måndag, januari 31, 2011

Rolighetsbarometer

Tänkte plötsligt på en sak. Förr, när jag var 20-30 år, när jag kände var och varannan människa och ägnade hela mitt liv åt att vara social - vilka var det då jag umgicks med, ville hänga mest med, och varför?

Svaret är enkelt. Jag umgicks med dem som fick mig att skratta. Jag hade ett viktigt kriterium - att min kompis ville ha roligt. Det var mitt absolut viktigaste kriterium. Sedan har jag gråtit, skrikit, tjafsat och tröstat/tröstats av mina vänner också. Men det där att ha kul ihop är liksom det basala. Det är grunden.

Vi kan leka om du får mig att skratta. Och jag dig. Annars kan du dra. Och jag med.

Ekonomin, uppdaterad

Gick med sonen till jobbet, han var upprymd eftersom han skulle hem med kompis i dag. Själv var jag tyngd av en massa jobb jag måste göra samt det trista faktum att jag är utfattig trots att jag jobbar arslet av mig. Men, väl på jobbet arbetade jag extremt effektivt. Blev faktiskt klar! OCH! Jag räknade på min ekonomi en gång till, bara för att inse att det faktiskt inte såg så mörkt ut allting. Det är inte bra, och jag måste fortfarande slita som en dåre för att få ihop en lön som går att leva på. Men ändå, helt okej. Kanske kan jag pensionsspara lite till, lite grann. Typ komma upp till hälften av det jag BORDE pensionsspara i alla fall. Alltid något.

söndag, januari 30, 2011

Städa, så blir det simbassäng

Denna helg: Jobbade till sent fredag, kom hem lagom till barnens läggning, la dem, kollade på tv med F alldeles för länge, var jättetrött kl 7.12 då sonen kom in och väckte oss, åt frukost och RUSADE med dottern till fotbollen för att hinna i tid. Precis när hon bytt om, meddelar de att skolan vi brukar träna på har ÖPPET HUS så därför är träning inställd. Går med utomordentligt motsträvig 7-åring till café, en chokladmuffins senare blir det trevligare toner, sedan försöker vi köpa termobyxor storlek 134 på inte mindre än 3 affärer, men kammar noll och får bege oss hemåt (man måste tydligen till sportaffär för att köpa vinterbyxor till långa barn). När vi kommit hem, kommer strax F och sonen som storhandlat. Vi äter mat och så kommer min syster med fru, dricker kaffe och snackar, barnen äter godis. Vi säger att vi BORDE gå ut i solen med ungarna men vi pallar inte. Vi pallar ingenting, resten av dagen är softardag. Ser bland annat sammandraget av Stjärnorna på Slottet, skrattar nästan på mig åt Sveriges roligaste kändisar: Siw Malmkvist och Peter Stormare. Så kul! Kolla genast här.

Söndag, sonen väcker oss ungefär 6.50, vi bönar och ber dem att leka för sig själva en stund, vi får sova ända till kl 8, sedan frukost och så städar barnen sitt rum! Visserligen efter hot om att inte få åka till simbassängen men ändå. När barnen stuckit till Eriksdalsbadet med sin moster+fru, städar F och jag, plockar ur granen som F och dotter sen släpar ut, funderar på hur vi ska bo framöver, min mamma kommer, vi stickar lite och äter rester, så kommer barnen och det blir softning igen, jag joggar 4,1 kilometer, mamma åker hem, jag lagar falukorv i ugn och så lägger jag barn och kollar på tv. Nu ska här däckas.

Ljust och fräscht?

Det är inte särskilt stilrent hemma hos oss. Och vår tv är inte fet - den är gravt överviktig.

Vill härifrån!

Granen börjar känna själv att det är dags att dra.

lördag, januari 29, 2011

Innan revolutionen

Vad ska man säga om Egypten? Utom att det är skönt att se att det inte lönar sig med förtryck, diktatur, korruption, med alltför skinande stora skillnader mellan rika och fattiga. Men det borde vi ju redan ha vetat. Det är farligt med alltför stora klyftor mellan människor, frustrationen blir enorm, reaktionen kommer till sist. Så var det med franska revolutionen, ryska revolutionen också, därför valde tyska folket Hitler till rikskansler, hos oss har det flera gånger varit på gränsen - Gustav den tredje avvärjde revolution i Sverige genom ökad yttrandefrihet, sossarna höll arbetarklassens hat i schack genom sociala reformer på trettiotalet... Frågan är om allt måste upprepa sig innan vi gör något? Kan man inte agera i tid, bara ibland?

Etiketter:

Mediebranschen, rent generellt

Nu blir det nog snart nedläggning av frilansverksamhet. Jag vill inte, men måste kanske. Och som alltid har jag mycket jobb - men de har sänkt priserna på flera ställen. Vilket ju såklart gör det omöjligt att fortsätta verksamheten. Det finns ju noll och inget skäl till varför man skulle arbeta MER för MINDRE pengar, det förstår ju de flesta med någon form av IQ. Orsakerna är väl helt enkelt att tidningarna tog chansen att skylla på lågkonjunkturen, sänkte sina ersättningar, och när konjunkturen vänder, vad händer då tror ni? Ja de behåller sina låga priser.

Jag blir oerhört irriterad och frustrerad på detta, såklart. Det kunde ha varit en seriös köp- och säljmarknad. I stället är det bara klåperi och dumhet som styr. För de som sitter och sänker priserna är ju redaktionschefer, för att visa sig duktiga för storcheferna på de stora mediebolagen. Men vad tror de händer därnäst? Ja, förstås att de själva måste gå ner i lön. Det ena följer ju så att säga det andra.

