söndag, november 30, 2008

Uppgift: Aktivera tv-knarkande barn

Fredag - tog hand om grannens kids, jag gick över med dem till sig och de la sig vid 21-tiden. Snackade med A om företagsamhet med mera fram till midnatt, hem och sov, lördag - F satte på Barnkanalen och barnen kollade så vi fick sovmorgon till 9! Upp och F åkte till affär för att fixa presenter med Nadia. Tony kollade ännu mer tv, jag vet, usel förälder, medan jag jobbade, så kom ungarna och F skjutsade oss till Jacobs 5-årskalas. Jobbade lite även där, barnen hade skoj, sedan gick vi under stort gnäll till t-banan. Hemma vid 18, F hade storhandlat och tvättat.

Vi åt pyttipanna, barnen fick träffa barnvakterna A+Mima, F och jag stack iväg på fest nummer 1: Ett 40-årskalas nära Ringvägen, Stina W. Där träffade jag en del gamla kompisar och kollegor, sedan stack F och jag till Martin&Nat.s inflyttningsfest. Vi snackade och höll igång ända till kl 4. Stackars Mima som fick vila på soffan, och gick hem när vi äntligen kom.

Även i morse blev det förstås en massa tv för ungarna. Nu ska vi skärpa oss och göra dagens Aktivitet, en sedan länge utlovad.

fredag, november 28, 2008

Min Matilda Wendelboe-dröm

Kläder jag vill ha på MW:
Grace Jones-jackan i medium, silver. Mest akut.
Den tunna tröjan av Pernilla vad hon nu heter.
Det lyxiga blåstället, medium.
Den där polon som jag kunde ha i small. I grått, ljusare grått.

Än så länge bara en dröm.

Tema äta mycket, träna lite

Gårdagens tema: Hunger. Åt frukost springande till Freud, kaffe därefter, kom till jobbet, åt ärtsoppa hos MW till lunch, hämtade barn, höll på att krevera av hunger och lagade hemmagjorda fiskpinnar med smörslungad spenat och kokt potatis, åt mycket, stack till Mima och kollade kattungar med barnen, stack hem igen, gick till MW en gång till (Sofo nights) och tog ett glas vin, vilket bara väckte ännu mer hunger, åt middag no 2 - en entrecote på Sacre Coeur, med A och S. Pratade lite om ungdomen, kring 20-årsåldern och hur förbannat oskyldig man ändå var. Många runtomkring en var inte så oskyldiga. Må de brinna.

Dagens tema: Möte och allmän trevnadskänsla. Dessutom fortsatt usel träningsdisciplin. Men jag har så mycket att göra.

torsdag, november 27, 2008

Jogging Jesus Christ Superstar

Min träningsgud, varför har du övergivit mig? Alla med tips om hur man kommer igång igen efter att förlorat "det", det vill säga sin joggingövertygelse, tala nu eller var för evigt tysta!

Etiketter:

Lite knep och knåp för jobbångest

Kom alldeles nyss till jobbet från Freud, kan man säga. Ska snart prata med Dr Phil, kan man säga. Förklarar saken närmare senare.

Annars pågår livet. Barnen är gulliga, rätt softa. Nadia var på simskolan i går. Herregud glömde ju det viktiga! Hon kan numera simma! Det är stort. Hon bara kastade sig ut, fröken frågade om hon vågade simma själv och hon provade. Sedan blev det raka vägen till tokbassängen med rutchkanor. Där simmade hon också utan vingar/armpuffar trots alla bröliga tonårsgrabbar (som man skulle önska hade en egen planet de kunde vara på tills de blev normala igen). Hem, hade jobbångest, la barnen, tittade på tv med jobbångest, läste mejl med jobbångest, stickade med jobbångest, la mig, vaknade och satte igång. Som alltid är bästa knepet mot jobbångest att jobba helt enkelt.

onsdag, november 26, 2008

Frihet egentligen

Alltså ibland borde man få jobba genom att inte jobba, om ni förstår. Genom att INTE sitta fastklistrad vid sin stol framför sin dator eller telefon. Det skulle jag definitivt behöva. Jag är så less på jobbandet just nu. Jag är less på vårt samhälles syn på effektivitet, ja jag önskar att man slapp vara så arbetsam helt enkelt. Det skulle bli bättre det som gjordes ifall det inte var så himla pressat.

