Gott nytt år!

Så här festlig ser jag ut idag. Vi kom till Göteborg igår, åt goda musslor, snackade, jag la barnen. Somnade vid ett, upp halv tio. F handlade svindyra humrar, vi promenerade i Slottsskogen, barnen åkte isbanan, sen hem till teater-F och Rebo igen. Nu bär det av till fest hos Belinda&Ali. Gott nytt år alla!

Go west

På väg till Göteborg, med regionaltåg, för säkerhets skull. De går tydligen bättre än snabbtågen. Sonen kallar tåget Xtvåtretusen, eftersom det har två våningar. Nästa Örebro.

Vill bara hem

Joggade idag, 4,8 km i snö, innan dess städade F och jag. Väl hemma gjorde jag 5 solhälsningar framför "Morden i Sandhamn", inspelat mest eftersom jag var i Sandhamn i höstas. Verkade ok, men sen kom barnen så jag snackade med dem istället, vi kollade Toy story 2 och åt men sen fick jag bege mig iväg på middag, Carolines födelsedag, köpte ittalaskål på vägen. Fick god mat, kul snack, sen satt jag på Sandsborgs hållplats ett tag. Vill bara hem. Önskar man kunde transportera sig som Harry Potter - lite stoft, en skorsten - så är man framme!

Apropå idioti

Ett litet inlägg av lilla mig på mediesverige. Och så ytterligare ett lästips, skrivet av en kvinna som tvärtemot många andra verkligen har huvudet på skaft.

Kärringen i mig

Nu har det hänt, på riktigt: Jag köpte en hyacint OCH en "God jul"-kruka. Tanten i mig är på väg att bryta fram. Jag, som aldrig ens vet vad blommor heter, än mindre hur man får dem att överleva, sitter här med tre rosa blomstrande hyacinter i tillhörande, special-julkruka. Vad kommer härnäst? En krubba? Snittblommor varje fredag? Hehe, jag tror inte det.
(Bredvid ser vi sonens pappersjulgran och luciatåg, tillverkad av äggkartong. Även denna lucia enögd. Verkar vara den hetaste dagistrenden just nu - cyklop-lucia.)

Spelkväll i kväll

Barnfritt nu i 24 timmar. Fast vi har haft en stor fördelning av barnansvar hela julen faktiskt. Det hela började med att ungarna åkte till landet, med F:s föräldrar. Vi jobbade och stod i. Sedan åkte vi, torsdag kväll, mot landet. Kom ganska sent, men barnen var vakna och uppspelta. Nästa dag - julafton - hade de fått små saker av tomten i sina strumpor. Min syster och fru kom vid 14-tiden på grund av att tågen gick sällan. Sedan kom även mina föräldrar en kort sväng, och vi firade med god julmat, Kalle Anka, sedan kom en tomte gående med lykta i snön och barnen var helt till sig. Massor av presenter, sedan kollade vi på sista avsnittet av Julkalendern ("Hotell Gyllene Knorren"), dans runt julgranen, och så var det bastubad för mig och syrran - inklusive rulla sig i snö! - och sedan läggning.

Juldagen åkte jag och barnen till Uppsala, de och jag fick mer presenter, vi åkte pulka i Slottsbacken, jag handlade en Buzz Lightyear och stod och tvekade över ifall jag var värd en kräm för 400 kronor ("The one", som body lotion, Dolce och Gabbana), men det var jag inte, däremot en röd väska som kan bli en ryggsäck för 900 spänn. Fika på Fågelsången, hem och äta middag, sedan tåget till landet igen, softade där.

Nästa dag, måndag, gick F och jag en promenad på en mil i snön, sedan softa igen, och i dag åkte han och jag hem medan barnen är kvar ytterligare ett dygn - antagligen i sin snögrotta de grävde utanför grinden.

Jag åker nu, mot J:s hem vid Telefonplan. Spelkväll med brudarna.

Naturen anfaller

Pulka i slottsbacken

Finfina julklappar!

God Jul

Hade ni hotat mig med ert hat?