Mediebranschen stinker, anser jag just nu. Stinker skit.

fredag, januari 28, 2011

Morgondagen finns, åtminstone tills polarisen smälter

Dagens lärdom kan vara - gå till botten av dig själv och du skall nå andra. Det har jag insett, det har också den intervjuperson jag träffade i dag insett. Jag avslöjar inget men hon arbetar kreativt. Jag upprepar: Om din kreativitet ska nå ut till andra, gäller det alltså att gå extremt nära dig själv, närmare än du ens tror är möjligt. Nörda in på dig själv. När du nördat in så du skäms - fortsätt, och nörda lite till.

Det är vad jag tror alltså.

Nu när intervjun är klar och jag strandat på ett stekhus i Hammarby Sjöstad (funkar lite som Sölvesborg: Alla GLOR på en och man fattar inte varför förrän många, många år senare då man inser att Sverigedemokraternas ledare är därifrån - aha, främlingsfientlighet!) eftersom båtjäveln aldrig går och det är så rackarns kallt, så sitter jag alltså och tänker på detta.

Och jag är extremt nöjd med att jag fick iväg dottern till skolan i tid och DESSUTOM hann jag köra yoga i en timme och lite till, på shalan. Mycket benmuskler! Sen då alltså iväg på intervju och nu är det det vanliga: Arbeta, skriva skriva skriva som en liten tokdåre. Som om det inte fanns en morgondag. Fast det gör det ju.

torsdag, januari 27, 2011

Vanlig iskall torsdag

Trots minus tio, tog jag joggingkläder på när jag lämnade sonen på dagis. Så körde jag backträning, och det var tufft, sen hem och duscha och jobba stenhårt, hemifrån. Hade knappt tid att gå på toa. Hämtade dotter och grannbarn, lagade het pasta med räkor och åt med dottern medan F var med sonen på simskola. Dotter till barnvakt - grannen - jag på föräldramöte. Trött och slut.

Konsumentinformation

Den skulle vara så bra, denna miljömedvetna deo, utan läskig aluminium och andra gifter. Det finns egentligen bara ett problem med biotherms inte helt billiga ekologiska deo: Den fungerar inte. Inte ens tio minuter efter att den rollats på kan man lita på att slippa svett i armhålan. Så, allra mest miljövänligt hade varit att aldrig ha köpt den här och vandrat runt i världen som naturen skapade oss: Drypande av svett.

onsdag, januari 26, 2011

Svandammen

..enligt dottern. Det gröna är land och orange är brödsmulor.

Arbetsdagen började med intervju, fortsatte med yogakurs och lunch med K plus bebis V och A på Shanti, sen jobba som en tokdåre och hämta dotter plus grannbarn. Vi stack till grannen A och pratade en stund, sen hem med mina barn och värma rester, blä tycker jag. Nu bompa, sen ska de sova. Jag ska arbeta. F har gått på krogen.

Jag gillar er som ni är

I morse hade jag en diskussion med min dotter vad de skulle göra om de ville GÖRA något för mig - jag sa naturligtvis att det räcker med att de FINNS för bara det gör mig väldigt glad - men hon insisterade och då föreslog jag:

"Gå upp utan knorr, sätt på er kläder, laga frukost till er själva och till mig, sätt på er ytterkläderna i tid och borsta tänderna så vi hinner till skolan utan problem, sedan är ni påklädda och klara när jag ska hämta er, gnäller ingenting om att ni inte vill gå eller att ni vill att en kompis ska med, och så går vi hem, ni sätter igång och lagar GOD mat, ni serverar den, ni diskar, därefter kollar vi på tv och så borstar ni själva tänder och sätter på pyjamas och säger: Nu, mamma, kan du komma och läsa saga. Därefter insomning utan trettio vändor för att hämta gosedjur, vatten, kissa sju gånger osv."

Det blir tyst en stund. Så säger dottern: "Men om vi går på restaurang då, någon med mat som du gillar, mamma? Och så blir det gratis?"

Visst. Det kan också funka.

tisdag, januari 25, 2011

Lejon. Såklart!

Sonens teckning till pappa. Själv kom jag hem efter sex och maten stod då på bordet. När F lagt barnen såg vi andra discen i första säsongens Mad Men. Jag gillar Mad Men, även om jag är sist i världen med att se den.

Just precis i dag

Tröttheten. Är stor, just i dag. Just i dag, när vintern tog i. Tog ett extra tag, liksom blåste oss på våren så frisyren for all världens väg. Sverige är tufft, hårt, kallt - så inihelvete kallt. Åtminstone just i dag.

måndag, januari 24, 2011

Tala för det är så mörkt!

Jag föddes för 40 år sedan. På den tiden uppmanades kvinnor till följande:
Tala med andra kvinnor om din situation. Då kommer du att upptäcka att dina problem inte är privata utan delas av många. Att de skapas av det samhälle vi lever i. Skaffa dig kunskaper om hur kvinnan diskrimineras, om förhållandena på ditt arbete, i din stad, din kommun. Hur ser daghemssituationen ut, hur många sjukhus ger smärtfri förlossning. Gå samman med andra kvinnor och ta gemensamt upp kampen. Vi är många och behövs alla i kampen.

Jag säger bara - det har gått 40 år och detta är fortfarande aktuellt, i högsta grad. Tydligen är vi fortfarande många, tydligen behövs fortfarande kampen. Fast i dag kanske vi ska byta ut daghem mot lönesitution, och smärtfri förlossning mot vård överhuvudtaget. (Just det, det forskas fortfarande mer på mäns sjukdomar!)
Länken hittar ni här.

Stressveckan börjar nu!

