lördag, januari 31, 2009

Helg med ös

Vi städade lokalen i går, var najs. Sedan snackade jag lite med brudarna i lokalen innan hemgång. F hade lagat mat, kyckling, sedan var det fredagsmys med mycket chips. I dag städning hemma, sedan sprang jag en lång runda och sen hem, lunch, F stack till lokalen och jobbade, jag gjorde kladdkaka med barnen och så gick vi till affären och köpte lördagsgodis och så hem och så kom grannen med två barn samt Ida och Mima. Nu är Tonys kompis H här och det är fullt totalt superös. Puh! Farmor kom precis och vi ska äta en zucchinisoppa jag slängt ihop efter Aujalay-recept. Skulle egentligen gått på finrestaurang men magsjukan (inte min thank god) satte stopp. Hasta luego.

fredag, januari 30, 2009

Skojiga mammor där ute

Våra barn sover tydligen bara 9 eller 10 timmar per natt, påpekade skuld-pappan numero uno, F. Ja vi är dåliga föräldrar. Ja vi måste göra något. Bjäbb bjäbb. Men i dag fick jag en rolig länk, "I'm the Mom" - jepp, så här är det. I går efter jobbet stack jag hem, möte med Anki, så hem och krama barn, sedan till Storkyrkobadet där Jenny var, efter badning och bastning blev det (en hel del) vin och lite mat på Grill Ruby och många bra saker blev sagda. En grejt kväll helt enkelt.

Fast inte för servitriserna eftersom ett par bredvid oss smet från notan.

torsdag, januari 29, 2009

Dålig nu igen

Förresten ska tydligen barn sova 12 timmar. Våra barn sover bara 11 timmar. Vi är dåliga. Men hur ska vi få till det? De vägrar ju lägga sig!

Etiketter:

En krävande eftermiddag


Jag hade den kanske jobbigaste eftermiddagen på bra länge i går. Dagen var okej, lunch med A, jobbade, så till dagis och hämta barn. De var motsträviga men det funkade. Vi sätter oss på bussen och åker till Vaccin direkt. Jag lovar dem glass om de tar sin vaccinering nummer 2, mot fästingar. Tony är skiträdd och nojar.

Går till Vaccin direkt och pyntar - håll i er - 800 kronor. Tony rymmer från rummet där vi ska ta sprutan, jag går ut och hämtar honom, håller fast honom, han gallskriker men tystnar när de tar sprutan eftersom det knappt känns. Men då har Nadia börjat bli rädd, hon som inte var rädd alls sist, och gråter, så då får jag hålla fast henne. Sedan tar jag, så blir det glass och bussen hem.

Väl hemma får jag sticka ner till tvättstugan medan barnen kollar film, det är alla lakan som vi äger i stort sett, så upp och laga mat, Tony kissar ner sig, Nadia blir bajsnödig precis när hon ska äta och sitter i en halvtimme på toa, sen är hon inte hungrig längre, jag ner till tvättstugan och så upp och så ner och så försöka lägga barnen, bädda om deras sängar, Nadia upprörd över skymfen att behöva ha pyjamasbyxor (alla nattlinnen i tvätten), skriker, jag skiter i henne och går ner i tvättstugan, men ringer upp mobilen så hon kan prata med mig i luren, hon grinar och grinar. Så går jag upp, läser saga, då är hon missnöjd över att sagan är för kort, och grinar igen, jag gör samma sak, ringer upp min mobil som jag tar med mig ner i tvättstugan och lägger luren på golvet så hon kan grina i den, så slutar hon faktiskt att grina, de lägger sig och somnar ganska tidigt. Heureka! Då kommer F. Vi vill lägga oss ganska tidigt, eftersom Nadia vaknade två gånger natten innan och vi är dödströtta. Måste såklart bädda även vår säng innan. Hämtar sista tvätten efter 23.

Nadia vaknar en gång under natten, kl 5, och letar efter klistermärket hon fick av vaccineringssköterskan. Tänder lampan. F går upp och släcker. Hon tänder den. Jag släcker. Hon har hittat sitt klistermärke. När jag vaknar 7 är Tonys lampa tänd i stället. Frukost, så sticker vi till dagis utan större incidenter.

onsdag, januari 28, 2009

Tvättid klockan 18

Det är så mystiskt, att livet tar stopp för vissa, medan det bara pågår för andra. Ibland ser människor ut som en myrstack invid ett stup. Små personer irrar omkring här på jorden, och så plötsligt försvinner några över stupet, och resten bara myllrar vidare.

Nadia myllrar extra mycket just nu, hon har totala spel hela tiden angående sin klädsel och varma byxor och så förstås läggningen, hon vill aldrig sova. Men i dag tänkte jag köra ett riktigt härligt rejs, med vaccinering, därefter hem och tvätta, därefter lägga barnen, maten vet jag inte hur den ska bli till. Kanske får de korv som belöning efter vaccinationen och så får jag resterna av de goda spare ribsen som vi gjorde i går.