Jobba mindre, människor. Ha lite lägra ambitioner. Försök inte så hårt. Let your mind go.

Etiketter:

To die for


Jag säger bara hjälp vad mycket fint hos Matilda Wendelboe! Se själva. Rusa nu iväg, Bondegatan 50, bredvid Tjallamalla. Marsch!

(Och när jag har C Clay - klicka på MW->kollektion->C clay - på mig kommer det alltid fram snygga killar och säger att klänningen är fin. Okej visst man kunde fått höra "du är fin", men "klänningen är fin" funkar nästan lika bra.)

Att köpa joggning

Tony satte sig på marken och skrek och ryade på vägen till dagis. Men jag fick honom att gå ändå. Genom att berätta en saga, som vanligt. Om Bamse som gjorde uppror mot några hotellägare vid en sandstrand. Lite 70-tal är man trots allt.

Jag har så mycket att göra att det är skrattretande. Och jetlagen (vintern?) gör det svårt att masa sig ur sängen på morgonen. Segt som attan är det.

Men i går tog Projektet ett kliv framåt. Någonstans där på Sveavägen. Sedan letade jag med ljus och lykta efter joggingkläder för vinterjogg. Jag har fått för mig att jag kan konsumera mig till en omstart i träningsmanin. Vi får väl se vad plånboken säger.

tisdag, november 25, 2008

Ett jobb, varken mer eller mindre




Här satt vi och åt (taget med mobilkameran). När vi satt här tänkte F: Vilket bra jobb man har ändå. Som kan göra detta. Äta ostron på Grand Central station i New York alltså. (Min firma betalade just detta restaurangbesök.)

Min förbannat braiga bok


Tänkte göra lite skamlös reklam för mig själv och mitt bokförlag, jag har ju gett ut en barnbok för er som inte vet. Den heter "Vem är tjuven, Mirjana?" och är fantastiskt illustrerad av Tomas Nilsson&Jessica Kurki. Jag tittade just igenom den och kom på hur nöjd jag var - och är - med den.

Hur som helst, den ges ut på Olika förlag, men går att köpa på följande ställen: Klicka här. Jag gör en läsartjänst och listar de affärer som boken finns på i Stockholm, Göteborg och Uppsala - där jag har mina olika roots - direkt här (och de är okej att köpa de andras böcker på Olika också):

Nordstadstorget 2 GÖTEBORG
Drottninggatan 58 GÖTEBORG
Luftfartsv GBG Landvetter LANDVETTER
Centralhallen STOCKHOLM
Gallerian STOCKHOLM
Alströmergatan 1 STOCKHOLM
Tunnelhallen Centralplan 15 STOCKHOLM
Götgatan 17 STOCKHOLM
Götgatan 31 STOCKHOLM
Arlanda Terminal 5 STOCKHOLM-ARLANDA
Sky City Arlanda Plazan STOCKHOLM-ARLANDA
Arlanda, Term 5 , STOCKHOLM-ARLANDA
S:t Persgatan 10 UPPSALA
Järnvägsstationen UPPSALA

Bästa julklappen! Jag lovar!
Ana

måndag, november 24, 2008

Mindre mumsiga saker på M

Missnöje. Finns inget osexigare än det. "Jag är missnöjd med dig, med mig själv, med mitt jobb, med mitt liv." Ja men då går det jättebra att leva som eremit på ett berg. Då finns det bara en kvar att vara missnöjd på - sig själv.

Missunnsamhet. Jag säger bara get over it! "Alla har det som jag inte har." Ja men varför är det så? Kanske gjorde du andra val, kanske struntade du i att ta i när det behövdes, kanske hade det kostat för mycket att göra som de andra gjorde, kanske är du mer begåvad på andra sätt? Jag menar, jag är verkligen inte rik. Men jag vet varför. För jag sparar aldrig pengar, jag jobbar inte så mycket, jag prioriterar nuet. Skulle jag sitta och sura då för att någon har råd att köpa ett sommarhus eller en yacht? Självklart inte! De kan ha sin yacht. Jag har barnstunder, jag går på restaurang, jag köper kläder och - framför allt - mat för mina stålar. Jag äter upp maten, bajsar ut och går vidare. Nöjd.

söndag, november 23, 2008

Många bloggkvinnor där ute

Efter morgonstädning hemma samt lunch, stack Nadia och jag till Belinda m familj (mötte Morelli på t-banan!). Vi åkte pulka, drack kaffe, snickesnackade och så drog jag och Nadia hem - vi fick skjuts av hyperhurtiga Belinda som skulle på core. Själv är jag fångad i min jetlag och alldeles för trött på förmiddagen för att klara att träna, jag kan liksom inte föreställa mig att jag ska kunna komma iväg på eftermiddagen men det hade jag nog orkat egentligen.

