måndag, november 30, 2015

Actionhelg

Vi hade mycket för oss i helgen! Först blev det att jag jobbade på arkitekturmuseets fantastiska bibliotek hela fredagen, med JD, mycket mysigt. Sedan cyklade vi mot Söder, jag hämtade upp ungar och vi stack till Bagis. Där fick vi god mat som vanligt, av J, och till och med lite sprit efter maten. Barnen härjade och lekte krig, dottern hade tydligen ramlat in i fel lägenhet dessutom, låtsasskjuten. Tur att de inte såg henne för då hade det varit risk för hjärtattack. F kom efter en stund, vi tog tuben hem igen. Så blev det lördag och vi sov länge, sedan begav vi oss med tåget till Vattholma, där vi träffade barnens farmor och farfar, åt god mat och gick en skogsvandring i mörkret, som dock var upplyst av en massa marschaller och små tomtar och troll här och var, liksom änglar, väldigt fint gjort.

Så såg vi på tv och sov länge. Söndag efter frukost gick F och jag en mil i det gråa, piskande regnet, och när vi kom tillbaka höll barnen på med ett parti Monopol. Jag gjorde solhälsningar och bastade själv, så packade vi ihop och åkte hela vägen till Stockholm men hann träffa Acke på hans 1a adventsfest i Gamla stan, traditionsenligt, och sedan stack ungarna och åkte skridskor med kompisar och så såg vi sista delen av Bron men man vill ju ha fler delar!

I dag blev det Yogashala före jobbet, men nu har jag gjort min förbenade stipendieansökan och kan låta det vila.

På jobblistan i dag finns finnar, föräldrar och finans (ska reda ut kvitton och skatt och annat jox). Inväntar ett besked som blir högintressant, som kommer att göra våren mer stabil om det nu blir rätt besked. Vi får se!

Etiketter: , ,

fredag, november 27, 2015

Första advent på söndag

Julvibbarna börjar ge sig till känna, cyklade förbi Stenbecks gran i går på väg till vernissage på hotell Diplomat, där jag mötte JM. Innan dess var jag på möte i Nacka, som kändes väldigt kul och positivt för framtiden – inte minst för en stabilare ekonomisk framtid. Jag ska svara ja så fort jag kan men inväntar lönebesked. Under tiden roddas det artiklar som vanligt, men framför allt håller jag på och krånglar med ett mycket komplicerat stipendiesök som ändå kommer att gå åt helvete, så jag vet inte ens varför jag försöker.

Gick och åt lammlägg på en vanlig bistro utanför Berns, snackade om livet med JM, alltid trevligt, men hon hade lovat sin son att vara hemma 21.30 så det blev en tidig kväll. Kunde därmed yoga i morse, fast det tog tid att komma till shalan så jag fick till 45 minuter bara. Bättre än inget.

I dag: Jobba på bibblan. Love it.

Etiketter: , ,

torsdag, november 26, 2015

Gråa tider

Novembergrånaden lägger sig över tillvaron och det är inte ljust på gården om morgnarna, men jag känner mig relativt okej. Igår kom barnen hem och vi gick till en middag som hölls på Götgatan, hos gamla mama-kollegan A, den blev thanksgiving-inspirerad och mycket god. Trevligt, men dottern sparkade fotboll inomhus och hade pinsamt nog sönder en vas. Vi tog taxi hem så de kunde lägga sig 21.30, F var ute och träffade gubbar för okänt projekt, han kom efter att jag la mig 23.30.

Fick till yoga idag, lugnt och fokuserat, höften fortfarande ond, så jobbade jag väldigt effektivt med researchintervju, textredigering, skickande av text och dessutom städade jag lokalen eftersom det var min tur. Nu på väg till en slags anställningsintervju kanske? Vi får se!

Etiketter: ,

onsdag, november 25, 2015

Aptiten vaknar

Jo men jag är helt frisk, för nu börjar min aptit vakna till liv igen. Jag var på lunch med mina gamla Garbo-kollegor och när jag väntade på min sallad fick jag syn på dessa små munsbitar. Men priset passade inte riktigt mig, halva hade jag kanske kunnat betala. Får göra själv! Hittade ett recept på raw brownie som jag verkligen vill testa.

Etiketter:

Pedagogik är magi

Jag känner mig relativt bra igen, så jag är nog frisk men jobbar ändå hemifrån för säkerhets skull. Var rasande effektiv i går, fick färdigt artikel som väntar på godkännande. Gjorde lite carbonara och gick sedan med sonen till hans evenemang: Säsongsavslutning på fotbollen, den firades med bowling vid Mariatorget och pizza på Röde orm efteråt. Dottern och jag gick till Stadsmissionen och shoppade begagnat innan vi kom hem, för min del blev det barnböcker. Bland annat en fin engelsk Winnie the Pooh-bok som dottern kan läsa och öva sig på engelska med.

Blev ganska slut av promenaden så jag fick vila medan dottern gjorde scones. Hon berättade att hon sover bättre nu, hon har inte samma problem med insomning och vaknar inte heller 7 på morgonen på helger som förr. Hon hade läst i KP att man kan ha perioder av insomningsproblem när man är barn. Medicinskt. Själv tror jag det underlättat med ett gäng nya kompisar, i och med att klasserna kastades om och i och med att hon bytte fotbollslag.

I övrigt är mitt projekt just nu att försöka inta en mer zenbuddhistisk hållning till livet, inte fixera mig vid SEN utan bara vara lite mer i NU. Tänker alldeles för ofta på att vara färdig med mina diverse utbildningar, men det är en lång process, bara att inse. Jag kommer inte veta säkert när jag är klar, det dröjer minst ett par tre år. Bara att hacka i sig.