Tänk om jag skrev så här:

"Varför ska alla män få skit för något som bara ett litet fåtal gör? /.../ Det enklaste svaret på frågan är ändå: för att alla män drar nytta av det. Så länge omvärlden utgår från att alla män är livsfarliga kan män lugnt promenera genom stadens parker om nätterna utan en tanke på hur de beter sig, medan kvinnor tvingas överväga varje steg. Män kan lika lugnt lyfta sin högre lön och ta precis så mycket ansvar för sina barn som de känner för eftersom de vet att ingen kommer att våga göra motstånd på allvar. Män kan räkna med att deras intressen tas på större allvar än kvinnornas, att deras kropp kommer att förbli deras ensak, att de inte kommer att förlora jobbet när de blir medelålders för att de börjat bli småfeta."

Vad arga ni hade blivit på mig. Men nu var det inte jag som skrev det där. Utan en MAN. Och alla "män" i citatet ovan ska egentligen vara ett "vi". Den smarta människan som skrev citatet ovanför heter Stephan Mendel-Enk och citatet är ur hans bok "Med uppenbar känsla för stil". Läs den.

Ett erkännande

Jag har lite svårt för det här granutseendet. Det kliar i fingrarna att gå ut och rätta till barnens ojämna pyntande. Men jag tänker inte vika mig för Perfektionismen. Jag står emot. Let it be, som Lennon hade sagt.

Jul, om det går

En tjej som jag intervjuat och som jag gillar skarpt är ju Underbara Clara (en sak som jag exempelvis gillar är att hon lyckats slå mynt av sin hobby, ja, ungefär som Beatles, Elvis Presley, Zlatan Ibrahimovic och många många andra män). Här kommer hennes tips för hur man får många läsare på sin blogg. För dem som vill ha läsare alltså. Jag är nöjd ändå, med eller utan läsare.

I går, efter lämning på dagis, gick jag till jobbet och jobbade och så var det hämtning av hårnål (lång historia), försökte ta 3an mot skolan, men det var 12 minuter till nästa skulle komma så jag fick ta 66an, hoppade av i förväg för att köpa choklad till fröknar, hämtade dotter kring 15 men hon ville inte komma hem, hade en strid kring detta och hon blev så sur att hon gick 100 meter framför mig hela vägen hem - även över gatan, hon gjorde det med bravur! Hon var själv så nöjd så hon glömde att fortsätta sura. F och sonen kom samtidigt, vi gjorde pannkakor och mat och så kom Martin&Natalia och vi åt fläskfilé medan barnen kollade Boli och så la jag barn och så snackade vi lite och men alla var sjukt trötta och Marin&Natalia gick hem tidigt och F och jag i säng halv elva ungefär. I dag arbetar jag hemma, barnen blir hämtade till landet där julen snart ska firas. Alltså när 2 intervjuer gjorts, en text skrivits, cirka 5-6 julklappar inköpts och när tågen går så vi kan komma fram.

Fixat

Frökenpresenter fixade. Nu kan jag sluta bitcha om det. Själv skiter jag i att gympaskor som används inomhus ska ha vit sula. Alla har vi något vi inte gör.

Present = kvinnors uppgift

Nu behöver jag jullov, så det skriker om det. Jag känner en begynnande huvudvärk som ligger och gror i bakhuvudet. Typisk "slappna av"-huvudvärk.

I dag ska en artikel skrivas. Förhoppningsvis även en sista intervju göras. I morgon ska artikeln redigeras. Dessutom ska det köpas julklappar, samt vinter-joggingskor till lilla mig. De är inte för att jogga med. De är för att GÅ med. För att överhuvudtaget komma fram.

Dottern i förrgår: "Kan man önska sig av tomten att få träffa sin magister en sista gång?" (Som alltså slutat.) Åååå det skär i hjärtat.

I går var vi på terminens sista måndagmiddag, hos H och L:s föräldrar, lax i ugn, mmm, sedan hem så la F barnen och så såg jag äntligen klart "Flyga drake" - en film om att män alltid är värda lite mer, från pojke till gammal gubbe - och så la jag mig rätt tidigt. Gick med sonen till jobbet, gav fröknarna böcker i julklapp. Nu ska här skrivas en massa. Sedan ska jag givetvis även fixa skolfröknarnas julklappar. Är du kvinna så är detta din lott.