Vi åt broccolisoppa efter att Nadia förlustat sig i Tantos fantastiska pulkabacke och jag frusit arslet av mig. Eftermiddagen ägnades åt diverse bus och trick, bland annat spelade Nadia Häxan surtant-spelet på Bolibompawebben och Nadia och Tony uppträdde med underliga danser för oss.

I morgon börjar jobbandet. Måste försöka komma i fas med tiden.

lördag, november 22, 2008

Är äpplet kanske bara ett skrott?

Nej usch vad klockan är mycket, måste genast gå och sova. Är så sugen på att se New York-filmer, låtsas att jag är kvar i Äpplet. Jag gillar staden mycket, varje gång jag har varit där har jag velat vara kvar. Samtidigt - jag känner inte New York så bra, man vet ju aldrig. Människor gillar man ju också en massa och så lär man känna dem och så är de asjobbiga eller helt störda eller alldeles underbara. Man vet aldrig, första intrycket kan vara falskt. Så även när det gäller miljonstäder.

Tacofestival är bäst

Vår sista dag i New York stack vi till det goda terummet, Roeblings, för frukost-lunch. Därefter blev det en tur till stan, Kiosk igen (för övrigt den enda affär där man kan köpa Uglycutes saker, alltså F:s Uglycute), sedan gick jag, Jonas och F längs västra Manhattan ner till Battery park. Vi kände av stämningen på dova Wall street (det är så mörkt där för skyskraporna står så tätt), och så tunnelbana raka vägen mot Green point där vi bodde. Så åt vi vår sista måltid, snyft, det blev japanska sushirullar, sedan hem och tog våra väskor, taxi till Newark, New Jersey, så på vårt plan och åkte åtta timmar. Försökte sova och se på Wall-E och Mama Mia samtidigt. Blev cirka 3-4 timmars sömn. Så hem, packade upp väskan och hämta ungarna på dagis. Alla så glada.

Hem, de fick sina presenter (bland annat en sjörövarkista), lagade lax som fått dra i lite soja, thaisås mm, sedan lite Bolibompa och så la F barnen. Jag kunde knappt hålla mig vaken. Somnade till, såg lite tv, la mig vid 22. Upp 8 ungefär, frukost, gick till Ica med barnen i pulka - ja det har snöat! Ändå inte lika kallt som när det var som kallast i NY, det är den där fukten i kylan som gör det.

Därefter var det lite jobb och efter det gick vi på barnkalas, lille B fyllde ett, grannens minsta son. Så hem och nu blir det snart tacofestival.

Sa hon och knallade iväg på träbenet

Jag har ändå alltid enklare jetlag åt det här hållet än åt andra, alltså det är lättare för mig att åka österut än västerut. I NY träffade vi ett konstnärspar som åker över Atlanten var sjätte vecka. De orkade nästan inte mer, de var helt slut. De hade kollat upp en båt som går över Atlanten på 5 dagar. Den kostade inte mer än flygbiljetten. De tänkte ta den nästa gång. Skulle vilja hitta den båten själv. Hittade bara denna artikel. Man tjänar i de där 5 dagarna på jetlagen. Och så kan man berätta en massa sjörövarhistorier under resans gång, för sina barn.

Jag och sjörövare hänger ihop just nu.

fredag, november 21, 2008

Bilder från New York





Längst ner: Fika på Plaza hotell. Förutom det, jag vid Rockefeller center, och så en ljuvlig sista brunch på lyxiga Roeblings Tea Room i Brooklyn, en italiensk macka med pickles, som en dröm. F åt macaroni and cheese.