Att hänga med på yogalektioner är förresten väldigt kul, fortfarande. Jag är så imponerad av alla olika lärare på Yogashala. Överhuvudtaget är jag imponerad av pedagogik, det är faktiskt lite magi över det. Kursen i sociologi känns mer tung. Den är nog roligare när man kommit förbi A-kurs-stadiet.

Men jag lämnar aldrig journalistiken och skrivandet, det kommer alltid att vara med mig. Jobbar ju heltid som vanligt, och som vanligt är det tvära kast – just nu gäller artiklarna skilda saker som Bangladesh, buddha och basinkomst.

Etiketter: , ,

tisdag, november 24, 2015

Vilar hemma

Var hos syster i går för pappa var där, åt lite soppa och sedan fick jag sticka till min yogakurs på kvällen, satt med. Så hem, var liksom hungrig men ändå inte, så i morse frukost och iväg till Yogashala, men mådde inte toppen så jag fick till sist åka tillbaka hem och vila mig. Nu känner jag mig bättre. Vet inte om jag ätit något fel eller vad det är.

I alla fall: Jag jobbar hemma. Och jag ska börja följa alla råd som finns om hur man hanterar svenskt vintermörker – träna och gå promenad fast du tänker att du inte orkar. Var ute medan den lilla sol som finns, är där. Och acceptera. Den här säsongen är ingen dans på rosor för oss i norr.

Etiketter: ,

måndag, november 23, 2015

Min CV på det senaste

Ja, här är listan jag tänkte presentera. Har förmodligen glömt jobb dessutom. Jag måste säga – det är en del!

Några av de tidningar/webbpublikationer jag frilansat för:
Aftonbladet
Amelia
Allt i Hemmet
Bang
Dagens Nyheter – Insidan samt Kultursöndag/DN Söndag
Damernas Värld
Elle mat och vin
Expressen – frilansat främst för nyhetsfeature
Family Living
Fokus
Fotografisk Tidskrift
FrilansJournalisten.nu
Göteborgsposten
Icakuriren
Kit.se
Kupé
M Magasin
Mama – Gjort bilagor och oneshots, tex Mama gravidbibel
Mersmak
Modern Psykologi
MedieSverige
Ottar
Passion for business
Ping
Rfsu.se
Syre
SVT:s webb
Sthlm City – redaktör för tidningens Hälsa- och Jobb/Karriär-sidor
Trä- och möbelforum
Topphälsa
Vi Föräldrar
Vi Läser
Yourlife
Övrigt:

Deltog i antologin "Uppdrag: Familj" Albert Bonniers förlag, 2005
Gav ut barnboken ”Vem är tjuven, Mirjana?” Olika förlag, 2008
Gav ut reportageboken ”Generation Ego” Ordfront förlag, 2014 (i pocket 2015)
Skrev manus för barnserietidningen Tivoli 2009–2012
Var lektör för Wahlström och Widstrand 2006
Undervisning:
Lärare på Forsbergs – höll en kurs i reportageskrivande
Lärare på Berghs – distanskurs i journalistiskt skrivande, fem år (två kurser per termin)
Kort CV:

Jag gick ut Journalisthögskolan i Göteborg 1997 (hade även fil kand i statskunskap/historia), arbetade sedan på Blekinge Läns Tidning, Norrköpings Tidningar, Upsala Nya Tidning samt DN och Aftonbladet, innan jag rekryterades till nättidningen Sourze.se av Belinda Olsson. Var med från starten, tidningen fungerade som ett slags Twitter där läsarna skrev texterna. Vi var redaktörer och gav dessutom ut böcker. Jag var politisk redaktör och sedan redaktionschef. När de sa upp personalen 2003 började jag frilansa.

Etiketter: ,

Lördagsgodis och intensivhelg

Helgen var rättså arbetsam, eftersom jag skulle på klasser för jag deltog på en intensivkurs för nybörjare. Det roligaste med nybörjare är att de avancerar direkt, det är coolt tycker jag. Sen går det inte så snabbt... Jag kan fortfarande inte hoppa igenom i genomhoppen och det känns som att det inte kommer att hända på år. Har dessutom fått något skit som gör ont i höften så jag måste backa! Måste alltid backa!! Det är riktig mindfuck med yoga kan jag säga. Prestationsmänniskan i en får sig en och annan törn.

I alla fall så var jag hemma i fredags, lagade pizza till mina barn, även JD åt, vi hade lite textkritik, sedan så fick barnen kvista över till syrran medan jag stack på kursen, så möttes JD och jag och gick till Hornstull där B hade bokat bord, även A kom så det var hela tantgänget från Köpenhamnsresan. Vi pratade om allt mellan himmel och jord, dock lite stökig krog med hög volym (linje 10, god mat, ej god akustik), så hem vid tolv och så blev det lördag och dottern stack på träning och vi softade och jag gjorde faktiskt lite solhälsningar innan jag fick sticka på kurs 13-15, när jag kom hem var barnen frustrerade eftersom de hade tråkigt men F skulle iväg så till sist beslutade vi oss för att gå och äta sushi och sedan vandra gatan fram och se vad som händer. Det var riktigt mysigt att ta en sushi med barnen (Bysistorget), och sedan gick vi till Paradiset och köpte jättedyr choklad, och så gick vi och spanade på Bastugatan lite, gick Monteliusvägen hemåt i kylan, köpte billigare godis på Coop, hem och se på Frost. En kanonskön kväll.