Inte på grund av att män är onda, utan för att män inte vet om att detta ska göras. Inte ens när man säger att detta ska göras vet de om det.

Julgransbelysning, ett dilemma

Den här helgen blev mycket festlig. Fredag: Hem efter jobbet, lite fredagsmys, sedan iväg och via Zink till Vassa Eggen, där jag åt middag med alla sköna tjejer och vi snackade om allt från varför det finns så många enkelspåriga "håll med mig eller håll käft" bland vänsterintellektuella, när de inte verkar finnas bland högerintellektuella (med kontentan att högern kanske inte är intellektuell helt enkelt), vi pratade om män och makt och missunnsamhet, sedan pratade vi inte så mycket mer utan ramlade över gatan till Spy bar, Gubbrummet, där man kan konstatera att på 1 bra låt går det 20 dåliga, men jag gjorde mitt bästa och försökte dansa. Sedan lämnade jag sällskapet FÖRST av alla, inte likt mig, och tog bussen+gick hem. Ändå var jag hemma först kl 5.

Lördagen drog F med dotter till fotboll, sonen mäkta irriterad på att jag ville sova, vi löste det genom att vi åt frukost (som vanligt hänger hans aggressivitet ofta ihop med hunger), jag vilade lite till och sedan åt vi rester, surkålsgryta, till lunch, bakade nötkakor, så stack jag och sonen iväg och handlade godis medan dottern gick till kompis, så lagade F middag, så gick jag ut igen och iväg till J som hade middag hos sig vid Telefonplan. Där var B och J, möra sedan kvällen innan, vi snackade loss om barnmobbning, om att glömma och tappa saker samt om att meditera. Sen orkade J inte mer och bad oss gå hem, så trött var hon. Jag kom hem vid midnatt, sov, upp och så blev nästa projekt Julgransinköp, med fika på mumsiga nya bageriet Fabrique på Rosenlundsgatan samt lekstund i Bergsgruvan. Så hem, softa, fixa granen, fundera tusen gånger på hur man får ut elen till julgransbelysningen till balkongen, där granen står (det gick ju förra gången).

Minnesanteckning till nästa år: Man får ut el till balkongen genom att låta den smalare julgransbelysningssladden klämmas i fönstret, inte den tjocka förlängningssladden!

Barnen var ivriga och bad om att få pynta, och visst fick de det! Strålande resultat va?

Ja, sedan gjorde jag fantastiskt god salsiccia med potatissallad, som vanligt Aujalay-recept. Barnen badades, kollade Boli, lades. Dottern låg och vägrade sova i 1,5 timme, jag satt utanför och var stenhård med att hon inte fick prata, inte fick hitta på en massa lekprojekt. Ändå tog det alltså 1,5 timme. Så otroligt jobbigt. Vad ska vi göra!?

Feminismen finns för mäns skull

Bilden av mannen också. Vad i helvete är det för skit? En man ska alltid vilja, en man ska vara framåt, alltid redo. Den man som inte fattar att feminismen är deras räddning är ju bara så korkad. Apropå denna utmärkta text.

Håll inte tyst!

Måste bara säga att #prataomdet är bland det bästa som hänt på länge. Jag känner mig både rasande och glad på samma gång. Det är precis här hela problemet sitter. I det här grumliga, dubbelbottnade. Det är så tragiskt tydligt hur vi inte kan mötas, uppfostrade i tvingande könsroller, som så effektivt saboterar kommunikation när den behövs som bäst. Jag har en ny idol: koljonen.

Räddade

Som tur är har militär-barbiesarna nu fått komma till sjukhuset.

Sonen sminkar sin "militär-Barbie"

Hon har blivit skjuten.

Dags för hemgång

Det var var en soft kväll på Vassa Eggen med Belinda, Ann-Linn, Jennie och Karolina men skona mig från raggiga killar, herregud, under all kritik! Är det så svårt att se att vi har kul utan er? Ragga någon som behöver bekräftelse istället.

Önskelista del 3

Vi önskar oss dessa röda kartonger från Ikea, i mindre och större format. Utan bil, ingen Ikea, därför guld värt.