Barnen glada när vi kom och hämtade dem. Men de är betydligt piggare än vi. Nadia har tjatat till sig att gå ner i källaren och hämta lucia-linnen. Tröttheten tar över hos F och mig. Men vi har ju alltid i morgon, i över morgon och dagen efter det.

Tillbaka i Tanto

Hemma igen. Nu äntligen ska jag få se mina ungar. Hejsålänge

torsdag, november 20, 2008

Aldrig så kallt i Sverige som utomlands

Hemma i Greenpoint, i vår iskalla lägenhet. Ska verkligen sova nu eftersom klockan är ett på natten - åtta på morgonen svensk tid - men måste bara berätta om allt gott vi ätit i dag. Först träffade jag Rebos kompis S på Bedford, vi tog en frukost, sen kom F, Bella och Jonas och hetsade, vi åkte till hinatown och de åt dim sums, jag smakade, sedan drev vi runt. Till sist var vi på en utställning om hur immigranterna hade det i New York för över 100 år sen 1800talet samt på 1930talet, mycket bra, the tenements eller nåt i den stilen. Efter det - nästa matbit - ostron på Grand central station. Men det var bara en förrätt. Sedan åkte vi till resans höjdare ur matsynpunkt: Marlow&sons Oyster confectionery Spirits-restuarangen i Brooklyn/Williamsburg. Shit vad det var gott. Vi åt och åt. Så till en bar och så hem. Det är sjukt kallt, en fuktig kyla som inte går att fly hur mycket kläder man än har på sig. Godnatt/Good morning.

tisdag, november 18, 2008

Bloggefterfrågan

Har fått uppmaning att blogga. Men det händer en massa grejer och jag är jetlaggad så det bara skriker om det. Jag känner mig liksom helt förvirrad, vet aldrig riktigt vad klockan är och försöker komma ikapp. I går gick jag och Bella omkring på Lower East side hela dagen. Vi gick igenom allt som är viktigt i livet över en sushi nära St Marks bokaffär, som var grym. Jag köpte två dyra pocketböcker - Joan Didions Demokrati samt William Styrons Sophies val. Måste läsa om den, på engelska. Den är fruktansvärt bra, och utspelar sig här i Brooklyn där vi bor, fast 1947. Apropå Brooklyn hade Jonas hört om ett gäng fotomodellsnygga 20-åriga svenska killar som bodde ihop här. De var ute och festade hela tiden, levde loppan, men så hade typ alla fem tatuerat in "Brooklyn" på höftbenet. Nallegos.

Annan shopping: Kiehls, såklart, men sedan hände det stora: Vi förlorade oss totalt i sminkets land. Gick in på Sephora och tiden upphörde. Kom ut helt förvirrade. Blev lite tjenis med några kulturtanter nära Spring street. Vid tiotiden var F och Jonas klara med sina möbler och vi gick och åt malaysiskt, med dem som har butiken där deras möbler ska stå. Det var asgott. Taxi hem med F. I dag ska jag jogga, hur kallt det än är.

måndag, november 17, 2008

Vad som hänt

Fredag. Åkte med barnen till Uppsala från dagis. Åt, la dem, somnade tidigt själv.
Lördag. Upp 7.30 när barnen kom in för att leka, frukost, klädde oss och gick på Nadias favorit - gympan för barn på Svettis. Duschade, sen till deras mormor och morfar, lunch, sa hejdå, åkte iväg till Arlanda, träffade Bella, tog flyget till NY, åkte och åkte i timmar, landade på kvällen i New Jersey, åkte taxi till Green point, ut och åt sushi. Somnade 1 NY-tid. Vaknade 6.30 NY-tid. Försökte somna om - till slut gick det.
Söndag. Upp, brunch m Jonas, Bella och F i Green point, gick över Williamsburg bridge till Lower East, kollade gallerier, bland annat Oraklet, sedan lunch på lobster-ställe, vandrade planlöst omkring, kollade bio Vicky Cristina Barcelona, sen på vernissage, sen på svensk krog, sen på fransk resto, sen taxi hem.

söndag, november 16, 2008

Annorstädes

Och nu är jag plötsligt i New York. Godnatt!

fredag, november 14, 2008

Googla mig (och du hittar essensen av mitt jag)