Söndag vaknade alla ganska sent, tvillingarna kom och lekte lite, dottern gjorde pannkakor, jag gick till min kurs 13-15, fick också jobba lite med intervjuer, så begav jag mig hemåt igen och gjorde några solhälsningar igen. Softade, sedan packade vi lite presenter för att ge till J som fyllde år förra helgen men inte kunde fira då. Åt spagetti al ragu hos D och G, söndagmiddagtraditionen, de små barnen härjade runt och slog sig ungefär hela tiden. Så hem, se Bron och sova.

I dag fick jag iväg mig själv till Yogashala vilket var skönt trots höfteländet. I övrigt har jag gjort en lista över det jag gjort de senaste åren, ska liksom presentera mig själv. Oj vad jag har gjort grejer!!

Etiketter: , , ,

fredag, november 20, 2015

Fredagen kan börja

Jag är på väg hem, via biblioteket för bok ska lämnas tillbaka. Har fått godkänt på min tenta, har alltså tagit 7,5 universitetspoäng (5 poäng enligt gamla systemet) och ska ta 7,5 poäng till, det bör vara klart den 18 januari. Sedan ska jag inte plugga så mycket mer på universitetet, jag vilar lite, ett halvår eller mer – tills jag läser de allra sista 3 terminerna som är pedagogik, och då blir en lärare. Gymnasielärare, historia och samhällskunskap. Allra helst historia.

Apropå historia såg även dottern filmen "Pojken med den randiga pyjamasen" i går, om en nazi-familj som flyttar från Berlin när pappan "utnämnts" till chef över ett koncentrationsläger, men där hans son blir kompis med ett barn i lägret. Med duscharna och allt. Mot slutet, när det hemska sker, började dottern gråta och hon grät och grät.

Tänk att det var precis detta jag tänkte på när hon föddes: Att en dag måste jag berätta för mitt barn om Förintelsen. Att det kommer att bli fruktansvärt, att det är en sådan sak man inte ens vill berätta för sitt barn. Nu är den dagen här. Men nu känner jag annorlunda, att det är en skam att inte visa barnen världen som den är och som den har varit, hur vidrigt det än är. Det är vår skyldighet att visa det mörka, liksom det ljusa.

Som jag sa i går: "Nu vet ni varför jag tycker att det är så viktigt med skolan. Att lära sig saker. Att lära sig historia. Utan historia skulle vi glömma såna här hemska saker, och de skulle upprepas gång på gång. Nu vet vi varför vi vill att man ska ha kunskap, att man ska ifrågasätta, för det är vapnet mot ett sånt här förtryck."

Så fick de lägga sig, och jag med, och så gick jag upp och läste tidning i evighet och gick på trevligt möte med A, vi planerade för framtida jobb, och så gick jag till kontoret och nu ska jag hem. För fredagen är i antågande. Låt oss hoppas att detta blir en trevligare fredag än den förra var.

Etiketter: , ,

torsdag, november 19, 2015

Läsa tidning, softa

Annars var jag hemma vid fem i går, gjorde mat, tacos och nachos, åt upp den med familjen, läste ELLE och tog det allmänt lugnt. Jag älskar att det lugnt efter jobbet.

Dottern var nöjd med sin nya anslagstavla som jag köpte på Granit, nu ska vi försöka underlätta för henne att planera sina skolgrejer så hon slipper sömnstörning av "jag glömde ta med mig rätt bok och jag har prov i morgon"-ångest. Barnen la sig tidigt för att läsa, och jag såg SVT Plays serie om Köttberget. Marie-Louise Ekman är rasande bra tycker jag. En gång såg jag henne prata live på något Tidningen Vi-mingel. Hon hade precis blivit chef för Dramaten. Då tänkte jag att jag skulle gå fram och säga exakt det jag tänkte "Låt mig jobba med vad som helst, bara jag får ha dig som chef". Men jag vågade inte gå fram och säga det, jag fegade ur. Och nu är hon pensionär eller i alla fall inte chef för någon stor arbetsplats såvitt jag vet. För sent.

Nåväl. Jag läste Murakami till halv elva, vaknade av klockan 5.30, gick med F runt Årstaviken och så blev det frukost och snabbt iväg till ett möte på Söder, med en redaktör, vi pratade samtidsidéer och vad människor tror på egentligen. Sedan har jag ägnat mig åt kontoret, snackat med byråkrater, haft kontorsmöte samt finlunch på Noodle House, det känns som att Noodle house är tillbaka i mitt liv igen! Jag var stammis där när jag var gravid med dottern.

Har också ägnat dagen åt att söka med ljus och lykta efter en fotograf, en som inte lämnar mig åt mitt öde... Ibland har man inte tur med sina intervjupersoner.

Snart ska jag gå hem i mörkret, som lagt sig redan halv fyra. Jag ska hem och jag ska återigen ta det lugnt. Det blir dejligt.

Etiketter: ,

Flödet vi sökte

Kom att tänka på det här med trance eller trans, som också kallas flow. Jag undrar ifall det har med 1990-talet att göra, men så här i efterhand var det liksom flow man var ute efter när jag var ung. Flow fanns på många sätt då.

Ett var rent socialt: flowet i att sitta och prata och prata och umgås i timtal, ibland i dygn (vi åkte på utflykter till någons stuga och bara hängde i flera dagar i sträck). Sedan drack man förstås en massa alkohol samtidigt – ja, man låtsades till och med att det var "festandet" som var grejen. Men det var det inte. Det var flowet, och det bevisades inte minst eftersom dagen efter var lika viktig som själva festardagen. Att bara sitta och diskutera allt som hände på festen var liksom också festen, fast vi förstod det inte själva.