En enda lång parentes

Jag gjorde en lite ny grej i går. Jag såg en annalkande om inte katastrof så åtminstone en potentiellt Mycket Jobbig Situation på väg att blåsa upp. Men jag struntade i att hysteriskt och i förtid lösa den. Jag vilade på hanen, gillade läget SÅ LÄNGE och tänkte - kanske löser det sig av sig själv.

Och - ja, ni har nog gissat det redan. Det löste sig också.

(Så här: Jobbade och lagade middag till barnen som jag tog med i en låda. Tog bussen till dagis, hämtade sonen, tog bussen till skolan, i skolans korridor fick dottern sin middag och sonen fick också annars hade han brutit ihop, så stannade dottern kvar i skolan på sitt juldisco medan sonen och jag sakta vandrade hemåt, pratandes om maktfördelningen bland barnen på dagis. Hemma åt jag soppa, han lekte - jag fick inte ens vara i rummet - så kollade han på Bolibompa och jag fick fantastiskt fin blomma från mama, blev löjligt glad, men satt hela tiden och tänkte på den hemska situationen som skulle uppstå kring kl 19, då jag skulle hämta dottern i skolan och antagligen inte kunde lämna sonen hemma med någon barnvakt eftersom jag inte hade fixat någon, så iväg med ett trött barn, hämta ett speedat, supertrött barn, gå hem med dem och lägga dem... gaah. Men precis 18.40 ringer F och berättar att han ändå inte ska gå på det mingel han tänkt gå på, så han kan hämta dottern på skolan! Puh. Så kom de hem och jag la barnen och dottern somnade aaaldrig men ändå. Lätt, det måste få vara lätt ibland. I morse gick jag med sonen till dagis, sedan på yoga mysore 1h10min, nu jobbas det för fullt här.)

Om inte...

Om inte nån väldigt hastigt och lustigt får för sig att be mig skriva en artikel för 11 000 förstås, fast jag kan inte leverera den förrän tidigast den 16 januari.

Kom igen! Det är journalistik av högsta kvalitet! Köp text av mig - because you are worth it (eller your magasine is worth it).

Väntan

Min dator är obegripligt seg. Och jag har inte råd med en ny! Om jag hade råd skulle det bli en vit macbook för cirka 11000 inklusive program. Men det finns inget utrymme för sådana excesser i det här företagets ekonomi.

Läs omedelbart

Kan alla som har en son vara så snälla och läsa denna bok omedelbart!!! Spelar ingen roll hur feministisk medveten du är. Du behöver ändå denna klarsyn (passar på att rekommendera "Med uppenbar känsla för stil" av Stephan Mendel Enk, också bra).

Ömsesidig förståelse och allmän ljusning

Jobbade ända fram till föräldramötet i går, blev faktiskt nästan helt klar med artikel som stressat mig på sistone. Sedan var föräldramötet riktigt bra, det känns äntligen som att skolan och föräldrarna förstår varandra och kanske kan samarbeta. Hem med F, hämtade barnen hos grannen A och så la jag ungar och så kollade jag på tv och läste nya Elle och så la jag mig och toksov fram till julkalender-start 6.50, sen blev det haverimorgon eftersom risgrynsgröten sprutade ner hela köket och stressad, stressad begav jag mig till skolan, sen lite lugnare promenad till jobbet via Il Caffé där jag äntligen fick läsa morgontidningen. Nu har jag precis haft mejlhaveri också, men tagit mig ut på andra sidan. Därför blir det ensamlunch i kombo med julklappsinköp. Tjena hej.

Ta en snygging i stället

Feministernas kanske största utmaning: Bli ihop med en man som inte har något VÄRDE, alltså som inte ÄR något. Om vi kan välja män utan ambitioner, precis som män väljer kvinnor utan ambitioner, DÅ har vi kommit någon vart! Då vinner män inte längre på att vara störst och bäst, på att tävla och vara herrar på täppan och ta makten och pengarna.

Då räcker det för dem att helt enkelt bara vara vackrast.

Hehe.