Jo igår pratade Jenny om vilka sökord på google som folk söker på när de hamnar hos henne. Dessa är sökorden folk googlar på när de hamnar hos mig (minus sökningarna på mitt namn):
solhälsning b
leopard tajts
lax teriaki
italienska tjejer
jag orkar inte rädda världen
kokosbollar

Kärleken till barnen

Jag hämtade barnen i går och så gick vi hem och Nadia spelade dataspel. De åt - köttbullar - sedan stack vi till grannarna, som skulle barnvakta Nadia och Tony eftersom det var torsdagspub på min lokal, med Jenny Morelli som pratade om bloggandet. Det var väldigt intressant! Varför bloggar man? Hur gör man en bra blogg? Hur personlig orkar man vara? Varför är den äldre generationen så skeptisk till bloggandet? Är det inte en liten revolution vi ser, när bloggarna breddar och tänjer ut massmediet till att bli just ett medium för massorna?

Sedan minglade jag och drack några öl och gick hemåt. Nadia och Tony hade somnat på madrass i J&E:s rum, allt hade gått bra. Jag och pappa J bar hem barnen till deras sängar. I morse tog jag dem på cykeln och till dagis, för att kunna cykla och fixa lite saker. Jobbar hemma idag. Snart hämtar jag ungarna. Längtar faktiskt sjukt mycket efter de små idag. Av förklarliga skäl. Finns ingen kärlek som kärleken till ens barn, det är helt galet. Allt annat bleknar.

Glad, eller snarare kärnfamiljsglad

Fick ett mejl som gjorde mig glad nyss:

Ana har skrivit en skitbra grej om kärnfamiljer i senaste numret av Mama.
Greppet att - bara sådär - fråga ett lesbiskt par om hur rollerna fördelades under första bebistiden var briljant.
För då syns det så himla tydligt att det inte handlar om manligt och kvinnligt.
Heja Ana!
kram
/Hillevi

(Och Hillevi hittar man förstås här.)
Så vad väntar ni på! Spring och köp nya mama, decembernumret med Linda Rosing på omslaget ska det vara.

torsdag, november 13, 2008

Rullande bokstäver

Mina to do-listor tar aldrig slut.
1. Köpa plastglas till snaps.
2. Ta reda på varför vuxna människor mobbar varandra. Tycker att det är så märkligt beteende, rent av fascinerande. Man ser en del sånt i medievärlden. Vem är tönt vem är inne-grejen. Ofattbart patetiskt dock vanligt.
3. Komma ihåg badgrejer samt dvd-filmer till Uppsala.
4. Komma ihåg kvällsmacka i kväll då barnen ska till barnvakt.

Tony såg just bloggen. Hans kommentar: "Titta där är bokstäver som rullar och rullar."

Livet med spenderbyxor på

Detta har hänt, i går onsdag fram till i dag: Jobbade, yogade, åt medhavd lunch och fikade med Ann i går. Sedan rush till dagis, hämtade endast Tony - som inte ville därifrån - gick hem och pratade om olika bilar och om att batterierna tar slut om man inte stänger av lyset när bilen står stilla. Det är totalt mörkt på eftermiddagen nu. Väl hemma, snackade lite med Rebo på telefon, förberedde lite matsäck och så stack jag och Tony till A&J, grannarna, snackade jobb och fick spagetti med köttfärssås. Sen hem. Tony kollade Råttatouille, och så kom Nadia till sist från sin simskola, skutsad av sin bästis A:s pappa. Efter filmen lades barnen, de slogs som vanligt en stund, sen somnade de. Jag såg hemsk film om kvinna som hade ihjäl ett spädbarn. La mig tidigt, blev väckt en gång av Tony som fick bäras tillbaka, sov annars till halvåtta. Upp, frukost, lite bråk, lite påklädning, superlångsam vandring till dagis, lämnade barnen (Nadia med matsäck), Tony ledsen, till jobbet, ringer och grejar och håller på. Denna ständiga cirkelrörelse av likadana händelser. Men - har äntligen fått till ett möte som jag är megaintresserad av.