Ett annat flow man sökte var ju det som uppstod i rörelse, alltså dansen. Diskoteken som rådde på 80-talet hade mer av skuttande över sig, alla står i ring och hoppar, men där var dansen upphackad, låt för låt, dessutom avbröts den vilda dansen av tryckare och smäktande ballader. Diskotek-upplägget var helt bortraderat med technon. Då var det rytmen som bestämde och allt handlade om att dansa tills man kom i transtillstånd eller flow. Egentligen är det ju uråldrig kunskap, alla stamsamhällen från samerna till aboriginer har sysslat med att röra sig rytmiskt till starka trummor, tills flowet uppstår: Tillståndet när du bara är, när tid och rum flyter. På 1990-talets rejv fanns ju ectasy i omlopp, dock inte generellt, och precis som alkoholen inte var viktig i umgänget var knarket var inte viktigt i dansen: Det viktiga var en riktigt, riktigt bra DJ som fixade det här med rytmen i kombination med rätt slingor. En som var oerhört noggrann med övergångarna. Som inte fuckade upp flowet som fanns i musiken.

Det tredje flowet som vi letade efter var ju jobbet. När jag var ung sysslade inte folk särskilt mycket med att tänka på sin karriär. Nej, man letade efter jobbet som gav flow, som var roligt på det uppslukande viset. Ett jobb man kunde få gå in i och vara i, ett flöde av meningsfull sysselsättning. Oj vad vi fick omvärdera när vi väl fick det åtrådda jobbet! Vi visste ju inget om de tusentals meningslösa möten man skulle sitta i, inget om internt ränksmideri, smöra-för-chefen-verksamheten, positioneringen och tjafset om kaffemaskinen eller bara insikten i vad 40 timmar per vecka egentligen är, en oändlig mängd tid varav en ytterst liten del känns meningsfull, en ytterst liten del har flow i sig.

Etiketter:

onsdag, november 18, 2015

Friserad medmänniska

Fick ny frisyr idag, äntligen blev håret klippt! Det var mer än dags, men allt blev så svårt sedan Ö stack från stan, han var ju bäst på att klippa.

Men nu har jag kanske hittat lösningen – C. Hon känner C från Paris, och det var Paris-C som tipsade om C i Stockholm. Det visade sig att vi hade massa kopplingar till varandra, och fick prata en hel del om sorg. Om barn som tar sitt liv och om det tunga i Paris i fredags. Om hur man går vidare, hur ens barn går vidare. Det var fint att prata om det med henne. Sedan insåg vi att vi också var gamla techno-freaks. Så vi pratade också om hur man saknar det där som bara riktigt bra DJs kan ge, nämligen trance. Är rytmen bra nog behövs inga droger utan man dansar och det är glädje. Hon åkte regelbundet till Berlin för de har så bra klubbar. Det var en fördel att vara äldre, då blev man enklare insläppt. Hon brukade åka på söndagseftermiddagar för nätterna orkade hon inte vara vaken på.

Det är skönt att vara medmänniska, bara lyssna eller dela något som gör en glad med någon man inte känner men delar samma jordklot med.

Annars var det gruff hemma i morse, om fredag kväll. Det löser vi med hjälp av min syster. Jag sov ända till 7, yogade, så till frissan. Nu intervju.

Etiketter: , , ,

tisdag, november 17, 2015

Vill se framtiden

Jo, det har som vanligt på måndag-tisdag varit yogaintensivt senaste dygnet. Men i går kväll – efter att jag gjort färdigt en rasande fin fiskgratäng – såg jag början på en bra film ihop med sonen, "Pojken med den randiga pyjamasen", om en familj som bodde intill Auschwitz eftersom pappan var koncentrationslägrets chef. Lillebroren i familjen börjar prata med en pojke på andra sidan stängslet...

Sonen verkade lite tagen av berättelsen, det sa han när jag kom tillbaka. Gick upp i svinottan och så iväg till yogan, följa med på mysore, träna själv, städa, följa med på lunchyoga. På kontoret åt jag rester och gjorde en halv intervju.

Hade tänkt gå hem med dotterns anslagstavla som jag köpt, men intervjun satte stopp och jag blev kvar på kontoret. Nu ska jag till bokcirkel. Dolores Claiborne ska diskuteras, Stephen King-bok som är riktigt lyckad.

Funderar lite på vår tids behov av tro just nu. Kanske är det som sociologer påstår att vi saknar något att tro på i rationaliteten och vetenskapens tidevarv. Att det är därför människor blir så fanatiska alternativt olyckliga. (Psykisk ohälsa bland unga bara ökar.) Vi har ett extremt pengafixerat samhälle, det går inte att bortse ifrån. Säg att jag skulle gå till arbetsförmedlingen och anmäla mig som arbetslös i morgon – ibland är det inte solklart när man är egenföretagare – herregud vad folk skulle ha svårt att hantera mig då! Då skulle det faktiskt bli mindre komplicerat om jag sa att jag hade hiv. Jag skulle oerhört snabbt förlora i status, ja, helt plötsligt skulle de se mig som om jag var en annan sorts person än den jag är. Är inte det ganska konstigt? Det hänger ihop med individualismen, att vi låtsas att strukturella problem är individuella. Att alla som jobbar hårt kommer att klara sig.