En smula hektiskt på sistone

Lite catching up: Visade Uppsala för kusinen i söndags, tog tåget dit och så hämtade min mamma barnen och så gick jag, F och kusinen en liten promenad bland Uppsalas sevärdheter, sedan var det lunch hemma i mitt barndomshem, mycket god mat, så vila och så hemåkning igen med barnen. Stannade till hos syrra+fru, åt god serbisk-bosnisk ostpaj, så hem och lägga barn.

Måndag var det väldigt tidig uppgång, lucia i kyrkan med dottern, som sen gick till skolan. Själv begav jag mig till bibblan Sergels torg för att jobba, rekommenderas, very najs, så kom kusin, vi åt godaste kebaben i världen - Master kebab i Hötorgshallen - och så var det lite shopping och så till dagis, där sonen gick luciatåg som pepparkaksgubbe. Så hem, hemma lagade F god fiskgratäng, barnens farmor, mormor och morfar var där. Alla lämnade hemmet utom F, barnen och jag, kusin och syster+fru, vi drack vin och snackade. Sedan läggning. Så på tisdag gick jag med son till dagis, därefter hämtade jag kusin, visade henne en Söder-promenad som inte går av för hackor, så gick vi till Matilda Wendelboe därefter Kvarnen för en riktigt svennig lunch, strömming och potatismos (hon ville äta svensk mat) och därefter vinkade vi hejdå för hon åkte till Arlanda och hem.

Och jag arbetade, sedan begav jag mig till dotterns skola, där sjöng de på julkafét, och även mamma+sonen var där, så gick mamma, jag och barnen hem och jag lagade broccolisoppa och alla åt och mamma åkte hem och F la barnen och jag la mig själv för jag var så inihelvete trött. I dag gick jag med sonen till dagis, yogade (sista lektionen på kursen), snabb lunch och nu arbetas det för allt vad tygen håller.

Åker lite hit, åker lite dit

Jag hinner inte skriva mer än att nu har kusinen åkt till Arlanda och nu börjar det vanliga livet igen, då jag arbetar och arbetar för att hinna allting innan julen, och samtidigt ska det handlas julklappar och planeras inför julafton och åkas omkring efter barn hit och barn dit och nu - julkafé! Tack och hej!

Önskelista del 3

Hittade några godingar på Kicks på nätet (finns säkert även i butik), det fantastiska märket SachaJuan, vars scalp schampo verkligen gör skillnad för kliande torr hårbotten. Därför önskar jag mig även deras conditioner Hair repair och saltvattensprayen Ocean mist. Finns på Kicks, och ja, kostar en del för att vara hårprodukter men jag säger det igen - inget mer kliigt hår! (Dessa önskelistor är bara för de närmast sörjande som kanske undrar. Och jag blir även glad för en teckning.)

Bästa icke levande lucian idag

Den Enögda Ljusbärarinnan har definitivt gjort något mindre trevligt mot den liggande silver-jultomten. Huvaligen.

Konserver var är ni?

Trodde alltid det hette konservhuset när jag var liten. Tänkte att pelarna liksom symboliserade konservburkar staplade på varann...

Tro vad du vill

Tänk att lucia alltid är lika fint. Kom nyss från högalidskyrkan, åkte m dotter dit. Vi hade lite religionssnack innan. Paradis eller inte? Gud eller inte? Jag kör den demokratiska modellen: tro vad du vill. Bara du inte skadar någon annan.

Dödlig närvaro

Terrordådet i Stockholm city igår var lite läskigt. Svensk "närvaro" i Afghanistan är en orsak, säger experter. Närvaro. Vilket jävla moderatord. Dessutom fel, rent språkligt. Närvaro, det har närvarat massor av svenskar i Afghanistan! Den "närvaro" vi snackar om nu skiljer sig en aning från de andra delegationerna som närvarat förut i landet, tex svenska afghanistankommittén. Åsne Seierstad har också närvarat i Afghanistan! Var lite ärliga tack.