Efter en mycket lugn helg, då jag var solokvist hemma, kom alltså barnen i går kväll. Sonen bröt ihop mycket, var extremt trött men är också tydligt på väg in i det vi kallar Lilla tonåren, ja, jag har koll på detta eftersom det inte var länge sedan dottern var i samma period. Gråtattacker, känslor av övergivenhet, dåligt självförtroende, drama, drama, drama. Men de badades, åt och lades. Sedan såg F och jag lite på tv och så la vi oss. Upp tidigt men ändå blev det stress till skolan. Jag tog bussen raka vägen till yogashalan och körde ett pass, dock med justeringar på grund av min yogaskada i knät. Sedan till jobbet. Nu ska här jobbas så det ryker om det! Har så fruktansvärt mycket att göra den här veckan. Det är HIDDEOUS.

Just därför - yoga. För att inte skena iväg. För att lära sig att göra det som går att göra, och sluta älta i huvudet. Man jobbar på. Man tar en paus. Man jobbar på. Inte: Man tänker att man är hopplös, värdelös, aldrig kommer bli klar i tid, aldrig kommer att komma till skott, aldrig hinner någonting kul, inte hinner med sin familj... och så vidare. Inte det. Mer bara: Aha. Jag har tre timmar. Jag jobbar så mycket jag hinner på de tre timmarna. Sen hinner jag inte mer. Men i morgon är en annan dag.

Etiketter:

söndag, januari 23, 2011

Vid skrivbordet

Tar en välförtjänt kaffe efter ungkarlslunch bestående av bacon, äggröra och tomatsallad.

Och just ja - efter att ha joggat 8 km på oländig hal isterräng kring årstaviken och så några solhälsningar på det...

lördag, januari 22, 2011

Soffläge

Trött idag efter 12-timmarslunchen med E igår. Mycket skoj, men också allvarligare ämnen avhandlades. Mest åt vi - massor. Träffade även Ann S och JD som kom förbi. Dagens enda ansträngningar har bestått i att laga lax i ugn, hämta paket på posten, sortera strumpor och vela fram och tillbaka angående att åka till karlaplan och se repetitioner av Riktiga män, eller inta soffläge och klämma klassiker som Dirty dancing. Vinnare: Patrick Swayze. Såklart. Vi sa väl Riktiga män, va? Må denne dansör vila i frid (dog 2009).

fredag, januari 21, 2011

Det började som lunch...

..och fortsätter som middag. It aint over til the fat lady sings.

Lyxlunch

Ute med E igen. Vi kör vår grej - lunchen som aldrig tar slut.

Kom nu, lilla buss!

Åt en chorizo vid konserthuset. Har köpt stiligare pennhållare till barnen. Önskar att 59an vore här typ nu, för att få sätta igång med jobbandet - genast! Sååå mycket att göra, så lite tid att göra det på!

torsdag, januari 20, 2011

Vi förtränger och går vidare, tyckte Karl

Ja nu kom äntligen F tillbaka, till barnens stora glädje och förtjusning, även min eftersom jag mer än gärna DELAR på uppgifterna hemma, och för att jag gillar honom också förstås. Jag måste säga att det blev tydligt att vi lever rätt jämställt eftersom jag tyckte det var asjobbigt att vara ensam med barnen i fem dagar. Vissa gör ju den sorgliga upptäckten att det är enklare att ta hand om barnen om mannen är borta. Vilket ju betyder att dessa män inte gör ett skit utan mer agerar som ytterligare ett barn som behöver omvårdnad av okänd anledning (vuxna utan fysiska och psykiska handikapp BRUKAR ju annars klara sig själv).

Vi var ganska trötta i går, och när F lagt barn så kollade vi på en dokumentär om Karl Lagerfeld, en rätt speciell person, måste man säga, som verkade jobba mycket med förträngning som ett sätt att hantera livet.

Sova, så upp igen som vanligt och tjata iväg dotter till skolan i tid, och efter att ha lämnat henne JOGGADE jag minsann! Eftersom jag gick till skolan med joggingkläder och mobilen laddad, var det bara att jogga ut och vidare i en 4,6-kilometerssväng, sen hem, sa hejdå till F och sonen (vars dagis är stängt så de ska hänga i dag), duschade, gjorde lite yoga-stretch och specialövningen jag fått för knäna, så var det raka vägen till jobbet. Mycket jobb har jag. Men också stor lunchhunger.

onsdag, januari 19, 2011

Ätstörning, nej tack!

Jag hittade jättebra tips från twitterpersonen Hemmingsson, som tydligen haft ätstörningar och vet vilka råd man ger till föräldrar för att deras barn ska slippa ätstörning. Jag skulle verkligen önska att mina barn slapp ätstörning. Det är ett rent helvete, som väl ungefär motsvarar att leva med en heroinist. Som en anorektikter jag intervjuade uttryckte det: "Denna sjukdom önskar man inte ens sin värsta fiende." Därför tänker jag själv följa råden och ber härmed ALLA närstående till barnen att också följa råden.

Tips till föräldrar för att motverka ätstörningar hos era barn:
1. Ät på regelbundna tider, och ät tillsammans med hela familjen.
2. Tvinga inte barn att äta upp mat de inte vill ha.
3. Stigmatisera inte godis, chips etc. genom att gömma det, utan förvara det bland övrig mat.
4. Klaga inte på din egen eller andras kroppar. Undvik generellt att fokusera på folks yttre, även om kommentarerna är positiva.
5. Banta inte. Ha inte bantnings- eller dietlitteratur hemma.
6. Trösta inte dig själv eller ditt barn med mat. Nej, inte ens med morotsstavar.
7. Säg inte saker som "Det här var syndigt gott", "Farligt god efterrätt", "Den kakan var nästan för god" etc.
8. Prata inte om att vara mätt som något negativt, typ "Usch, vad mätt jag blev".
9. Kommentera inte hur/hur mycket ditt barn äter. T.ex. "Vad glupsk du är", "Du är ett riktigt litet matvrak", "Lisa är så liten i maten".
10. Egna ätstörningar går inte att dölja för barn. Sök hjälp.