Joggade hem förresten, från jobbet, i går. Kändes askonstigt att vara utan handväskan, bara ha lite slimmade kläder och bege sig hemåt. Men det var bra, ett oslagbart sätt att få in träningen i den pressade vardagen. Hem ska man ju ändå. Det tog bara 20 minuter extra.

tisdag, januari 27, 2009

Egoism slutar bara i ensamhet

Tidig morgon, jag äter frukost för mig själv (fil, flingor, espressokaffe och fiskolja i kapsel) och jobbar lite innan jag ska iväg till dagis och ikea och god only knows vad det var för en massa grejer. Behöver jogga i dag också. Maxat liv.

Måste komma ihåg lite grejer, därför to do-list
- Linser för synen
- Jobbmejla för ekonomin
- Krigsmejla för bra reportage
- Skridskor för unge 2 onsdag, unge 1 torsdag

Såg Familjen Savage i går, halva. Sorglig film. Vi har ett mycket underligt samhälle ändå. (Handlar om två vuxna barn vars pappa blir ensam när hans sambo dör, han blir utkastad från sin bostad och de skaffar ett torftigt äldreboende åt honom. Grejen är att han drog från dem när de var barn, tog aldrig hand om dem. Så trots att de skäms över att skicka honom dit betyder deras lilla insats att de tar mer hand om honom än han någonsin tagit hand om dem.)

måndag, januari 26, 2009

Sorglig söndag

Mamma tog hand om barnen i lördags, hon kom medan Tony och jag storhandlade, så F och jag träffade Bella Jonas med flera kompisar till dem på Dragon House där vi firade in kinesiskt nyår. Sedan öl på Embargo, sedan på Judith och Bertil, sedan hem, sov, vaknade, mamma på teater, vi fyra stack till F:s lokal och blev fotograferade av Annarut, familjeporträtt (senast vi tog ett var 3 år sen så vi kommer att se utvecklingen), så tog vi tuben till dem i Bagarmossen, åt jättegod mat och snackade, sen tuben hem, barnen sjövilda, F la barnen, jag kollade Carola-dokumentär. Så ringde Ida och jag fick veta att min morbror dog i går, bara 77 år. Väldigt sorgligt.

lördag, januari 24, 2009

Musiken är tillbaka!

Vi började spotify-a i går! Helt fantastiskt bra. Tack vare grannen, pappa L. Vi hittade även logitech-sändaren (Tony hade lagt den i min strumplåda) så nu kan vi sända all spotify-musik till den gamla 80talsstereon i vardagsrummet. Lovely.

(Men nu bryter andra saker ihop i vårt hem: Duschen har inget tryck i sig och den trådlösa telefonen verkar sjunga på sista versen.)

La oss tidigt i går, läste Kalles bok och så upp vid åtta. Frukost och sen jogg, fick springa på gatorna på grund av isen och slasket, men, precis under slussen blev jag totalt nerdränkt av en bil som körde igenom en gigantisk vattenpöl! Det bara fortsatte spruta i flera minuter, men det enda som gick att göra i det läget var att fortsätta springa och låta kroppsvärmen verka, för att inte bli till is.

Nu kommer helgaktiviteter: Lunch, handling, lördagsgodis, umgänge. Hasta luego.

fredag, januari 23, 2009

Att ängslas i sin medelmåttighet

Kulturmänniskor. Håller sig alltid på rätt sida. Ser till att alltid ha de rätta åsikterna. Vad som är dåligt. Mama är ytligt. Den komikern suger, medan en annan är bra. Det ska vara stuckatur. Det ska vara småskaligt. Det ska vara svårt, litet, komplicerat. Men. Nu kommer mitt men. De riktiga kulturella genierna håller naturligtvis inte på så här. De är intresserade av livet. Av vår tid. Av människor. Det är bara medelmåttorna som försöker hålla ordning, mota det fula och felaktiga ifrån sig. Ett exempel. Carola och Runar säljer videon från sitt bröllop via Livets ord. Vem tror ni köper den videon? Jo, Ingmar Bergman såklart. Han ser den om och om igen. Han intresserar sig. Han är inte rädd för att vara fel, för att tappa credd. Han är en kreativ, öppen människa som nyfiket betraktar allt som verkar spännande. Där ser ni, medelmåttiga kultur-credd-pajaser. Ni har en del att lära.
Källa: Magasinet Filter.

Etiketter: ,

Så ser kvällar ut

Hemdrumlandes vid midnatt, efter Kalles releasefest, på Stritstranden, som Street heter i hans bok. Försökte snacka men F ville sova. Så upp med Tony, det enda hemvarande barnet, och åt frukost, gröt. Killarna gick, jag till jobbet. F och jag är helt fascinerade över hur lite strul det är med ett barn. Skillnaden är avgrundsdjup. Det går inte att jämföra. I går hade F sagt till Tony: "Dags att lägga sig nu." Tony hade svarat: "Okej." Och gått och lagt sig.