Kusin upptäcker Stockholm

Kusinen fick gå på Luciakonsert i storkyrkan i fredags - vi såg kungafamiljen åka mot Nobelfesten när vi passerade slottet - sedan hade vi bord på b.a.r. Och där åt vi god fisk! Sen bjöd kusinen på bubbel på Grand hotel, sedan promenerade vi till stadshusets borggård, vågade inte kika in på nobelfesten utan tog taxi hem. Lördag kom dotterns kompis, de åkte pulka och såg en sur Uffe Lundell, sedan åkte hela familjen plus kusin till moderna m djurgårdsfärja sen till vasamuseet sen spårvagn plus buss hem, middag hos syster o hem. Upp tidigt och nu nästa utflykt: Uppsala!

Röda yogade ben

Har mina superstrumpor idag. Man blir alltid glad av dem. Igår åt vi Texas fajitas hemma hos mig, kusinen syrran F och svägerskan, innan dess hade barnen fått sin mat, innan dess hämtade jag och kusinen barnen innan dess gick vi till nk och tog tuben tillbaka. Idag gjorde jag yoga en timme före jobbet (efter lämning av dotter). Första veckan hittills då jag lyckats yoga tre gånger!! Vilket varit målet länge.

Jag och mannen i koppar

Snötyngda grenar, frostig is

Hämtade kusin på T-centralen i går ihop med mina föräldrar, sedan åkte vi till Söder, sedan till dotterns skola, sedan hem till syrran, där åt vi korvar och annat kött, sedan drog alla utom F, barnen och jag till slovenskt tjohej, sedan drog F på julbord, sedan drog jag hem med barnen, sedan la jag dem och så kom kusin samt syster och fru och vi drack ett glas vin och pratade, sedan gick de och jag la mig vid 23. I dag jobbar jag hemma och så ska jag och kusin ta en skön promme i vackra Stockholm. Sen får vi se. Stockholm, be nice! (men det ser bra ut, bilder kommer)

Svinigt bra

Glömde berätta att jag i måndags var på förhandsvisning av Svinalängorna och den var MYCKET BRA. Men också hemsk och så sorglig, jag grät och grät. Dessa alkisföräldrar, fattar ni hur ni förstör för era barn!? Detta kan absolut inte fortsätta, det är vedervärdigt!

Efteråt gick jag, Ann, hennes kompis samt Caroline och tog ett glas på Riche, som var överfullt (måndag liksom!), sedan åkte jag hem och sov tidigt. I går tisdag så gick jag med sonen till dagis, försökte jobba innan det var dags att hämta son+kompis V, som för första gången skulle hem till en kompis, men han fick mest stå i busskuren och vänta på fyran som aldrig kom, sedan hämtade vi dottern, sedan gick vi hem, sedan gjorde jag ugnspannkaka och läste mejl från enormt frustrerade föräldrar i dotterns skola, sedan pratade jag med syster om min kusin som kommer i dag, sedan la jag barnen och då kom F och vi snackade om skolan med mera, kollade tv, sov, upp, iväg med dottern till skolan som grät för läraren ska sluta, sedan till jobbet, till yoga, körde hela första serien det var KUL men svårt, sedan jobba jobba. Snart - till Centralen och hämta kusin!

En frustration mindre

Pust. Fullt så illa är det kanske inte med hämtning. Men man kan helt enkelt inte jobba lika mycket på vintern, så är det. Från att jag åkte till dagis tills jag var på skolan i går tog det EN TIMME. Jag måste alltså lämna jobbet strax efter tre för att kunna hämta dottern innan halv fem. Dessa SL-bussar. Jag blir vansinnig. Det står att de ska komma om 4 minuter. I ungefär 10 minuter står det det. Man kommer ingenstans. Har man dessutom hämtat en femåring som inte kan rusa fram i snömodden på trottoaren, så funkar det inte att gå heller.

Jag vill verkligen ha jullov känner jag. Och kanske någon slags hämtningshjälp, styra upp med granne eller andra.

Vinterklagan

Jag vet inte hur det ska gå till. Att hämta barn alltså. SL-kortet till trots är det som att jag rör mig motsols i en knähög grötig soppa och det går aldrig att komma framåt och sen är man ändå inte framme för man måste hämta ett barn till och sen är man ändå inte framme för man måste handla mjölk och sen är det försent för middag så alla grinar och bryter ihop och ibland kunde man göra vad som helst vad som helst för lite hjälp med den förhatliga hämtningen på två helt skilda platser i väder som inte tillåter cykel längre. Åtminstone hjälp fram till hösten, då barnen äntligen ÄNTLIGEN är på samma plats igen om inte moderaterna sabbat det eftersom de tar bort syskonförtur och jag hatar dem så innerligt för det.