I går Aktuellt, i dag yoga

Ja, jag var alltså med i Aktuellt i går, och pratade om amning, detta brännheta ämne som folk går BALLISTIC om. Problemen med amningsdebatten i Sverige är att vuxna människor försöker använda barn som slagträ för att trycka till kvinnor. Det är rent ut sagt elakt. Dessutom naturligtvis värdekonservativt och syftar ofta till att kvinnan ska gå tillbaka till "naturen", även om alla är lite svävande om vad det egentligen betyder. Jag dissar det fett, såklart, eftersom jag tycker att det finns en poäng med att se alla människor som lika värda, oavsett om de har pung eller pattar.

Hur som helst, vi fick 5 minuter på oss i studion och jisses vad det gick raskt! Här kan ni se mig, spola fram till 11 minuter in i sändningen och there I am. I min smått sinnessjuka Cheap Monday-tröja som har en bild av en rävboa i grått, tryckt kring nacken. Den kostade cirka 40 kronor på en superrea jag var på för snart ett år sedan.

Innan Aktuellt var det det vanliga: Hämtade sonen, gick till grannen och plockade upp dottern, hon ville inte med hem, så hem med son, gjorde hemlagade hamburgare, kallade hem dottern, såg bolibompa och försökte läsa på alla mina gamla artiklar om amning och så vidare, syster kom, jag la barnen, syster läste bok medan jag tog taxi till SVT, där vi blev sminkade rejält, sedan satt vi i en soffa medan sändningen pågick, och så gick vi fram och pratade när det var dags, tjoff bara så vara tiden över, lättad gick jag därifrån, försökte fota bolibompas minimellows som jag såg i korridoren (till barnen), sedan taxi hem.

Snackade med syrran som tyckte det hade gått bra, messade F i Berlin som var stolt över att jag gjorde det, sedan blev det som vanligt en folköl och så i säng. I morse upp, klä två barn, få i två barn frukost, visa dem min insats i tv (dotterns kommentar: "Du ser bestämd ut, mamma!"), komma ut och ta grannens son på väg mot skolan, min son lämnades hos sin moster, jag till skolan, därefter till jobbet, hade yoga, nu: arbeta.

tisdag, januari 18, 2011

Aktuelltsändning över

Lättnad ser ut såhär.

Bröstmjölk är inte bäst!

Stay tuned.

Dagens rätt

Hamburgare. Vi kör bara snabbmat i den här familjen. Fast krångligt tillagad.

Livet går upp och ner


Men som Alfvén så bra uttrycker det: Livet är inte särskilt lyckat hela tiden. Ibland suger det fett. Och så är det bara.

I går var det emellertid trevligt värre hemma, jag hämtade upp den ena ungen och därefter den andra, vi handlade bakelser på Bananza på grund av sonens namnsdag, åt en oinspirerad middag med pasta och fiskpinnar och så ordnade dottern disko i vardagsrummet, där vi intog våra respektive bakelser till tonerna av Michael Jackson - en skiva de fått av sin pappa.

Sonen: En kompakt marsipangris (han åt ungefär en hundradel), dottern: Ett wienerbröd, jag: en semla. Därefter såg de Winx, dottern är besatt av dessa älvor, så la jag barn och lyssnade medan dottern förhörde sonen i ämnet "vem är vem i Winx", han kunde det mesta. Så somnade de kring halv nio-nio vilket får betraktas som helt okej, jag svepte min folköl till Top Model och la mig tidigt och gick upp kl sju och fick hjälp av grannen som lämnade dotter medan jag lämnade son och rusade till jobbet för en intervju kl 9.15.

And the beat goes on.

måndag, januari 17, 2011

Usel mamma checkar in på jobbet

Jag var ensam med barnen i helgen. Det gick fint på fredagen. Mindre fint på lördagen. Rent katastrofalt på söndagen. Det var inget vidare. Barnen var trötta, rastlösa, de retade varandra och slogs en hel del. Själv var jag trött och borde gett dem mer uppmärksamhet, men eftersom jag icke är perfekt lagade jag i stället en massa mat och stickade, som var vad JAG kände för.

Jag tvingade till sist ut dem på gården, i slasket och halkan, och det gjorde gott för dem. Borde tvingat dem mer till sånt.

Saker jag absolut fått nog av: Att TA STÄLLNING. Till alla tiotusentals frågor "får vi titta på tv typ hela dagen? får vi handla godis typ hela tiden? får vi titta på datorskärm oavbrutet? får vi stanna inne hela tiden? får vi ta allt värdefullt i lägenheten och trasha det?"

Nej. Nej. Nej. Det enda ord som kom ur min mun, känns det som.

Vi hade ett allvarligt samtal i går kväll. Jag förklarade att jag blir arg, men tycker ändå om dem. "Det känns inte så", som sonen uttryckte det.

Tror fan det. Men nu är alla på sina respektive ställen, jag arbetar, snart ska alla hämtas.

På jobbet har jag varit mycket duktig i alla fall.

Etiketter:

söndag, januari 16, 2011

Eftergift

Eftersom gårdagens pizza mest föll morsan på läppen, blev det drömlunch för barnen idag: frasvåfflor, givetvis gjorda med jäst, till detta vispad grädde och sylt gjord på osockrade jordgubbar, tinade i mikron med råsocker. Såå ekoreko.

