regler sammantaget gör att de kommer vara asfula och garanterat i någon supertrist färg typ svart eller brunt. Vilket bara är att hacka i sig.

Hade hunnit

2011-12-09T11:26:00.001+01:00

Jag hade kunnat hinna till kiropraktorn i tid - om jag inte åkte för långt med tunnelbanan. Nu är jag sååå rökt.

Virrpanna

2011-12-08T16:59:00.002+01:00

Då har jag arbetat så hjärnan börjat koka. Inuti skallen är allt ett virrigt nystan. Måste ändå göra två intervjuer innan jag kan åka hem och börja dra in luft i lungorna. Men nu vill jag ha något gott med mig hem. Jag är ändå på ett ställe där det borde finnas god mat, rent statistiskt sett.

Försöker visualisera morgondagen men den är lika virrig den. En intervju 12.15, det måste jag komma ihåg. Kom ihåg det!

Vi säger Godmorgon Bredäng!

2011-12-08T09:47:00.001+01:00

Ensam i kontaktlösheten

2011-12-08T09:37:00.003+01:00

Jag hatar kontaktlöshet. Att vara i samma rum som en person man känner men inte har en aning om vad den gjort på sistone, vad den tänker på, hoppas på, drömmer om, vill. Det är mitt värsta. Med barnen är det knepigt - de klarar inte att berätta, eller vägrar tills man spenderat minst en timme ihop i full koncentration. Tonåren lär bli tuffa för mig.

Med vuxna kan det till och med gå så långt att jag lämnar människor därhän som inte kan leverera den kontakt jag behöver. Själv har jag ambitionen att leverera så mycket kontakt som möjligt. Kunde lika bra vara ensam annars.

Bättre

2011-12-08T09:24:00.000+01:00

Idag ska lunchen bli lite bättre. Jag klarar nästan inte dålig mat längre - systemet brakar ihop, jag darrar och får svimningskänslor.

Smygäter kola

2011-12-07T18:49:00.005+01:00

Idag gick F med barnen, jag sov lite extra och stack sedan ut på hala gator för att komma till Zinkens t-bana (det går inte att cykla längre, för halt). Så åkte jag ut till stället där jag jobbade hela dagen, eller åtminstone fram till 14. Utan lunch. Lite kaffe och några pepparkakor, det var allt. Sedan lite chips på vägen tillbaka med tunnelbanan.

Hämtade sonen som var på väg från Bergsgruvan, tog bussen till Eriksdalsbadet där han bytte om och fick hasta till simskolan. Han ska få avancera till nästa nivå! Han var inte så sugen på att bada i äventyrsbadet så vi stack raka vägen till duschen och sedan upptäckte vi att nycklarna till hänglåset ramlat av gummiarmbandet, så vi gick tillbaka överallt och letade men fick i stället be någon bryta upp låset, så klädde sonen sig och vi gick till Ringen, där han beställde nudlar och vårrullar, medan jag åt stressad kyckling med stark sås.

På vägen hem köpte vi ett nytt hänglås, denna gång med KOD på. Nu ser han på Tjuvarnas jul (julkalender) medan jag försöker hinna med lite allt möjligt. Till exempel att sno åt mig lite kola utan att han märker det.

Dagens lunch

2011-12-07T14:42:00.001+01:00

Inte så fancy...

Resa till jobbet

2011-12-07T09:24:00.001+01:00

Ska utsocknes för dagens jobb. Dock inte så långt.

Kolakväll

2011-12-06T22:25:00.001+01:00

Har precis gjort en perfekt, seg kola. Man kokade 2 dl socker, 2 dl grädde, 2/3 dl sirap och 1,5 msk kakao i typ hundra år tills den var 122 grader varm. Sedan svalna, skära upp, in i kylen. Ät!

Arbetsklar

2011-12-06T17:21:00.002+01:00

I måndags fick jag avbryta arbetandet för att sticka till barnens julkafé, jag var där före 15 och F kom strax efter mig. Vi såg sonen sjunga först, sedan såg vi dottern sjunga i sitt klassrum, sedan stack F till jobbet igen och jag fick med mig barnen först hem sedan till grannen på måndagmiddag: Ugnspannkaka. Vi snackade om ditten och datten och hade trevligt, men barnen blev sjukt trötta efter Bolibompa så vi stack hem. F skulle kommit till läggningen men skickade sms att han skulle missa den så jag la barnen och sedan såg jag en massa Pan Am-avsnitt på raken och så kom F och jag var sur för han messade så sent om ändrade planer och så la jag mig och gick upp och iväg med barnen till skolan och där visade det sig att dottern skulle varit kl 8.00 för de skulle på julvandring i kyrka, jag skjutsade raskt dit henne, jag åkte och yogade en timme, sedan jobbade jag på och gick på lunch på UD med syrran och hon fick ansiktsbehandling och inte jag (vi skulle gått ihop men min ansiktsbehandlare var sjuk) och nu arbetar jag på för att bli klar. Detta ljuvliga ord. Klar. Tänk att få bli det.