Men så är det inte. Det förstår alla som tänker två varv till.

Alla som jobbar hårt klarar sig inte alltid så bra. Och många som är extremt lata klarar sig finfint ändå. Jag har hört ryktas om banktjänstemän eller börsmäklare, till exempel: De har ju ingenting att göra, vilket torde bara uppenbart! Nu är ju deras jobb digitaliserat. Men de går till sina arbetsplatser ändå, och ser till att få sina månadslöner på 50 papp eller mer. Sitter av tiden. Låtsas.

Jag arbetar stenhårt men det finns inte pengar för mitt arbete, det finns inte pengar för att skriva berättelser om vår tid, för att prata med personerna som aldrig syns och hörs. Det behövs, mer än någonsin. Men pengar finns inte likförbannat. Detsamma gäller förresten en stor del av vårdjobben, skolan, konstnärer, musiker... listan kan bli lång över det som inte betalar sig, trots att det berikar.

Jag tänker mycket på att vi lever i en märklig tid, och att den inte känns positiv. Jag hoppas verkligen att något nytt händer, något mer hoppfullt. Att vi tågar mot ljus, inte mot mer mörker. Jag önskar jag hade en spåkula. Jag vill se framtiden.

Etiketter: , ,

måndag, november 16, 2015

En grå helg

Känner mig inte särskilt pepp denna vecka, eftersom den förra slutade på ett vidrigt vis. Flera hundra dödade i terrorattack i Paris i fredags.

Vi förstod ingenting om detta förrän på lördag morgon, då F såg i mobilen vad som skett. Vi lyssnade på radion och kollade så de vi kände som var i Paris var okej. Det var de, puh. Sedan kom mamma, och vi promenerade över röda bron hela vägen till Liljeholmens galleria, det blåste och det var mörkt. Väl där köpte jag nya vinterskor till sonen, äntligen, men återigen omöjligt att hitta fotbollsskor till dottern. Så hon och jag stack till city med tunnelbanan, för att till sist hitta skor på Stadium. Så en kebab på Hötorgshallen precis innan stängning, sedan via Monki till Ankans visning av sina kläder, på Skånegatan dit vi fick ta 2an.

Äntligen hemma mot kvällen. Barnen umgicks lite mer mormor, men sedan skulle F kolla match så jag fick smita till syrran för att se Downton Abbey.

Söndag cyklade jag till Yogashala och yogade 1,5 h. När jag kom hem hade barnen åkt till Fjärilshuset så F och jag fikade med Mart och Nat, innan vi hängde med dem till Mall of Scandinavia. Enormt nytt köpcentrum, där jag faktiskt slog till på en ny American vintage-t-shirt. Vi tog en dricka och åkte hem, men F och jag försökte dumt nog hinna före genom att ta pendeltåget – det hade förstås signalproblem så vi kom senare än de. Mötte sonen, gick hem en sväng, och så iväg igen för vi var bjudna på middag hos K och I nära Zinken, fick äntligen ge lille P sitt gosedjur. Fick god mat, men barnen var inte i form så vi stack hem till åtta. Lite tv, sova.

Men i dag var jag tung i kroppen och sinnet. Grått känns det. Varför finns ingen visionär politik längre? Som gör att unga känner framtidshopp? Då kanske terrororganisationer inte ens kunde rekrytera personer.

Etiketter: ,

fredag, november 13, 2015

Biblioteksdag

Fick en heldag på bibblan, Arkitekturmuseets bibliotek som är mycket trevligt. Där satt JD och jag och skrev hela dagen. Mötte även M som satt i närheten och råkade komma förbi fönstret med sin hund.

Dagens yoga blev solhälsningar hemma i morse.

Var hemma vid fem, det blev italienska köttbullar med spagetti och tomatsås. Nu film: interstellar.

Roligt och tråkigt, två sidor av samma mynt

"ALLA i min klass har föräldrar som kommer hem från jobbet klockan tre på eftermiddagen." Jepp, det påstår min son. Att vi kommer hem halv fem fem tycker han är heelt galet. Jag tror att han jinxar lite med sanningen, om jag ska vara ärlig.

I går blev hela två texter klara, det kändes fint. Gick hem och lagade två rätter – snabb vodka penne till sonen som skulle på träning, långsammare inkokt lax till oss övriga. Egen dillmajonnäs, mycket god. Sedan blev det lite pluggande faktiskt, men mest tittade jag på Facebook känns det som. Det är så mystiskt vad man gör med sin tid nuförtiden. Känns liksom ganska trist, på många vis. Jag skulle önska att det kändes lite mer givande med sociala medier. Lite mer av den gamla devisen "make them laugh, make them cry, make them wait" som Charles Dickens uttryckte det. Nu är det mer "make them småle i mjugg, make them få en klump i magen, make them aldrig behöva vänta eller ha tråkigt i en enda sekund". Kanske ligger svaret på otillfredsställelsen där. För att ha roligt, måste man ha riktigt tråkigt också, som Alfons Åbergs farmor säger.

torsdag, november 12, 2015

Gav mig lite lina

Har faktiskt tagit det lite lugnt ett par dagar nu. Gett mig själv lite lina. Jag har jobbat och lyckats nästan-få-ihop veckans (inte så långa) artikel, lämnas i dag, och i övrigt skött mig på ett habilt vis, men inte hetsat fram som ett jehu eftersom början av veckan var rättså hård.

Saker jag inte gjort: Jag har inte pluggat. Jag har inte slipat fram artikelidéer. Jag har inte gjort en massa reserach på ämnen jag vill göra artiklar om och sökt upp potentiella tidningar som kan vilja köpa in dessa. Jag har inte bokat in intervjutider för artiklar som ändå ligger långt fram.