Eriksdalsbadet, alternativ version

Eftersom jag vägrar åka med två barn, varav ena inte kan simma, till hysteriska Eriksdalsbadet som vissa i familjen hade önskat, fick det bli det näst bästa alternativet: bygga sitt eget Eriksdalsbad. Täcken på golvet: bassängen. Soffan: bassängkanten.

lördag, januari 15, 2011

Helg i bilder 2

Lördag. Alla sov i min säng från 2 på natten, därför vaknade vi allihop kl sju då F:s jävla väckarklocka som inte var avstängd satte igång. Men eftersom vi skulle vara på dotterns fotboll nio var det nästan okej. Fick skjuts av granne i Tanto till träning, sonen, dottern och jag. Föräldramöte i iskall gympasal medan barnen spelade. Hem, satte igång pizzabak. Dottern är hos H men ska strax ringas hem.

Helg i bilder

Fredag kväll. Aktivitet: göra hemgjorda fiskpinnar. Barnen gjorde ett strålande jobb. Alla utom de av mamman brända blev goda. Sen tv, sen läggning.

fredag, januari 14, 2011

Vårlängtan

Sonen tycker vinterträden är kala och fula. Han vill ha gröna knoppar, nu! Så han ritade sitt drömträd, och gav teckningen till sin moster. Fast hon glömde ta den! Jag har sparat den åt dig, sys!

Mamma är en människa

Jag har i dag pratat med en skitbra människa, som jag ofta pratar med, eftersom jag skriver om barn och psykologi: Nämligen Malin Alfvén. Hon är för skön! Alltid stöttande, alltid med bra råd, hon förordar MÄNSKLIGHET framför allt. Bland annat berättade jag om hur extremt barnslig jag var en gång och härmade min sons grin-ljud. Dottern blev upprörd och sa: Nu retas du, mamma! Och först tänkte jag förklara att ja men vad sjutton han grinar ju för ingenting och terrar oss i familjen. Men så liksom säckade jag ihop och sa: Helt sant, min dotter. Jag retades. Det var dumt av mig.

Barnen stirrade på mig i chock. Hon erkänner att hon gör fel!

Och jag kan lova att detta erkännande är bland det bästa jag gjort som förälder. Mer sånt! Mer mänsklighet. Alfvén höll med.

Annat jag gjort på sistone: I går kom jag hem vid 18-tiden, åt fläsksalladrester, gick och hämtade tungt Ellos-paket innehållande överkast till hela familjen (ett sätt att FÖRSÖKA gå från lopp-familj till lite mer Family living-familj, hopplöst jag vet. F påpekade bland annat att "man brukar ju BÄDDA innan man lägger på överkastet", ja ni fattar min låga nivå), sedan fyllde F och jag i jobbiga indiska blanketter, därefter åt jag en majonnässpäckad äggmacka och klämde en burk folköl själv, rapade och kollade på James Bonds "You only live twice", det var reklam hela jävla tiden, vi fick gå och lägga oss innan slutet på denna rasist-sexistiska kulturskapelse, sedan vaknade vi av sonen och väckarklockan och jag och dottern fick bråttom till skolan som vanligt. Kramade F hejdå för han är borta nu, i fem dagar. Gick till kafét Kaffe, skrev, träffade J, sedan till kontoret för Alfvén-intervju. Berättar framöver vilken artikel det blir. Nu - lunch!

Att skaffa sig ett liv

Hade en gång en kompis som skrev ner sin adress i min adressbok. Men inte bara det, hon skrev även en mening som jag ÄLSKAR och som jag inte kommer glömma någonsin, nämligen:

"If you ever need a life, call me - I'm a pro."

Så jävla skön sägning. Och bra sak att fundera på, eller hur, läsare? Har jag ett liv eller går jag mest omkring och är avundsjuk, missunnsam, självgod och allmänt dum i huvudet?

Alltid värt att fundera på.

torsdag, januari 13, 2011

Kultur jag gillar

Kulturella yttringar jag uppskattat på sistone:
1. Apan. Bra film.
2. Fish tank. Ännu bättre film.
3. Sveriges mästerkock, ett riktigt spännande TV4-program om mitt favoritämne MAT, där min favoritkock är med, nämligen Markus Aujalay, vars mat vi antingen lagar själva, hemma, efter hans recept, eller äter HOS honom och hans sköna fru tillika min gamla vän. Alltid sjukt gott!
4. Noréns dagbok. Alltså jag har inte läst själv, bara en bit, men F har varit helt uppslukad och den har liksom tagit plats i hemmet, och jag ska verkligen läsa den nu! Den är bara så tung! Enda nackdelen.
5. Foundationen mineralize satinfinish spf 15 från Mac, vet inte om smink är kultur men om sport är det tycker jag nog att även smink borde platsa som kulturyttring. Mycket bra ihopsatt salva!

Kakorna som fascinerar


Alltså det är något med de här skapelserna cupcakes som är mycket fascinerande! De ser så vansinnigt härliga ut! Eller hur?

Själv har jag en gång försökt göra spindelvävs-cupcakes, till spökkalas hemma hos oss. Inte nog med att de blev dretfula. De blev även ÄCKLIGA, riktigt osmakliga (kan bero på den överdrivet stora mängden grön karamellfärg jag råkade ha i).

Men kanske tar jag tag i detta någon annan gång - med hjälp av denna fantastiska cupcakes-skola! Hurra för bloggeri, man får hjälp med de mest oväntade saker. (Bilden kommer från Hello sugar.)