Utgifter på sistone: Allt fix med barnens skor mm, 700 kr, SJ, 500 kr, yoga, 130 kr, kaffe 50 kr, och ikväll kommer kanske 60 spänn att gå - till vin och öl. Summa: Muchos dineros. Men jag antar att livet ser ut så.

onsdag, november 12, 2008

Makrill, cirkus och bebisar som kiknar

Igår var förresten Karin och Evert hos oss och hälsade på. Vi hade superkul, även Tony, Evert och Nadia. Jag lagade skitgod makrill med grönsaker, men barnen åt köttbullar m spagetti. Nadia och Tony var väldigt gulliga mot Evert och han skrattade så han kiknade åt deras cirkus. Det såg onekligen helt tokigt ut. Läggningen gick okej. Jag kollade DH (Desperate Housewives) men jag fattar fortfarande ingenting, det har hänt så mycket.

I morse trevligt, inga konstiga utbrott. De är helnöjda med sina nya skor. I kväll går jag och sonen hem själva, Nadia får åka till simskolan med sin bästis och hans pappa. Han ska dessutom skjutsa henne på sin pakethållare hem, det är hon väldigt sugen på.

Vad unnar din vän dig?


Läste en bra bok jag hittade på bokmässan: Vänskapskoden av Bodil Sjöström. Läs den! Där säger Mia Törnblom, som blir intervjuad, att hon lägger ner alla kompisar som är missunnsamma. Det ska till och med vara så, menar hon, att man själv precis ska åka på semester samtidigt som kompisen berättar att hon ska skilja sig - och ändå ska hon unna dig din resa. Man kan till och med "testa" kompisar i sådana situationer. Typ.

Det är faktiskt lite intressant tycker jag. Vi är väl alla avundsjuka till och från. Men att låta alla relationer delas upp i vem som har och vem som inte har, vad är det för skit, helt ärligt? Alla har väl sina fördelar och sina nackdelar. Vi svälter inte i det här landet, man kan göra det bästa möjliga av sina förutsättningar.

Jag ska börja testa missunnsamhet omkring mig. Jag är faktiskt inte särskilt missunnsam själv, det är inget skryt, jag bara har inte tid att sitta och gräma mig över vad alla andra har. Fast en sak borde jag lära mig - stavas missunnsamhet med två eller ett n?

Stresskarusellen i full gång

Gjorde ett vansinneseffektivt rejs i går vid ett-tiden. Tydligen får man inte fixa saker samtidigt som man har barnen på dagis enligt Janne Josefsson (inte direkt känd för att spendera all sin tid med sina barn) i går i Debatt, men skjut mig då:
1. Gick till Ringen. Fixade barnens vinterskor - ÄNTLIGEN. Check. F skyldig mig 350 spänn.
2. Tog tuben till Centralen. Väntade i världens längsta kö, växlade samtidigt in dollar, tog ut cash, köpte - håll i er - snacksen till tågresan barnen och jag ska göra PÅ FREDAG (förberedd you bet). Köpte SJ-grejset dessutom.
3. Tog tuben - biljett gällde fortfarande - tillbaka, rusade mot kontoret men lyckades ändå få in inköp av 2 tennisbollar. De ligger nu i mina Dr Martens och utvidgar så skoskavet ska ge sig.

Och skohornet, adaptern och matsäckarna och simskolan, det inhandlades/planerades redan i går. Men ni förstår ju hur överladdat mitt huvud är med information just nu. Jag ska dessutom arbeta och komma ihåg alla sjuttio olika personer som jag ska kontakta, saker som ska skrivas ner mejlas frågor som ska ställas help....

tisdag, november 11, 2008

Hej Halal, jag är ert enda fan

Sen gillar jag Halal-tv, låt vara att jag är den enda i Sverige men det något skönt fuck you very much-aktigt över detta. Och visst är det pubertalt, men jag antar att de inte vänder sig till medelålders mediekvinnor och -män på Söder med en statskunskapsexamen i bakfickan (som undertecknad, till exempel)? Jag säger bara: Let it be. De rör om. Folk har så mycket sjuka tankar om människor i slöja och allt som får dem att fundera ett extra varv är gott. Även om religiösa människor alltid kommer att vara religiösa människor. Och ungdomar alltid ungdomar. Så ni tycker statistik är trist? Ja skit i det då! Gör lite enkäter, hej och hå. Det är okej.