Det verkar betala sig bra att lugna ner sig. Dels fick vi en mysig kväll på Bananas i går, jag, F och barnen (efter en helt omysig tur till både Intersport och Stadium där varken den ena eller den andra affären hade fotbollsskor i dotterns storlek). För att gå till Stadium lämnade jag sonen på Bananas, dit F var på väg, men eftersom vi känner folk lite överallt så fanns faktiskt kompisar till sonen redan där – I och K och deras lille P, numera sjumånaders. När dottern och jag kom, hade även P och senare hans fru JD anslutit. Alla åt så mycket vi orkade. Så gå hem, lite tv, och däcka vid 23. Alltså är jag utvilad i dag och på yogan märkte jag att det onda i ena höften börjar släppa efter. På med de totalt nedregnade kläderna, hoppa upp på blöt cykel. Så kommer jag till jobbet och en person som bett mig ge pris för återpublicering höjer det lilla jag begär (pga har börjat odla en masochistisk hållning till mediebranschen, typ "inte ska helt värdelösa lilla jaaag ha betalt!?") till det dubbla. Och planen för i morgon är faktiskt bibliotek, tack vare att JD och jag kunde snacka ihop oss igår vilket gjorde att jag upptäckte en lucka i livet. Halleluja.

Jag tror att återhämtning ska få lite mer plats i mitt liv. Det blir roligare så.

Etiketter: , ,

onsdag, november 11, 2015

Morgonstund

Det blev en intensiv tisdag, som alltid på tisdagar. Uppe jättetidigt, gjorde en del justeringar under mysore-passet, tränade själv och fick äntligen lite energi i träningen, kom igenom hela serien också. Så äta en energi-bar för att palla städa samt att sitta med på lunchyoga och sedan kraschade jag på en nudelbar i Skatteskrapan för att sedan bege mig till jobbet och jobba som en liten iller för att hinna med. Fler fakturor skrevs, en blev inte klar!

Mejlade lite mejl om nya jobb, som verkar kul, och så begav jag mig hemåt och lagade en löksoppa som faktiskt blev mycket god. Sonen skeptisk så han fick spagetti carbonara, men sedan gillade han ändå löksoppan när han fick smaka. Medan dottern gjorde sin historialäxa – om den intressante Gråkappe-kungen, Karl XI – såg sonen på blodiga "The hundred"-tv-serien, så fick alla barn lägga sig och rättså snart även vi vuxna som gick upp halv sex för att promenera. Frukost på det (ingen yoga idag för det är svartmåne så shalan stänger 9), och så skulle familjen iväg till sina respektive arbets- och studieplatser.

I dag ska jag skriva en text som jag känner ambivalens inför. Det kan bli en del utmaningar som har med prokrastrinering att göra. Ofta är det bäst att bara ösa på och försöka springa ifrån den inre kritikern. Som om det inte fanns en morgondag (i det här fallet, publiceringsdag).

Etiketter: ,

måndag, november 09, 2015

Bra arbetsdag

Är ganska nöjd med mig själv idag faktiskt. Högen är helt utrensad, har två fakturor kvar att göra och det bidde för lite research - men ändå. En bra arbetsdag på det stora hela.

Lite filosofi

Lyssnar väldigt mycket på Allvarligt talat just nu, det är ett P1-program som jag laddar ner långt i efterhand, då och då känns det väldigt långt, för plötsligt säger de "ha en bra sommar" eller "som nu till julen..". En lite festlig biprodukt av det nya medieanvändandet – sändaren vet hur det var när hen sände men inte när lyssnaren lyssnade.

I alla fall. Efter tipset jag fick har jag koncentrerat mig på Lena Andersson. Hon är fantastiskt bra i sina svar. Frågorna är högst olika, men de kan handla exempelvis om ifall livet är meningsfullt, alltså just enskilda personers liv. Så är det ju inte, svarar Lena, inget individuellt liv är egentligen meningsfullt om vi ser på hela långa existensen av jorden och universum. Det är en tanke. Eller det långa livet – varför är det attraktivt att vara jättegammal om man ändå bara har en massa skavanker och måste ligga ner hela tiden? Då svarar Lena att de som tänker på långt liv tänker att de ska vara på topp hela tiden, och aldrig hamna på ålderdomshem med blöja. Ett litet felslut.

Däremot kan man ju ägna sig åt hälsan för att det känns bra NU, i det korta loppet. I det långa vet jag inte vad det tjänar till att bli väldigt gammal. Jag är inte säker på att jag vill bli så gammal heller. Men jag mår gärna bra under tiden jag är vid liv.

Etiketter:

Har lite business att ta hand om

Då sparkar jag igång en ny vecka. Längtade faktiskt till mitt kontor i dag för det finns så mycket oreda som jag måste reda upp. Ni ser ju själva på pappershögen hur det tornat upp sig. Men först fakturering, för alla dessa redan gjorda och levererade jobb som ockuperade min förra vecka totalt.

I helgen blev det utgång på fredag. Var först hemma för att styra upp inför barnens fredagsmys som de skulle spendera hos I och M, men sedan blev det alldeles för stressigt att gå på en yogafilosofilektion som jag missade, tyvärr. Fick gå raka vägen till nya Garbos AW, mycket trevligt, och sedan cyklade jag till Bar Central Nytorget för obligatoriskt-kväll. Mart var redan där med Gävlekompisar, och F kom liksom faktiskt J och A, det var kul. De hade innan dess varit på Bar Central på Birger Jarlsgatan, som A var helt lyrisk över. Vi gick en sväng till Bananas sedan hem.