Senaste dygnet, minnesanteckningar (för mig själv i framtiden alltså): Åkte med 59an till ett jobbmöte med C, på Babel Deli, åkte sedan samma buss tillbaka, arbetade med manus till Tivoli, stack med bussen till skolan, hämtade dotter plus kompis H, hem med dem, där fanns sonen, F och sonens kompis L. Barnen åt pyttipanna, F gick på för-föräldramöte, hemma ville dottern ha H:s Nintendo och jag sa - fine, använd telefonen och kolla om någon är hemma hos H! Men de vågade inte ringa, till sist gjorde de det, då orkade inte H:s pappa komma med Nintendot, då blev det mycket besvikelser och jag sa som jag så ofta säger: Besvikelser är en del av livet, nu dags för er att komma på Plan B, och det blev till sist teckning samt Boli, alla som inte var våra barn hämtades, F och jag åt fläsksallad, DN-recept, inte så gott jämfört med allt krångel att laga skiten, och så läste jag Tintin samt Bamse för ungarna som faktiskt - halleluja! - somnade i tid.

Upp i morse, fick dottern i tid till skolan, till jobbet, som började med möte igen. Nu - mer manus!

onsdag, januari 12, 2011

Och skorna!

Så jävla feta! Med dubbar under.

...är för ovanlighetens skull svart

Dagens outfit...


...består av:
1. Kängor från Kängspecialisten på Kungstensgatan, kostade 1300 men jag var DESPERAT.
2. Glittertajts från HM, alltså svarta paljetter, varma som satan, kostade cirka 200 kronor.
3. Klänningen i skön ekologisk trikå är från Matilda Wendelboe, kostade 0 kr eftersom det var en gåva.
4. Spetströjan, från Gina Tricot, kostade cirka 250 spänn.
5. Halsbandet - Afrika i silver - fick jag av syster i julklapp, ska byggas på med Indien, Europa och andra länder/världsdelar. Någon silversmed har gjort den, ska ta reda på vem!
6. Svart hårfärg, från HM, typ 70 spänn.
7. Hjärnan - gratis - men icke desto mindre intressant för det!

Foto: Charlotta Zingmark.

Etiketter: , ,

tisdag, januari 11, 2011

Himmelsk hudvård


Annars har jag i dag inte ruinerat mig på mat, däremot på hudvård: Efter att ha lämnat sonen på dagis åkte jag nämligen till Gamla stan, och gick på behandling hos ypperliga "biologiskt hudvårdscenter", som fick bort det mystiskt röda jag hade ett tag på hakan, och nu ska andra bakteriella hellraisers bort ur skinnet mitt.

De rekommenderas! Använder bara ekologiska salvor med mera. 1200 spänn fattigare (men då ingick md formulations continuous renewal complex sensitive skin formula för 430 kr, billigare här) åkte jag till kontoret, där jag skrev min faktura, samt gjorde lite andra ekonomiska saker och förberedde för nästa artikel. Och i kväll blir det samkväm med grannen K, vi ska prata om boende och äta schezuan-kyckling.

Dagens förhoppning är att sonen tyckte det var okej att gå med grannen A hem, för det skulle nämligen minska vår stress hur mycket som helst. Men han var väldigt, väldigt skeptisk till detta i morse. Den som lever får se.

Jämställt föräldraskap=då även pappor dissas!

Ja det blev livlig debatt om föräldraskap. Jag har ju i många år arbetat på mama och varit med om många debatter med crazy föräldrar. Men det brukar vara som mest explosivt kring spädbarnsperioden, jag säger bara amning! Kvinnor skulle kunna gå ut i krig och mörda folk på grund av amning, tro mig! Men senare, från två års ålder och uppåt kan ju barnen själva snacka och då blir det inte lika lätt att racka ner. "Har inte din mamma gett dig någon mössa?" Svar: "Jo men jag skickade den åt helvete!" (till exempel)

Men visst ska vi prata om barn och se till att barn har det bra, det är verkligen viktigt. Jag säger och har alltid sagt: Om du verkligen vill göra en revolution, uppfostra då dina barn på ett helt annat sätt än det samhället vill! Och se till att många följer ditt exempel. Då kan vi snacka om samhällsomvandling!

Jag gör mitt bästa genom att leva jämställt, dela allt lika med barnafadern. Nu är jag ganska ensam eftersom folk är så förbannat konventionella, men jag hoppas att fler snart sluter an. Då kanske till och med pappor blir dissade i framtiden, för att de ger sina barn något som inte är politiskt korrekt! Vem vet. Allt är möjligt.

Chillar i Gamla stan...

...och tänker; Jag trodde det var över nu, den hysteriska föräldrakontrollen, det Stasi-liknande frenetiska totalt meningslösa dömandet av föräldrar man inte känner, av barn man aldrig pratat med. Trodde det passerat nu när bebisperioden är över, detta sinnesslöa attachment parenting-religiösa och människovidriga dissande av folk som Inte Gör Som Man Själv - hur vågar de vara På Ett Annat Sätt!? Hur understår de sig?

Det är så galet. Se er runtikring - se att alla vuxna är olika! Newsflash: Det gäller även barn. Barn är olika. Försök acceptera det. Andas djupt. Lev livet istället. Stasi försvann när muren föll. Ingen behöver er låtsas-kontroll.

måndag, januari 10, 2011

Hejdå pengar

Hos Cajsa Warg.

Fest, mys, skridskor, besvikelse

Lite snabbt om saker och ting som hänt på sistone.

* Jo, jag och F stack på tyskens 40-årsfest i fredags, innan dess mötte vi N&M, samt A, på Ho's där vi åt gott, så tog vi tuben och så var det FEST så det hette duga! Askul, helt enkelt. Vi dansade som galna, vi svettades, vi snickesnackade, vi hade helt enkelt skoj som en förtiåring. Förutom att F säckade ihop precis när vi tog taxi hem vid 3-tiden. Matförgiftad?

* Upp vid 10, stack iväg till pendeltåget och bytte till tåget och kom till Uppsala tågstation och gick till pappa och hämtade en väska och gick förbi stationen igen och mötte barnen i Musikens hus och så till stationen IGEN och åt sushi, köpte godis, åkte hem, hade hemmamys hela familjen ihop igen. Jag gjorde pizzor, jag la barn, de somnade sent.