(För att konstratera med hur det brukar vara:
F eller jag: "Nu är det dags att gå och lägga sig."
Från barnrummet: "NEEEEEEJ! JAG VILL LEKA! JAG VILL HA VATTEN! JAG VILL BAJSA!"
F/jag: "Okej, gör det, sen ska ni sova."
En timme senare: Ingen sover.
Jag/F: "Sov nu!"
Barnen: "NEEEEJ VI LEKER!!"
F/jag: "Om ni inte sover nu kommer vi att..." (olika mer eller mindre kreativa hot om att de inte ska få göra roliga saker, totalt tomma, verkningslösa hot, ibland till och med elaka beroende trötthetsgrad hos föräldrarna).
Barnen: "NEEEJ! OKEJ JAG SKA SOVA!"
En halvtimme senare: Tony har - i bästa fall - somnat. Nadia liksom dräller omkring, stapplar fram i totalt trötthetsrus, och plockar med sina leksaker.
F/jag: "Nadia. Helt ärligt. Lägg dig nu, din kropp behöver vila."
Nadia: "Jag ska bara göra klart..."
Diverse mummel hörs från barnens rum. Av typen: "Påminn mig att jag ska leta efter barbiens hatt. Påminn mig att leta efter Ciceros teckning. Påminn mig att jag ska få godis på lördag."
F/jag: "Tyyyst och sov nu! Vi ska påminna om allt. Bara sov.")

torsdag, januari 22, 2009

Jogga svart, inget för mig


En anledning till att inte lägga in bröstimplantat, eller vad säger ni? Anorexi på äldre dar har också sina nackdelar.

Har nu - otroligt nog - kommit till skott och köpt joggingkläder. Känns bra att äntligen få det hela gjort. Jag är nu innehavare av: En varm jacka för jogg, en långärmad t-shirt som andas, ett par joggingtajts. Tyvärr är jackan och tajtsen i svart. Jag är egentligen motståndare till alla ickefärger. Men vad gör man. Det här är likformighetens stad/land. Den enda, absolut enda existerande färgen på joggingkläder är svart. Till och med mörkblått är för radikalt för alla svenska joggare.

Mammaångest

Lämnade två gråtande barn på dagis "mamma gå inte". Hjärtskärande som vanligt. Ska dessutom skicka Nadia att sova över hos en kompis i kväll och själv ska jag ut på galej. Men vi har ju resten av livet tillsammans. Åtminstone den delen av livet då de behöver mig, sen får det bli annat.

Nu ska jag vidare, har ett lunchmöte på gång i City.

onsdag, januari 21, 2009

Billig själsfrid

Firade in Obamas invigning i går, tog med mig ungarna hem till Martin, som beställde amerikanska pizzor och hade köpt budweiser. Så Tony, Nadia och jag åkte buss till Hornstull och fick sedan vänta i det vedervärdiga vädret (blöt tösnö, samt isig/blöt mark) i lekparken, Högalidsparken, eftersom vanliga vuxna arbetar till 17.

Martin kom dock ganska snart och vi beställde pizza och ungarna viftade med amerikanska pappersflaggor. Nadia tyckte att vi hade överlistat Martin som serverade popcorn FÖRE maten, helt crazy enligt henne. Sedan frågade Tony Martin varför han inte hade ett barnrum. "För jag har inga barn", sa Martin. "Men jag tycker i alla fall att du ska köpa ett barnrum", sa Tony. Alla måste tydligen ha ett barnrum med leksaker. Jag pallade inte att släpa med mig barn på bussen en gång till utan tog taxi hem. 100 kronor för själsfrid, billigt tycker jag. F la dem, jag kollade tv, somnade tidigt.

I morse fick jag ta dem till dagis och det var mycket skrik innan vi kom iväg. Yogade. Nu - jobba!

tisdag, januari 20, 2009

Räkornas skal ska sparas


Något med ständigt glada människor gör mig liksom helt hooked. Varför är de alltid glada? Varför blir de aldrig irriterade och ryter och hojtar och bara beter sig allmänt svinaktigt, som jag till exempel?

Kan inte sluta fascineras.

Från det ena till det andra (hm), snart måste jag göra maten som Pernilla Wahlgren tipsar om på sin blogg på mama.nu: Räkor och spenat-sås till pasta. Lät så gott!
Tydligen enkelt:
1. Stek räkskal med charlottenlök, buljong och lite matlagnvin. Salta och peppra. Ha i en klick smör om du vill.
2. När det kokat ihop till en skön fond, silar jag bort skalen och kokar ihop fonden tillsammans med matlagngrädde. Kryddar med salt, peppar och basilika. Sist har man i färsk bladspenat och de skalade räkorna. Låt dom bara bli varma och ta av från plattan och blanda i spagettin. Servera med parmesanost om du vill.

Feeling för feeling

Var på premiären av Mammut i går. Alltså galapremiär, med Moodysson på scen efteråt och hela alltihop. Plus snittar och så vidare. Innan dess hämtade jag barnen på dagis och väntade in barnvakterna Ida och Mima. Nadia var irriterad över att vi fick göra kul saker jag och F och att hon inte fick följa med. Hon var också ledsen senare på kvällen. Lite mycket att sticka iväg på måndagkvällen när de precis varit borta hos farmor och farfar hela helgen. Men vi ska betala tillbaka.