Lördag sov jag till halv elva! Har inte hänt i mannaminne känns det som. Dottern hade missat sin träning då, men samtidigt var det fantastiskt att få sova. Upp och styra upp aktiviteten för dagen: Att gå och se nya James Bond-filmen, Spectre. Den var tyvärr inte så bra som det lät på recensionerna.

Sedan hem för då var det dags för helgens jobb: vakta tvillingarna. Gick först på grannens 40-årskalas, men där kunde vi endast stanna i 30 minuter för en av tvillingarna ville bara därifrån och de var så små och ramlade bland de vuxnas ben. Vi gick hem och målade lite i stället. Sedan var de trötta och fick lägga sig, somnade misstänkt snabbt och mycket riktigt vaknade de gång på gång. Till sist somnade ena i vår säng, där jag fick lägga mig kring 23, så sov F med andra i sonens rum medan son och dotter delade rum. Det blev en orolig natt, men fick ändå sova någotsånär tills de vaknade 6.30. Strax hade de väckt sina kusiner. Dottern gjorde pannkakor till dem, och sedan kom I och hämtade upp dem. Då städade F och jag, och han fick barnen till att dammsuga eftersom det var Fars dag och allt. Då hade jag stuckit på assistentmöte på Yogashala Zinken, det var roligt men svårt med memoreringen.

Så handla på vägen hem och sätta igång direkt med storkok, lammstek med potatisgratäng och rödvinssås. När allt var i ugnen såg jag dokumentären "Barnen från Christiania". Otroligt hur man kunde bete sig så här mot barn på 70-talet och ändå tro att man sysslade med "frihet" och annat trams. Som en sa - det var en lekplats, men mest för vuxna. Inte så mycket för barn. Att vara 4-5-6 år och varje natt springa omkring och leta efter sina föräldrar och inte ha en trygg säng att sova i.

Nåväl, D, G samt deras lille J kom på söndagmiddag, liksom tvillingarna plus M och I. Det blev gott, men några av nästan-tvååringarna var inte på topp i humöret så det blev en del skrik. När alla gått upptäckte vi att vi borde uppmärksammat barnens läxor mer men det var för sent för de måste sova. F och jag såg på Bron, la oss. Nu är det måndag och nu – efter ett yogapass med bara stående+ viloövningar för jag var så in i märgen trött – börjar veckan.

Det ska bli uppstyrning både här och där.

Denna måndags uppgifter:
1. Fakturera
2. Köpa bra saker på Granit/pappershandel
3. Börja med research för nästa artikel
4. Göra sen intervju, kvällen
5. Delta på yogaklass
6. Lägga mig omedelbart efter den klassen är slut kl 21, för uppgång 4.50 dagen därpå

Jag har så avslappnat liv!

Etiketter: , , , ,

fredag, november 06, 2015

Fajten för en viktig sak – mitt jobb

Eller förresten: Här kommer ett lästips inför helgen. Ni har ju märkt att jag inte känner mig särskilt avslappnad rent ekonomiskt, trots att jag arbetar heltid är jag hela tiden hotad av ekonomisk ruin. Well, det beror på precis detta.

Jag tycker inte att vi ska ge oss utan fajt vi journalister. Vi lever i en demokrati men jag kan säga att den är väldigt, väldigt bräcklig om vi inte har journalistik, om vi inte har någon som kan research som producerar underlaget för vad vi sedan tycker och tänker och röstar på. Fakta kan behövas i dessa tider av konspirationsteorier och löst hitte-på-tyckande.

Jag kan säga så här: Många tycker att vi är på väg mot ett håll som inte känns bra, där det känns mörkt och våldsamt. Utan journalistik kommer vi hamna i det mörkret snabbare än vi någonsin skulle kunna föreställa oss.

Etiketter: , ,

En fredag har börjat

Då är det fredag och helgen ska börja precis. Den börjar maxat, kan jag säga. Jag kom hem till barnens hemkomst från skolan i går torsdag. Var trött som ett härke men fick ändå till en text innan det gick att ta det lite lugnt och laga mat, rårakor, göra lite läxor och titta på The 100, ny tv-serie för alla i familjen. Dottern var dock hos kompis och kom med F senare.

Sov ända till halv åtta i dag fredag, så bar det av till Yogashala när barnen gått till skolan. Hann bara göra stående och avslutning men det får räcka. Mötte JD på Åsöbageriet och pratade text, till kontoret och skicka min text, till Woodstockholm för lunch med N och S, mina gamla kontorskollegor. Så raka vägen hem därifrån så jag kunde möta barnen en stund, innan det är dags för nästa sväng.

Helgens ambition är att hitta en kalender för 2016 som jag står ut med. Är en smula anal när det gäller kalendrar, de måste vara perfekta på många olika sätt. Ha en att-göra-lista som är relativt stor vid sidan av själva datumen. Och de måste vara fysiska. Digitala kalendrar är inte alls min grej, saknar överskådligheten. Faktiskt finns bara en kalender jag vill ha: Moleskines pocketvariant av vecko-planerar-kalender vars enda nackdel är att den är engelsk (saknar alla svenska röda dagar).

Nej, nu blir det nya äventyr. Ha en bra helg alla.