* Söndag stack vi iväg till Östermalms IP med ytterligare en unge (dotterns kompis H), men herregud vilka galna skridskoåkare! Jag ogillar män som vill åka snabbt, väldigt mycket. Det är förresten samma gubbar som cyklar i 180 och tajta cykelbyxor. Usch! Flytta till glesbygd, ni får inte plats, ni tar livet av oss andra! Sedan gick jag med dotter på kalas vid Hornsgatan, snickesnack med föräldrar, och så handlade vi och gick hem och åt salsiccia, barnen la sig liiite tidigare, grannen kom och vi gjorde hämta-schema, själv somnade jag och vaknade halv två och KUNDE INTE SOMNA OM PÅ FLERA TIMMAR och det suger!

* Gick med sonen till dagis, sen till jobbet. Nu är det fullt ös igen. Kanske kan jag sova nu när jag arbetar igen. Jag tror att insomnian kraftigt hängde ihop med ekonomisk ångest.

* Bland annat har jag skrivit det här besvikna inlägget. Läs och njut av moi!

söndag, januari 09, 2011

Saker

Saker min dotter lärt sig på sistone:
1. Gå själv till butiken, köpa jäst.
2. Ringa och smsa på sin nya mobil, som hon fått av sin morfar.

Saker min son gjort på sistone:
1. Blivit asförbannad på sin syster för att hon bara håller på med sin mobil.
2. Lekt i dotterns pet shop-hus. Han älskar pet shops.

fredag, januari 07, 2011

Fest igen, mejkad och klar!

Dagens makeup: bas av clarins Beauty flash balm. Låt torka in. Därefter ysl touche eclat concealer, och så på med macs mineralize satinfinish foundation. Rouget är såklart fleur power från Mac, och lancomes svarta kajal, samt den svartglittriga ögonskuggan från samma företag, därefter Blitz och glitz-eyeliner från macs fluidline, avslutningsvis fantastiska fiberwig, från japanska imju, som ger bra lösögonfranseffekt trots att inga lösfransar använts. Jag är redo för tyskens 40-årskalas.
(Vill stolt också berätta att jag joggade i blötsnön, 6,3 km, och gjorde yogans alla stående efteråt!)

Etiketter:

Ledighetsblues

Har ledigt. Det är en märklig känsla. Men det blev så tydligt plötsligt: Att jag behöver ha ledigt. Göra intet. Och barnen är inte hemma så det blir verkligen intet. Ingen som har behov som jag ska fylla. Ingen som vill att jag ska betala i låtsasaffären, bevittna en låtsasföreställning, hälsa på i låtsas"fresersalongen". Bara lite spotify-Vreeswijk och lilla jag, löjligt nog utstyrd i joggingkläder fast jag känner stor tveksamhet inför att ge mig ut i detta slask. Fast jag tänker använda mig av Linna Johanssons träningsskola-visdom, som säger: Gör det ändå.

Det är bra motivering. Nej, du känner inte för det. Men gör det ändå. Så enkelt.

torsdag, januari 06, 2011

Nästan allt fixat

Två tusen kronor fattigare. Men med mat för två-tre veckor. Tack och hej, Willys! (Saknas gör även det italienska Tipo 00-mjölet, den som vet var man hittar det på Söder får en HittaOmöjligMat-Oscar award av mig.)

Fett bra ung feministx2

Och så lite annan fett bra feministkunskap, från en tjej som är femton år yngre än jag men icke desto mindre smart. Varsegoda människor. Kunde inte hålla med mer. Uppfostra inte gärna era söner till våldtäktsmän, är ni snälla! Några hållhakar: Slå inte barn. Sup inte när barnen är närvarande. Tala inte om för dem att manlig sexualitet "av naturen" är våldsam och annat dravel. (Alternativt djävulsk och att de ska brinna i helvetet, som vissa religiösa typer sysslar med.) Var snälla mot era barn. Visa dem att de är det viktigaste ni har. Ge dem tydliga gränser för vad som är okej att göra mot andra, mot er själva, mot dem. Gör alla föräldrar detta, får vi bukt med våldtäkterna. I framtiden.

Pretentious - moi?

Tog en lite arty farty bild på det märkliga vädret som yr runt mitt hus, snö och regn på samma gång. Jag har ju alltid haft en Grej med fotografi, som dock aldrig riktigt utvecklats.

Lite snabbt om den senaste tidens händelser, med några nyckelord som ska hjälpa mig själv att minnas i framtiden: Gjorde yoga hemma igår medan barnen byggde en stor snögubbe med sin moster och hennes fru på gården, en katt var borta men hittades igen. Sedan åkte barnen till mina föräldrar i Uppsala med sin far, och jag kollade på filmen Apan och gud vilken hemsk men bra film! Sedan badade jag, F kom tillbaka, jag gjorde mig i ordning och stack iväg mot El mundo, som var stängt, vidare mot det mystiska gubbställlet Lokes, där jag råkade ta en gubbes plats i baren men han vek sig direkt. Gubbarna var väldigt trevliga faktiskt (alltså inte för att de viker sig utan för att de lät en prata ifred, det enda de frågade var var jag hade köpt mina glittertajts! De skulle köpa till sina vuxna döttrar. Något har hänt in the world of gubbe).