I dag svärs Obama in på sin presidentpost. Det känns stort. Bara inte någon idiot dödar honom nu! Jag vill verkligen veta vad han ska göra, åt krigen och ekonomin. Såg en fantastisk dokumentär om USA:s vansinniga statsskuld i söndags. Se den alla! "Superskulden", Dokument utifrån, går den 23 januari på Kunskapskanalen.

Hur Mammut var? Jo bra. Saknade bara den där Känslan, som funnits förut hos Moodysson. Trots att det här på ett sätt berör mig personligen mer än andra av hans filmer saknade jag hans känslodyk, det som han varit så bra på. Nåja. Ska inte klaga, en väldigt tänkvärd film var det. Alla borde även se den.

måndag, januari 19, 2009

Jag arbetar inte ideellt

Nu blev jag helt plötsligt så jävla trött på att göra gratisjobb. Usch vad trött jag blev på det. Men många vill gärna att man ska jobba gratis när man är frilans. Forget it säger jag bara. De sitter där med sina månadslöner och bara "det här kan hon säkert fixa som har en massa tid" - ursäkta jag har barn att försörja! Okej om det var Amnesty som frågade, men liksom kommersiella företag, varför skulle jag offra mig medan de håvar in storslantar? Förklara det den som kan.

I går stack jag ut och sprang. Fem minuter efter att jag kom hem sprang vi igen, jag och F, mot pendeltåget. Ut på landet, där hela familjen bastade och hade det mysigt, sedan bjöds vi så gentilt på söndagsstek av F:s mamma, så bilen mot tåget och så bytte vi igen till pendeltåg och så hem. Barnen trötta, bröt ihop och tjöt och gnällde. Men i slutet allting gott. Jag läste saga, de somnade skitsent, F väckte dem vid 7 i morse, de gick till dagis. Jag tog bussen till arbetet, hade tänkt ta cykel men F hade nyckeln. Hädanefter: kodlås. Å andra sidan snöar det så fel blev rätt till sist.

söndag, januari 18, 2009

Stressa ner, men hur?

Fan vad bra det är med Moas hälsoresa! Tror verkligen på den där anti-stressgrejen, verkar vara bra metoder också. Vågar inte länka för ibland blir man liksom liggande under en artikel bara för att man länkar. Men här är länk, klistra själva: http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=874754 (och Moas blogg ligger i min bloggroll).

Stress kan verka så enkelt, bara "skärp dig" och sluta stressa liksom. Men så enkelt är det inte, inte för vissa av oss. Med det inte sagt att det inte går att göra något åt.

Lördagen spenderades i hemmet, med att städa och laga mat. Så kom Bella och Jonas och åt. Förrätt: Skagenbakelse på hemmagjord majonnäs, asgod. Varmrätt: Smörstekt röding med ansjovissmör och sparris, tomat och salladslök (Markus Aujalays recept), efterrätt kolaseg kladdkaka, min specialitet.

lördag, januari 17, 2009

Killsnack och kvitton

Gårdagen ägnades åt serier och åt att klistra kvitton. Har fått färdigt hela ekonomin, alltså alla papper till deklarationen 2008. Nu gäller det bara att forsla över allting till min revisor.

F ringde och jag stack till UC för att ta en öl. Sedan var det dags, hoppade på tuben till Teatergrillen (blir som vanligt helt förvirrad av nya uppgången vid Stureplan). Belinda, Karin, Karin och jag blev det till sist, de andra hade barn att ta hand om, med eller utan magsjukor. Vi pratade om livet och media och killar såklart (ungefär 2 procent av konversationen - F har någon machoidé att brudar som träffas endast pratar om killar, men så jävla intressanta är ni inte). Sedan taxi hemåt, F kom hem strax efter mig, vi åt mackor, sov till 12. I dag ska vi städa, det ser helt sjukt ut hemma hos oss.

fredag, januari 16, 2009

Mamma på vift

Ja jag skulle berätta lite om vad som händer. I går hämtade Nadias bästis A:s mamma, Icka, både Nadia och Tony och de fick gå hem till A och leka efter dagis. Så jag knallade hem och fick sitta i allsköns ro och äntligen se klart Selma på tv. Så kom barnen och F, de hade haft jätteskoj men Tony kissade ner sig.

F la dem, jag pratade med Becky, vi kollade på vår lovefilm, "King of Kong", ska berätta mer om den senare men hilarious, vuxna människor som spelar dataspel liksom vad är det för fel? Sedan nästa dag stack F till dagis med barnen, de fick sedan åka med farmor och farfar till landet. Och nu drar jag ut och festar såklart. Vi ses i vimlet.