Etiketter: ,

torsdag, november 05, 2015

På väg igen

Åker hem igen efter ytterligare en resa till Göteborg. I går kom jag på eftermiddagen, spenderade ett par timmar på Göteborgs station, åt en vidrig, vidrig vegansk hamburgare på O'Learys, tro ingenting på det där med att deras barbecuesås är legendarisk! Legendarisk i betydelsen att det smakar helvete i så fall.

Ja, sedan fick jag ta Blå express-buss hela vägen till Särögården, under tiden lyssnade jag på podd, det gör jag inte ofta, det var Yoga Girl som pratade om sitt förhållande till alkohol på Fyllepodden, mycket intressant. Och så blev det som så att jag föreläste. De visste inte hur många som skulle komma men sedan blev det oväntat många, kanske hundra personer. Som vanligt var jag rättså nervös, som vanligt gick det ändå bra, och blev mycket intressanta diskussioner efter. Väntade i tre kvart på bussen in till stan, läste Harpers Bazaar, och så kom jag till B och A vid tiotiden. Hann prata kort med B innan alla vi vuxna kraschade av trötthet, fast jag såg allra sista Rita-avsnittet först. Så vaknade jag utvilad kring 8 och hann äta god frukost med B samt promenera mot stationen med lilla B i barnvagn. Sista biten fick jag ta spårvagn för att hinna i tid. Snart är jag hemma igen. Och ska absolut inte åka någonstans på länge, länge.

Etiketter: ,

onsdag, november 04, 2015

Åka tåg

Jobbar på tåget för att få ihop saker och ting, nu är det andra resan till Göteborg! Galet.

Har i alla fall fått till en rejäl promenad med F i morse och sedan gjorde jag dessutom yoga, med en slags tyngd i kroppen som gav med sig efter ett tag. Sedan tog jag bussen raka vägen till stationen och i väg. Annars bestod gårdagen av tacos, kolla tv, lägga barn, sova själv, och så gå upp jättetidigt. Tack vare vintertiden är det ljusare när vi promenerar tidig morgon.

Har kommit fram till att vi befinner oss i en rejäl 40-årskris, som hänger ihop med våra respektive jobb. F och jag har alltid samma problem samtidigt, det är otroligt dumt men det har varit så i hela våra liv. Om jag har dåligt med pengar, har han dåligt med pengar, har jag mycket pengar har han också det. Jag fattar inte varför men kanske hänger det ihop med att vi är i stort sett exakt lika gamla och dessutom har vi liknande ambitioner i livet, vilket å ena sidan gör att allting krockar inklusive ekonomin, å andra sidan ger en slags förståelse och definitivt jämnar ut saker och ting.

Vi har inte kört så mycket "gör karriär du först, så gör jag det sen". Vi har mer kört "vi kan väl göra allt samtidigt fast med lägre växel". Tur är det, skulle jag säga nu när åren gått och man ser hur alla de där som skulle ta barnen först tog även barnen sen och för alltid, samtidigt som det inte blev så mycket till karriär eller drömmar som uppfylldes, vilket i sin tur gav en hel del bitterhet. De som tog karriären först har det materiellt betydligt bättre, välbetalda toppjobb visst, men de är ofta olyckliga för de har ingen kontakt med sina barn, eller med sig själva.

Sedan vet jag inte det här med karriär förresten. Jag gör inte karriär. Allt jag vill är att ha ett roligt, kreativt och meningsfullt jobb där jag utvecklas OCH där jag kan känna att saker i världen omkring mig utvecklas, åtminstone en smula. Men sådana jobb är fanimig inte det lättaste att få och /eller ha kvar i dagsläget.

Etiketter: ,

tisdag, november 03, 2015

En dag på väg mot sitt slut

Det var tisdag i dag, så jag gick förstås upp i ottan trots att jag sov ganska dåligt. Var konstigt nog ganska pigg i shalan, och fick göra vissa justeringar. Efter tre timmar tränade jag själv, och så blev det till att städa shalan, sitta med på lunchyoga och sedan pinnade jag snabbt iväg över hela stan till Kungsholmen för att göra en intervju i St Eriksområdet, det som byggdes ungefär när jag flyttade till Stockholm någon gång mitten slutet 90-talet men ska se ut som om det är från 1920-talet.

Fick te och pratade med trevlig intervjuperson - lite fascinerande ändå med mitt jobb att jag alltid får veta något jag inte vetat förut eller inte tänkt på, det är kul. Sedan cyklade jag hela vägen hem. Sonen har varit sjuk i dag, hemma med F. Vi fattar inte vad det är men han mådde bättre efter lunch, så det blir skolan i morgon. Men nu ska jag göra tacos minsann. Och mejla runt lite stuff, vila mig. Vila mig mycket.

Etiketter: ,

måndag, november 02, 2015

Ingen räkmacka

Livet är ingen räkmacka, konstaterade B och jag ganska nyss när vi sågs på kaffe i Linnéstaden. Men jag äter en räkmacka ändå, innan jag åker hem till Stockholm igen. Har varit i Göteborg lördag-måndag, lördag firades As 40-årsdag med härlig bjudmiddag på restaurang, söndag pratade jag inför folk på GöteborgsOperan, efter en föreställning om narcissism, inspirerad av min bok! Den var kul att se. Dessemellan har jag allra mest snackat med mina göteborgska tjejkompisar, B och R, vi har ätit god mat och gått flera hund- respektive bebispromenader i Slottsskogen.

I lördags innan middagen var jag ensam i flera timmar, då R och F åkte till Helsingborg. Att vara ensam så länge: som spa för själen.

Men nu börjar en stressvecka som heter duga.
eXTReMe Tracker