Saker jag inte uppskattar just nu

2011-12-06T14:27:00.004+01:00

1. Att jobbet krånglar, eller JOBBEN för jag har tusen samtidigt.
2. Att jag inte får åka någonstans där det är 30 plus och varmt hav samt swimmingpool och jättegod afrikansk mat (som till Ghana, där min syrra nyss var, tex)
3. Att min skrivare nästan gjorde mig vansinnig så jag slog och slog och slog den och då plötsligt fungerade den. Men jag vet inte hur länge.
4. Att min ansiktsbehandling ställdes in.
5. Att jag träffar för lite kompisar.
6. Att jag bara springer på aktiviteter och tvångsgrejer med barnen istället för att göra något kul, trevligt, avkopplande ihop.
7. Att F och jag bara försöker synka våra kalendrar men inte hinner göra något kul, trevligt, avkopplande ihop.
8. Att F och jag varken har tid eller koncentrationsförmåga att ta tag i vår lägenhet - den behöver rustas upp och det nu.
9. Att min axel börjat krångla så jag inte får göra yoga som jag vill.
10. Att ingen jävel ringer tillbaka! Särskilt inte de där från skrivar-supporten.

Dagens outfit

2011-12-06T10:18:00.002+01:00

Irriterad är dagens look, trots yogan som jag lyckades klämma in.

Varje dag är det något. Man kan lika bra säga upp sig och bli hemmaförälder. Barnen ska ha med sig tusen saker hela tiden, det är något på bokstaven H, det är två olika läxor som ska vara klara till två olika dagar, det är simskola jättetidigt på morgonen på annan plats, det är gympan som genererar blöt handduk som ruttnar, det är frukt varenda dag och så lite matsäckar och julfika som börjar kl 14 en måndag och dagen därpå ska man ha koll på att den ena ungen skulle ha varit i skolan kl 8 på morgonen för julvandring i kyrka och på torsdag ska hon ha sina skridskor på skolan annars kommer hon missa skridskofritids och en ska ha ett ljus i skolan varje dag och en annan ska ha rena underkläder och den tredje ska ha en ifylld vab-lapp av stressad skolpersonal och det ena med det andra med det fjärde. Jag undrar när teparty-rörelsen tog över svensk kommunal skola. Det känns som ett test - är du bra nog förälder!? Bara för att man lyckas stoppa ner ett äpple i väskan. Jag trodde ändå föräldraskap handlade om att se sina barn. Inte springa stressad omkring och klocka vartenda ställe och tidpunkt de ska vara var med sina prylar, som ständigt måste köpas nya. Förresten har sonens skor sjabblats bort och nu har han några som liknar hans men det står Molly i dem. Ingen Molly finns på skolan. Det är så jävla typiskt.

En fisksoppa bort

2011-12-05T13:00:00.005+01:00

Jag börjar känna att det går mot lov. I kroppen, mentalt. Jag är helt slut. Saker som krånglar gör mig vansinnig, handlingsförlamad. Jag är okreativ och tråkig, jag har ingen intressant tanke i huvudet och blir alldeles för lätt sur.

Just nu bråkar jag med Canon laserskrivaren, och det är inget spirituellt bråk om man säger så. Den säger att jag har problem med Paper size. Jag säger Sedan när blev A4 queer din jävla skrivarjävel?!! Jag säger: Jag måste kunna skriva ut saker, annars kan jag förbanne mig inte jobba, fattar du det ditt as!?

Jag sitter förstås i en vanlig telesupport, vår tids lilla helvete, och väntar på en Godot-person som aldrig kommer ringa upp.

Samtidigt försöker jag ringa människor så att jag kan göra mitt jobb, jag försöker mejla människor så att jag kan göra mitt jobb, men det är som att ropa i en tom öken.

Ä. Jag ger upp och tar mig lite fisksoppa med aioli och ser vad som händer - med skrivaren, med hjärnan och kroppen. Lite omega 3 har aldrig skadat.

Julklappsångest

2011-12-05T10:44:00.005+01:00

Fan vad bra alltså. Om man är dålig på att hitta på julklappar beror det inte på problem med inlevelseförmågan/empatin eller prestationsångestblockering utan att man är dålig på att MENTALISERA! Och det går givetvis att träna upp liksom allt annat mentalt. Så här blir man bättre på sitt mentaliserande.

Den här morgonen tog F barnen till skolan, jag gick på yoga (mysore, 1h15min) och arbetar nu medan jag äter frukost. I dag blir en effektiv dag. Ja, jag försöker intala mig det genom mentalisering.