Den omänskliga kvinnomänniskan

Jag tänker att många unga kvinnor i dag verkar se sig själva inte bara som objekt utan som hyperobjekt. Alltså som troféer, som något lyxigt som de "ger" till mannen. Och då menar jag inte bara uppenbara personer som Gynning när hon fotograferas för Café, utan även vanliga brudar, som har bra, eftertraktade jobb och klarar dem galant, men genom strikt regim (bantning) och snygga/dyra/avslöjande/coola kläder får gå fram i livet som levande chokladpraliner. Responsen är också lite märklig. Någon kille "vinner" henne, ja, det finns helt normala snubbar som formulerar sig så. Som vore hon en sak. Och hon själv vill vara en sak. Jag pratar på ett sätt inte om förtryck. Jag pratar om omänskligheten i att inte vara människa. Inte ens för sig själv.

torsdag, januari 15, 2009

Att sväva omkring

För övrigt har Nadia upptäckt Abba, hon vill hemskt gärna ha skivan där de sjunger Mamma Mia. Jag kommer inte komma ihåg att köpa den. Tony vill bara ha Wall-e. Han är galen i Wall-e. Jag lyckades bara hitta en konstig med brandsläckare i rymden som han stör sig på eftersom man liksom inte kan ta ifrån Wall-e brandsläckaren. Fråga mig inte. Det är en lång historia.

Bengan håller med mig

Det är så mörkt vid 7 på morgonen här i Stockholm. Jag vet. Jag sprang då nämligen. Nu har jag sagt det och mallat mig. För övrigt är jag ungefär lika misslyckad som i går och kämpar och kämpar med min artikel, den där med fuckad fakta.

Blev så glad när Bengt Ohlsson skrev om Stjärnorna på slottet i På stan i dag. Det är en genialisk dokusåpa och den kulturjournalist som dissar Stjärnorna på slottet kan inte vara intelligent, det är icke möjligt. Naturligtvis ska man låta gamla kändisar snacka fritt. Främst av två anledningar:
1. De är visa av erfarenhet på grund av sin ålder, och vet en massa grejer som de yngre delarna av folket inte har någon koll på.
2. De är så gamla att de struntar i vad folk tycker och säger precis vad de vill. De har ändå ingen karriär att tänka på, ingen arbetsgivare att ta hänsyn till.
Överhuvudtaget ska vi börja lyssna lite mer på folk som inte tar hänsyn. Det blir så mycket roligare då. Och ärligare.

onsdag, januari 14, 2009

Journalist med faktafobi

Helt flummig av dagens yoga. Mötte Otto på kontorsmaterialbutiken. Han har en dotter som jag vill se, hon är ganska ny. Vi sa: Om två veckor då jävlar. Ska vi åka dit.

Annars sitter jag och hittar på lite sjömansaktiga saker. Jag är en jävel på att hitta på. Det verkar vara mitt kall här i livet. Sedan har jag lite sanning också att ägna mig åt, det är genast mycket svårare. Fakta hit och fakta dit. Fuck you fakta skulle jag vilja säga. Åtminstone i dag.

Familjeliv är lika med fajt


Nu är Jasmine (Aladdin) Nadias nya idol (efter Disney on ice). En framåtrörelse ändå, eftersom det innebär att hon
1. Gillar blått (ljusblått) och inte bara rött och rosa.
2. Kan tänka sig byxor, om de är lite fladdriga och kombineras med något som knappast kan kallas t-shirt, mer en slags bh-topp. Suck.
3. Accepterar att mörkt hår också är fint. (Hon har ju själv mörkt hår men strävar efter blont, som man säger i yogan. Bara det att den här strävan inte är så konstruktiv.)

Annars är hon stockkonservativ och extremt bestämd när det gäller kläder. Och vägrar konsekvent att lämna prinsesstadiet. Oerhört segt. Hon skulle vara så fantastiskt fin i jeans. Men men. Man måste vänta. Så länge Tony fortfarande gillar en skön klänning är feministen i mig ändå ganska nöjd.

I går gjorde vi förresten en mysig grej: Drack lite te innan läggning. Allihop. Mycket trevligt. Nadia ville upprepa myset på morgonen, men då hade F gått sin fettbrännarpromenad och jag vad distraherad av DN och, kanske det största problemet av alla - ingen av barnen är intresserad av själva ÄTANDET av frukosten. De begär hela tiden något nytt att äta vilket gör mig topp tunnor rasande och så tar skrikhelvetet vid till sist, som alla andra morgnar. De kommer hungriga till dagis och man vågar inte tänka på vad som händer sen. Men - c'est la vie.

tisdag, januari 13, 2009

Jagad av det tillrättalagda

En skiva jag längtat efter på sistone är ganska otippat "Jag blir hellre jagad av vargar" av Orup. Jag minns inte alla låtar, men dem jag minns var väldigt bra. Och då hade han fortfarande lite humor och en gnutta rockenroll kvar i sig, var inte så förbannat präktigt tillrättalagd som han blev sen. Det smöriga hade ännu inte bretts på liksom.

ps. Skivan hette typ gamla flickor och nya!? Nej, Flickor förr och nu. En bra duett med Karin Wistrand innehöll den. Tänk ändå vad jag är gammal. Detta finns inte ens på youtube.