Så kom T och vi pratade om kärlek och så kom R och vi pratade om jobb och så gick vill till En gul och ful, kinesisk resto med adress Erstagatan 22, en speciell adress eftersom det var precis där M&E bodde long time ago i en ljuvlig lägenhet, många roliga fester var det där. Nåja, på stället fanns sköna L och C (senare kom K och L), och vi pratade på, ämnen för kvällen var bland annat prataomdet.se, folk berättade om diverse övergrepp - ja, jag känner faktiskt ingen tjej som inte utsatts för mer eller mindre grova övergrepp - tänk på den alla ni töntar som tror att vi inte behöver prataomdet - sedan dryftade vi diverse andra frågor, barnen, livet, journalistiken, men framför allt pratade vi givetvis om det som ALLTID kommer upp på mina tjejmiddagar, det som vi alltid snöar in på och älskar att snacka om i evigheter: Politik, naturligtvis. Snubblade i snön mot Arts bar, där pratade vi om Mona Sahlin-mobbningen, snubblade vidare mot Big ben (en utomkroppslig upplevelse att se alla dessa märkliga stupfulla typer), pratade vidare om feminismen och konventionen och den politiskt, socialt och ekonomiskt skadliga idén om romantiken och vad som egentligen har betydelse... ja, vi kunde nog suttit och pratat än, men jag fick lite trötthetspanik eftersom det tog så lång tid att komma igen efter nyår, så jag tog taxi hem vid 2. Och vaknade 11. Och det är en ledig dag! Vi får se vad den bjuder på.

Tänker på annat

Skulle egentligen skriva lista för storhandling, men fastnade istället i det helt underbara svt play-programmet Rebecca & Fiona. Fan vad bra! Vilka grymma brudar! Det finns hopp ändå, om framtiden. Se genast här.

onsdag, januari 05, 2011

Knäskadan tränar man bort

Ja, nu har lovet pågått ett tag och den sedvanliga rastlösheten börjar sätta in. I går, efter skridskor och vilande i soffan, gick jag till yogashalan och körde 1,5 timmes yoga. Har dock kvar knäskadan och blev tipsad att skaffa mig arnika-olja!? som jag desperat försökte hitta på hälsokosten men SLUT HOS LEVERANTÖR (hur ofta hör man inte detta? jag bara frågar) så jag köpte istället något aloe vera-liniment, som först kändes kallt sedan jättevarmt och konstigt. Men förhoppningsvis blir skadan bättre. Man ska i alla fall inte sluta träna, då tar det längre tid att läka.

Ja, och så kom jag hem lagom för att läsa saga och övertala dottern att sova, vilket gick bra för en gångs skull. Försökte kolla på James Bond men den var för mossig, surfade i stället på nätet och gick och la mig, helt sonika. Sov en massa, men sonen tyckte att 8 var bra tid att gå upp och äta risgrynsgröt, so be it. Nu har jag jobbat lite med serierna, och ska ägna resten av dagen åt att omväxlande slappa, jobba och kanske yoga lite, hemma.

tisdag, januari 04, 2011

Hemmaspa

Här är sonens teckning, en skylt uppsatt igår eftermiddag som visade att vardagsrummet blivit hemmaspa, där gästen kunde ligga och få fotmassage. Det var väldigt trevligt. I morse satt han och dottern framför datorn och stajlade en docka på nätet, sedan stajlade de varann innan vi gick iväg till skridskobanan. Barnen åkte, vi åkte, det var kul trots att den varma chokladen vältes ut. Syster m fru var med. Nu är vi hemma och tinar lite. F simmade medan vi skrillade, snart ska jag minsann på yoga. Som sagt - en annan dag, ett annat läge.

måndag, januari 03, 2011

Väntan framför tv:n

Två föräldrar i väntan, på att ena ungens migränanfall ska lägga av och den andra ungen ska somna någon gång. Jag orkade inte gå iväg till yogastället idag kl 19 och känner mig misslyckad. Inte heller pallade jag en liten jogg. Mina axlar värker utan träning, och psyket funkar heller inget vidare. Men jag säger som Scarlett O'Hara: Imorgon är en annan dag. Fan vilken bra film förresten, Borta med vinden. Hon är så oförblommat otrevlig, straffas visserligen men skiter i sitt straff. Hon är allt som dessa kvinnor inte är - Scarlett skulle äta sallad med skarpt ogillande, inget annat.

Snart 40 år


Annars har jag läst "Prins Charles känsla" och den var väldigt skojig. Även om jag är lite matt just nu, på feminism, på debatt, på allt möjligt. Som sagt - snart 40 och trött. Men jag kommer igen, sanna mina ord. Snarare än man kan tro.

Gå ut och springa av sig

Det nya året börjar med en extrem trötthet. Jag är galet trött, vet inte om nyårsdagen fortfarande spökar. En slags påminnelse kroppen vill ge mig, om att detta är året jag fyller 40, kanske?

I Göteborg var det trevligt men jag tycker det kändes lite kort, för att inte bli försenade så tog vi SJ:s regionaltåg som tar 4h50 minuter, åt ena hållet, sen åt andra hållet, tre dagar senare.

Nyårsafton: F köpte hummer för tvåtusen spänn vid fiskevagnen, och färska Göteborgsräkor. Så gick vi hem till A&B:s fantastiska lägenhet, där man kunde se fyrverkerierna spraka över hamnen. Barnen höll sig tappert vakna till kl 3, då vi gick hem, sov sedan någotsånär länge på nyårsdagen, då det mest blev softa, lekpark, softa.

Väl hemma i Stockholm igen försökte vi återgå till normalen - med barnen som somnar kl 21. Så blev det inte. Snarare 22.30. Men ikväll kanske...

F har dragit och jobbat och barnen är allmänt påfrestande. Vi måste ut.

Etiketter: , , ,

söndag, januari 02, 2011

Hem igen

Vi hade kul i Göteborg, dottern grät för hon ville inte åka hem. Men jisses vad vi är trötta! Nu blir det rekreation hemma.

lördag, januari 01, 2011

Pappas leksak igår...

..blir barnens leksak idag.
eXTReMe Tracker