Här kan ingen mossa brinna

2011-12-04T17:45:00.001+01:00

Gillar den säkra adventsljusstaken.

Andra advent

2011-12-04T17:36:00.004+01:00

Efter dotterns fotboll gick vi hem. Killarna gick på kalas och under tiden bakade vi lussebullar, med kesella i för saftigare smak. Jag yogade (alla stående) i 30 minuter medan degen jäste. Dottern gjorde läxan. Sedan svidades det om till pepparkaksgubbe och lucia. Lagom till fikat efter maten.

Fint på något sätt

2011-12-04T12:23:00.001+01:00

Trött eller uttråkad, det är frågan

2011-12-04T11:07:00.005+01:00

Min nya obsession - en Jimmy Choo-sko, som man kan ha på alla sorters finfester, till exempel nyår. Det verkar som om jag årligen får en sväng av glitter-besatthet. Men den här tänker jag skulle kunna funka länge - ja, för de flesta finfester jag ska på i resten av mitt liv (det är nog bäst, med tanke på priset). Förutsatt att mina fötter fortsätter hålla storlek 39 förstås... sånt vet man ju aldrig.

Hur som helst - det kommer aldrig att hända att jag verkligen köper något på Net-a-porter. Det är bara någon slags bisarr, masochistisk avkoppling att surfa runt i Det Ouppnåeliga.

Annars har helgen bestått av rätt mycket vila, vilket var tur det. I går var enda utflykten att promenera till Orionteatern längs vattnet medan barnen plockade upp "fönster" - skivor av is - men när vi kom dit började sonen gråta för han tyckte att det var en värdelös överraskning och han hatar cirkus. Efter cirka 45 minuter började han dessutom tröttna rejält och ville därifrån. Dottern däremot gillade det skarpt. Så gick hela familjen och fikade och jag och dottern var på Åhléns och köpte 3 nagellack för 100 spänn samt ny mössa till henne. Sedan hem, softa och jag stekte färdig pyttipanna och sedan la F barnen och så kollade vi på tv och sov, till nio faktiskt. Nu är jag på fotbollen med dottern. Så fort något blir lite tråkigt ställer hon sig vid sidan av, "trött".

Köksbordet i realistiskt ljus

2011-12-03T09:52:00.001+01:00

Så här ser vårt köksbord ut, om man ska vara helt ärlig. Men vi har i alla fall fått till fyra ljus i adventsljusstaken. Åtminstone det.

Igår efter att ha jobbat utomhus i minusgrader i en timme (Stortorget) cyklade jag stelfrusen till Babylon. F, jag och dottern skulle ätit japansk fondue när sonen var på sitt pyjamasparty, men även dottern ditchade oss för sina kompisar, så få valde F och jag de fantastiska pirogi som finns på Babylon. Cyklade via Ica till gården där barnen var hos var sin familj, samlade ihop dem och gick hem. Jag la dem och läste Harry Potter, sedan sov de som stockar vid 21.15. Vi kollade på tv men fick lägga oss vid 23. Idag blir det cirkus.

Stortorget

2011-12-02T16:56:00.000+01:00

Julmarknad på Stortorget. Fråga mig inte vad jag gör här - det är hemligt nämligen.

Att fira med missbruk

2011-12-02T11:12:00.007+01:00

Skrivångest ska kunna avhjälpas genom att man installerar den här grejen - write or die. Jag vet inte jag, kanske skulle kunna vara något att prova.

I går var det fullt ös, jag började på en artikel och skickade ett synopsis och drog iväg på möte med en uppdragsgivare, sedan var det raka vägen till kontoret igen eftersom det var Årsmöte, detta årligen återkommande på mitt frilanskontor. Det var trevligt och upplysande och utan chock, sedan cyklade jag och Hanna medan de andra tog 3an till Kungsholmen. Där åt vi julbord förra året också, och det var lika bra i år - nästan - sedan myste vi i Orangeriet och gjorde frågesport, där jag kom två andra året i rad och därför fick Äppelmartini som tröst. Vi snackade på som vanligt om allt mellan himmel och jord (frilanslivet, alkoholism, hästar, feminism, scumdebatt, konst och så vidare), sedan vid midnatt var det bara att grensla cykeln, hur osugen man än var, och cykla hem, sova oroligt på grund av överfull mage, upp tidigt och lyssna på radions julkalender om en fattig flicka vars arbetslösa mamma sticker för att få jobb, frukost, tjat för att få barn i tid, så raka vägen till Ersta Diakoni som firar 25 år med att prata om missbruk ur ett barns perspektiv. Det kallar jag hardcore-fira! Icke desto mindre intressant.