Jag har svårt för Ung vänster-människor


Jag joggade! Jag är bäst. Det var helvetiskt jobbigt, i svinottan, mörkt som fan, hade inte ätit frukost. Sedan hem, snabbäta, snabbduscha, och så fick jag cykla snabbt som fan till lokalen på grund av några rörmänniskor som måste komma åt rören här.

I går lagade jag middag för jag vet inte hur många, men det var måndagmiddag i alla fall, som startar upp nu. Fullt ös, men jag måste säga att barnen verkar gilla måndagmiddag väldigt mycket. Tony var väldigt positiv till tomatsoppan med matvete i. Mitt bröd som tog hela helgen att baka var för övrigt HUR GOTT SOM HELST. Brunkans långa (fast med dinkelsikt i stället för det där konstiga vete?mjölet). Faboulous. DN var där. Mer om det senare.

Börjar verkligen komma igång med livet känner jag. Och karriären. Alltså min karriär (för övrigt ett mycket överdrivet ord för vad jag gör) ska delvis förändras, bara delvis. Och det är det jag sysslar med dessa dagar. Annat än jag brukar göra. Annat skriveri. Viva la differencia. Jag är sååå för demokrati. Så emot elitism, för övrigt. Ville bara säga det.

måndag, januari 12, 2009

Ana startar upp

Nej nu är det nystart på allvar här. Mina grundförutsättningar för nystart är:

1. Jag är trött som ett jävla härke eftersom jag försöker få Nadia att lägga sig tidigare på kvällarna genom att väcka henne 7, ja, även helgmornar. Alltså har jag och F gått upp 7 på morgonen mot vår vilja (plus att det gick två spännande program på tv i går, ett om stress och ett om de överlevande efter flygkraschen i Anderna, shit vad intressant alltså, kunde inte lägga mig förrän jag sett det till slutet - de åt upp sina kompisar).

2. Jag är utfattig, på alla konton, och det håller i sig till den 20-23 januari (sen kommer lön och den kommer ta slut omedelbart, då tillträder ännu större fattigdom som jag inte ska tänka så mycket på just nu för då blir det bara panik).

3. Jag känner mig ganska lugn i övrigt.

4. Jag ska ändra min karriär i år. Jag börjar i dag. Det kommer att gå bra.

5. Jag ska vara mer seriös i min träning det här året. Halvmaran eller St Eriksloppet som det hette förr, är den 12 september. Dit är det i dag 34 veckor. Jag ska springa 3 gånger i veckan, samt styrketräna hemma eller yoga. Kanske skiter jag i att skaffa träningskort, eller så köper jag ett och tar en del spring på rullband - i så fall måste jag ladda ner böcker i en mp3-spelare jag ännu inte äger (Tony har förstört min liksom han långsamt demolerar varenda sak som finns i vårt hem, i går var det Nadias uppdragbara ask med dansande ballerina).

6. Träningsupplägg: Först 20-veckorsprogrammet som ska få mig att springa 2 mil på två timmar. Vecka 1 av 20 börjar i dag. Men själva loppet är om 34 veckor så jag har efter de 20 veckorna 14 veckors marginal, för sjukdomar, semestrar eller möjlighet att spänna bågen ytterligare så jag springer på under 2 timmar.

söndag, januari 11, 2009

Helgen i korthet

Fredag efter jobbet: Mötte familjen vid Skånegläntan, gick till Nem nem och åt. Inte så bra som vi trodde. Barnen skötte sig helt ok.

Lördag: Barnen fick inte vara ute på hela dagen. Jag däremot stack och yogade och i övrigt ägnade vi oss åt sjukt mycket matlagning, särskilt F. Allt blev gott. När jag lagt barnen stack jag till Skatteskrapans bar och drinkade lite med Caroline och Ann. Det var trevligt.

Söndag: Försökte få sova liiite längre men det blev till 9 prick. F stack och simmade, jag läste tidning och försökte se Stjärnorna på Slottet trots totalt kaos runt mig, sedan gick vi ut på gården och försökte leka med grannbarn men det var mest en massa skrik och önskningar om annat (inte konstigt för det blåste iskallt), sedan kom Jon och Anna med alla sina barn och de fick en väldigt god thaisoppa (av F igen) så åkte de nyss. Nu ska F lägga barnen. I morgon är han borta hela dagen, flyger till Oslo och tillbaks.

fredag, januari 09, 2009

Nu går vi och badar!


Den här bilden är bara för bra. Trots att personen är så långt borta vet man precis vem det är. Och det ropas något, det kan ni vara säkra på. Tagen den 18 juli 2008 i Kroatien, såklart.

En lurad joggare

Det kanske verkar som att jag lagt ner träningen. Men det har jag inte. Jag försöker bara komma på hur jag ska lägga upp den. Men jag har hittat ett träningsprogram, som gör att jag inom 20 veckor kan springa halvmaraton under 2 timmar. Det är ju bra, i och med att jag om 37 veckor SKA springa halvmaraton. Då har jag 17 veckors marginal, som jag kan använda till att försöka springa snabbare.