Dagens outfit

Tog sonens halsband för att fira hans sista bvc-besök. Sedan tillhör han skolhälsovården, som visserligen är nästan obefintlig men ändå. Han väger 19 kilo, är 112 cm lång och teckningen imponerade stort - två randiga raketer i rött och grönt. Men vaccinet gillade han inte. Nu är han på dagis, jag på jobbet.

Barnens önskelista

Nu även med sonens önskningar.

Nyfikna på helgen

Spänningen är olidlig. Hur var min helg!? Hur VAR den? Jotack den var asskön, trots städningen som verkligen krävde sin man (och kvinna).

Det hela började med fredag, då tog vi det lugnt hemma. På lördag var det fullt ös, fotboll med dotter på kl 9, sen tog jag med gammal bästis till dotter, vi gick till dagis där det var basar, dit kom min mamma, sonen och så småningom F, när han hade inhandlat rundstickor och fixat lite nyckeltjafs. Vi lyssnade på Allsång på dagis, dottern köpte tusentals lotter och så fikade vi korv och goda bullar samt snackade med folk. Efter det begav vi oss hem för att andas ut, jag badade och lagade mat (revbensspjäll) och den åt jag inte utan då GICK F och jag hela vägen till Grand Hotel där vi först tog en drink i baren, sedan gick vi till Matbaren där vi hade bord och åt helt sjukt god mat.

Jag beställde sashimi med kött först, F tog bläckfisksallad, sedan tog jag kräftor, inte så goda faktiskt, F tog soläga med sill, sjukt gott, sedan tog han chokladfondant någonting och jag tog ostar, mycket gott, och så tog jag även en körsbärs-milkshake. Gott, gott, och gott. Vi bestämde att vi måste gå dit en gång i månaden för det var det bästa vi ätit på mycket länge (förutom havskräftorna, för salta med menlös sås till). Hela upplägget var så skönt avslappnat också. Bara mellanrätter, ät en, känn efter, vill du ha mer? Nej? Ja? Beställ mer!

Sedan GICK vi i snömodden hela vägen hem. Och somnade vid halv ett, sov till halv sju då sonen väckte oss, somnade om, sedan gick sonen med F till gympan och jag och mamma fortsatte med vårt stickprojekt, och så kom F och sonen tillbaka och dotterns kompis/granne kom och åkte pulka och sedan åt vi, mamma åkte hem, vi bakade pepparkakor och sedan gick jag ner med cyklar i källaren och så städade vi hela lägenheten och det var förskräckligt jobbigt men det blev fint!

Efter det pustade vi ut, åt varma mackor, F la barnen, vi såg Public Enemies som var en bra film om gangstern John Dillinger, sov vid halv elva, upp tio i sju, till skolan med dotter, till yogan, till Urban Deli, åt frukost själv och skrev ett manus, till jobbet, sen en fika med Ankan, nu jobba jobba jobba.

Genom mitt fönster

Vi bor i en idyll.

Fixat

Klar med veckans tråkigaste uppgift: ställa in cyklar i källaren. Då återstår tråkigaste uppgift nummer två och tre: städa och rensa garderober. Herre ge mig styrka.

Nej jag menade det här

Det här är min religion

Sa jag nyss till F.

Det enda jag inte klarar mig utan

Revbensspjäll i ugnen, couscousen redan tillagad. Men F och jag ska inte äta hemma ikväll. Min mamma är barnvakt så vi ska äta ruskigt god mat på restaurang.

Vi har ingen bil, vi har ingen pension, vi har inga dyrbara saker, vi har inga designmöbler, vi har inget tjusigt porslin eller stilrent badrum, vi har inget sommarhus (inget som vi äger i alla fall), vi har ingen skidutrustning, men vi äter väldigt god mat. Gärna på restaurang. Det är den lyx vi inte kan klara oss utan. Eller visst skulle vi kunna det, om det var värt det. Men få saker är värt att skippa restaurang, tycker jag. Jag skär hellre ner på klädinköp än restaurangbesök.