Nästa vecka börjar de 20 veckorna. Måndag är enkelt: vila. Tisdag: 32 minuter spring. Onsdag: vila (yoga). Torsdag 32 minuter igen. Sedan är det bara lördag kvar: 60 minuter jogg+gång, alternativt 45 min spring.

Det ger mig tre dagar att hitta mina ultimata träningskläder. Började i dag med joggingskor. Känns lite konstigt att köpa nya när man redan har ett par i exakt samma modell. Typ som om kommersialismen har vunnit över mig. Men vad fan. Är man lurad så är man. Jag bjuder på det, kommersialismus!

Seriöst kanske inte är så värdelöst

Sitter och kollar lite youtubes på min tonårsidol, Joakim Thåström. Såg honom på konsert på Vdala nation tillsammans med min första kille, Mathias, året var 1988 (ja hela imperiet var ju där såklart, men jag såg bara Joakim). När man ser alla dessa gamla videos slås man av 80talets allvar. Det är så lätt att skratta åt det hela nu när ironin tagit över och vunnit en jordskredsseger.

Men det är ändå något vilsamt över det sorgliga, tragiska, överdrivna. Det känns lite soft. Man ska ändå ge 80talet det tycker jag. Ironi är så stressigt, flåsigt, bråttom. Tragik och dramatik är lite lugnare. Så tare lite soft och deppa ner dig vetja!

torsdag, januari 08, 2009

Familjen på tåg


Så här såg det förresten ut när vi åkte tåg typ den 27 december förra året. Alltså förrförra veckan. Ida i förgrunden, min familj i bakgrunden. Foto taget av: Mima. Tack!

Rädslan för tomhet

Jag har inget att säga. Just därför bloggar jag. Bloggen är liksom horror vacui. Rädslan för tomhet. Öppna en ny post och fyll den med bull. Så känns livet lite mer meningsfullt. Eller nåt i den stilen.

Läser en del just nu för övrigt. Har haft en Läckberg-kavalkad. All denna vanlighet. Jag vet inte vad jag ska säga. Blir mest sugen på att fly till främmande länder när jag läser. Vad som helst utom svensk småstad.

Kan man dubbla sig själv?

Saker som behövs eller behöver göras:
Ny pulka.
Att någon tar barnkläderna till Myrorna.
Att någon (jag) rensar ur min garderob.
Att någon (jag) framkallar alla miljoner digitala bilder och stoppar in dem i album.
Att någon (jag) rensar i mitt badrumsskåp.
Nya springkläder för kallt väder. Nu har jag till och med presentkortet!
Som vanligt - tid. Jag behöver tid. Och så skulle jag inte ha något emot affärer som öppnade när jag går förbi dem, vid 9-tiden. Men allt öppnar 10, 11 eller 12. Då går jag ingenstans. Då sitter jag vid min telefon och dator och ringer och skriver för fullt.

onsdag, januari 07, 2009

Namrullar med sötstark sås


Najs första dag! Ett jobb gick halv och halvt om helvete, det andra blev också relativt misslyckat men ändå haltande åt rätt håll. Fast det gör inget. Det var skönt att jobba.

Nu ska jag hämta söta barn och gå hem och rulla lite vietnamesiska vårrullar. Ja vi skiter ju i barnens smak, och lagar bara sånt vi gillar själva. De äter ändå inget. Så nu blir det glasnudlar och koriander för hela slanten, hehe.

Businessen rullar igång

Back in business igen. Som vanligt hade min dators virusprogram problem. Datorn fixar inte att vara avstängd i 10 dagar. Vad är det liksom? Människor klarar att koppla ifrån, men datorn klarar inte att inte vara uppkopplad.

Ska försöka göra det ekonomiska så snart som möjligt. Alltså skicka alla kvitton till min revisor. Det brukar ta cirka 5-6 timmar. Sedan återstår endast signering av deklaration. Samt att betala skatt så klart. Men det gör jag så gärna. Jag tycker att det svenska skattesystemet för egenföretagare fungerar jättebra. Allt är simpelt: You give, you get. Betala mycket skatt, och du får stor trygghet, du ingår i det sociala nätet med försäkringskassa, bra sjukpenning, föräldrapenning, en viss pytteliten pension (men ändå!) och så vidare. Betala lite skatt och du är strippad. Ingen trygghet. Medge att det finns en solklar logik!

I dag ska jag hitta på grejer. Fast först ringa en intervjuperson. Sedan hämtas barn kl 16. Nadia är totalt slut eftersom hon vägrade somna före 22.30 i går. Vi var förresten och åkte skridskor på Trekanten i går, en sjö. Belinda och E kom också. Tjejerna snackade en massa på vägen hem till Belinda. De lekte och badade. Vi snackade. Åt lasagne, åkte hemåt. Läggning. Tony var väldigt positiv: "Jag har tittat på Bolibompa. Det handlade om töt." Vaddå? Döden. "Just det, töt. Det var kul."

tisdag, januari 06, 2009

Egenföretagare utan vinstintresse

Ja sista dagen på lovet i dag. Känns helt okej. Jag tror att det här är första jullovet på länge när jag inte jobbat ett endaste dugg. Det är tecken på välstånd. Inte ekonomiskt sådant, gudbevars, utan mer mentalt välstånd. Januari blir en mycket fattig månad. Februari också. Men det var det värt.