Det finns folk som mår dåligt av att det är rörigt hemma. Inte jag. Jag mår dåligt om min mage inte fått i sig något riktigt gott på länge.

Vi är alla olika. Och tur är det.

(I går hämtade jag son, gick hem, här var mamma med dotter, vi åt middag - laksa på kycklingfilé - sedan la jag barnen, vi kollade på rolig 15-årig dotter till Helena Bergström och Colin Nutley, Skavlan, sedan var det mycket tidig läggning. I dag gick jag med dotter till fotboll, därefter till basaren på dagis. Där var vi fram tills nu. Puh.)

Önskelistan del 2

Jo en sak jag också önskar mig - det är den här fina kashmirtröjan (i stl M) från Danmark. Som bara går att köpa på nätet.

Dessa kashmir-tröjor är för övrigt värda sitt pris, eftersom 1. Man använder dem JÄMT. och 2. De är snygga till precis allt. 3. De är varma och ändå tunna. 4. De är till och med bra på sommaren! på något mysko vis är de inte så varma då. Bara lagom, när sommarbrisen smeker överarmarna.

Julbord med Garbo Reportage

När jag hade lämnat dottern i går, åkte jag till Sergels torg, satt på Kulturhusets nyligen omgjorda bibbla och skrev och höll igång (de har el! de säljer kaffe! det är kallt!), sedan åt jag en svindyr räkmacka på Stories, dit kom mina förläggare på Positiv Förlag, jag fick serietidningar, jag åkte till kontoret via HM och väl där hann jag inte jobba alls innan det var årsmöte, samt glögg. Jag var sekreterare och blev dessutom utsedd till vice ordförande inför nästa år.

När allt var genomgånget och klart, stack vi allihop med buss nummer 3 till restaurang Kungsholmen, där det var julbord så det stod härliga till. Mycket, mycket trevligt och väldigt gott! Sillarna bäst.

Sedan drack vi lite glögg i Orangeriet (bredvid) och så taxi till Söder och så gick jag till Popvänster-klubben men därifrån hade mina kompisar gått så då blev det hemfärd med bussen. Somnade halv tolv men var ändå trött när radion satte igång i morse, tog sonen till dagis och han stod i fönstret och grät men jag åkte till jobbet och nu är det dags igen: att tjäna sina små hundralappar, så det grinande barnet kan få det jullov han så väl behöver.

Bussgolvet på fyran

Kom på en sak. Om fem år har alla egna mätstationer till bussar o tunnelbanetåg o tåg vi vill åka. Alltså alla kan se i mobilen aha om 3 min går trean från skanstull o jag hinner inte. Mer flyt, helt enkelt. Tidsrebeller undanbedes, liksom signalfel som sabbar maskineriet. Låt allt bara flyta på.

Utsikten från mitt fönster

Kontoret för dagen ligger mitt i mitten.

Lekar då och nu

Vi pratade ingenting, sonen och jag, på väg till dagis i morse. Han höll på med någon mysko lek som mest gick ut på att han pratade med sig själv, och om jag frågade något fick jag endast en sur blick till svar, eller så fräste han "jag leker!"

Sedan tog jag fram mitt SL-kort men fick ändå gå en bit från bussen, jobbade, yogade och är lite stressad över att knäna håller på att gå åt helvete, och så till dim sum-stället på Östgötagatan. Dit kom Bella, F, Jonas, och Joachim, gammal kompis från förr. Vi pratade om en midsommarfest i Halmstad, bland annat, en tipsrunda då sista utmaningen var: Gå ut i skogen och hitta det största levande du kan, och ta hit det. Den som vann kom med en förskollärare som han hittat i skogen.

Ja, sen gick jag till kontoret och här är jag nu. Cirka femton-sexton år har gått sen den där midsommarfesten. Jag längtar efter kaffe.

På väg till dagis

Sonen: det ser ut som pansarvagnar som skjuter så husen brinner.