Hittar bara fördelar med det osäkra livet som icke vinstdrivande egenföretagare. Nej, jag gör inga vinster. Jag klarar bara hyran och maten och det där nödvändiga på min inkomst. Å andra sidan, när en chef är dum säger jag bara: hejdå. När någon vill att man ska jobba övertid skrattar man hela vägen hem. Aldrig, aldrig någonsin att jag jobbar över för någon annans vinning. Jag har min egen vinning att tänka på. Den vinningen består av tid. Tid för mina barn och för mig och för andra jag bryr mig om.

måndag, januari 05, 2009

Italiensk besvikelse

Alla ni som googlar på "italienska män" och hamnar hos mig - förlåt mig. Jag gillar dem bara inte. Och för att vara mindre rasistisk ska jag säga att jag menar män mellan typ 13 och 50, övriga italienare är mycket trevliga. Men de där andra är så sexistiska att det inte går att vara i dess närhet, åtminstone inte som svenska. Sorry men jag bodde där i 6 månader och det var som att befinna sig i ett fängelse. Kalla dem inte för uppvaktande. De raggar inte kvinnor. De hatar kvinnor. De föraktar kvinnor. De är Europas talibaner.

Dagarna går, intensiteten består

Vi ska åka skridskor i dag igen. Det är fullt ös här på jullovet. Massor att göra hela tiden. F gick en långpromenad, när han kom hem igen och försökte äta frukost och läsa tidningen stod Nadia och kulsprutesnackade om Tingeling i cirka 15 minuter i sträck.

Allra helst skulle jag vilja åka i lugn och ro till Stadium och rusta mig för joggning i den iskalla kyla som råder. Men först måste jag leta fakturor och annat fix. Nadia är frisk i dag igen. I morgon är vi bjudna på middag.

söndag, januari 04, 2009

Skridskoprinsessor och kräksjuka

Upp tidigt, hämtade Nadia på centralen, sedan raka vägen till Globen och Disney on ice. De var tagna. Men kommersen stenhård. Vi gick in i gallerian Globen och åt sushi, alla utom Nadia som var grinig. Tog bussen hem, Nadia glad över nytt dockskåp jag fixat på grannarna.se, men så krackelerade hon och spydde - magsjuk. Jag ut och joggade en kortis, Nadia kräktes lite till, så åt hon två äpplen och somnade. Tony lekt brutala lekar med sina plastdjur i sitt rum men somnade till sist. Kanske blir det en strulig natt.

lördag, januari 03, 2009

Nu skulle det smaka med en kopp

Annars vill jag tipsa om en sajt som är mycket rolig. Många känner sig träffade av detta kan jag tro: Stuff som vita gillar. Längst ner är nummer ett på listan. Kaffe.

Pojke med julbock

En Tonydag i dag

Och i går fyllde pappa 70. Förmiddagen lekte Nadia och Tony med Selma och Jacob, sedan stack jag och Tony till Hötorgshallen och mötte Ida och Mima och handlade massor av lyxig mat plus en korg, till pappa. Mötte Nadia och F på tåget till Uppsala. Åt gott och firade pappa, lämnade Nadia där och åkte tillbaka med 21-tåget vilket betydde att Tony somnade först kl halv elva. Vi såg fransk thriller, "Berätta inte för någon", riktigt bra. Upp vid 10. I dag vill Tony kolla in riddare på Livrustkammaren. Men vi tänkte eventuellt gå på bio i stället. Han njuter inte lika mycket som sin syster av att ha mamma och pappa för sig själv. Så fort han hade ätit upp sin frukost sa han: "Nu ska vi åka och hämta Nadia".

torsdag, januari 01, 2009

Den 1 januari, en aktiv dag




Ja det var en schysst middag hos Belinda, verkligen festligt för barnen också. Nadia och Tony saliga. De var vakna kl 12 men Tony gillade inte fyrverkerierna och sa "jag är trött i kroppen" strax innan han somnade i dubbelvagnen vi tagit med. Nadia somnade först kl 2 på natten efter att ha matat i sig prinsessfilmer.

Sedan gick vi faktiskt hela vägen hem från Gröndal, med sovande barn i vagnen. Tog högst 30 min. Skönt. Somnade halv fem och upp vid 10. Barnen fick kolla film och så gick vi och åkte skridskor. Tony börjar lära sig! Jag stack dessutom käckt ut och sprang efter det. I kväll ska vi träffa vänner på krogen. Ha barnvakt. Fast det blir kort. Är så trötta...

(På bilden var barnen i lekrummet annars hade de fått vara med.)

Etiketter: , ,

eXTReMe Tracker