Mina smutsiga ungar

Har nu spanat in ett par vinterskor i usel kvalitet på Sko-Uno. Blir perfekt. De har ändå vuxit ur dem innan de trasas sönder totalt. Och även de som kostar mycket pengar går ju sönder omedelbart så det spelar ingen roll. Dessa hade kardborreband men inget annat, ingen jävla bajs-dragkedja som fungerar i max tre dagar. Man får hålla tummarna.

I dag är det mina barn som har smutsiga, oklippta naglar samt gympaskor på dagis, fast det är opraktiskt. I stort sett allt sjanserar sakta men säkert. Först tänkte jag säga att det på ett sätt var skönt att vara ensam med barnen för man har liksom the no shit-situation. Att det är jag och dem, ingen annan att fokusera på och det flyter, jada jada. Men så är det givetvis inte. Bland annat har jag inte sovit ostört en natt sedan F åkte. Varenda natt har nån av dem kommit in så jag måste bära tillbaka dem, med följden att jag upptäcker själv att jag är kissnödig och hungrig, med följden att jag inte somnar om 1,5 timme (jo för jag ligger jättelänge och väntar att det ska gå över). Tony får fortfarande trotsutbrott. I går försökte han bita hål på sin systers arm, detta efter att hon slagit honom med all sin kraft. Själv fick jag totalt spel och bara skrek och ryade.

Det är så mycket feelings hela tiden. Jag är trött på feelings. Jag är trött.

måndag, november 10, 2008

Astråkiga grejer att fixa

Trissstlisssta
1. Vinterskor till barnen. De får inte innehålla dragkedjor, inte heller kardborreband, inte något som kan gå sönder. Samtidigt lätta. Samtidigt färgglada.
2. Adapter.
3. SJ-stuff. Måste åka tidigt morgon innan det blir sådär sjukt jobbigt på Centralen.
4. Skohorn. Alla våra för 5 kr från Ikea gick sönder på ett par månader. Ska aldrig mer köpa skohorn i plast från Ikea. Bara i järn från nån sko- och nyckelservice.
5. Ta reda på ifall Nadia måste ha matsäck till dagis torsdag den 20 november.
6. Komma ihåg att lämna en massa telefonnummer till dagis.
7. Hitta överenskommelser vad gäller simningen torsdagspuben osv osv planera planera tills man får psykbryyt.

Etiketter:

Kommunikation i vårt hem

Nadias sms till sin far i går kväll: "Jag längtar efter dig och är ledsen för att du är borta. Jag lekte madicken i dag och det var synd att du inte var här för då kunde du varit pappan. Jag hade vitt band i håret. Hejdå kram och puss från nadia."
Svar från F: "Om du hade varit här hade vi kunnat gå och tittat på lilla sjöjungfrun som teater. Jag såg en hund som var 4 månader gammal den hade du gillat. Jag saknar dig. Pappa"

Nadias kommentar: Varför svarade han inte mer? Varför svarade han inte på alla frågor?
Jag: Vi kan skicka mejl också, då kan man skriva mer.
Nadia: Det vill jag göra.

Tony i går: Var är fan den där boken om New York?
Nadia: Tony man får inte svära om man inte är arg.

Lång utdragen läggning. Barnen vaknade först kvart i åtta. Ida o Mima kom och Mima hängde med till dagis, så jag kunde presentera henne eftersom mamma kommer behöva hjälp av henne i nästa vecka då min mamma, pappa och Mima sköter barnen. Mer om detta sedan.

söndag, november 09, 2008

Alldeles allena

Var med ungarna hos Ida och Mima, lämnade dem där i 45 minuter - exakt den tid det tog att runda Söder joggandes (inte längs vattnet dock), och så tillbaka. Fick vänta lite men sen kom mycket god kyckling fram. Barnen åt intet. Sen hem, la barn, kollade på Miss Marple och åt godis i all ensamhet. Var sataniskt trött så det var skönt (hade annars bett Ida sitta barnvakt och gått till M&N men det får bli annan dag).

Somnade strax efter 22. Vaknade 3 på natten av tidningen. Upp och på toa, precis då kom sms - F hade landat och gillade lägenheten de hyr i Green Point. Så började Nadia snyfta. Hon hade drömt mardröm om att hon var i annat land med sin mormor och farmor och blev borttappad. Hon är känslig nu. Så till sist skulle jag somna om men hunger hindrade mig. Fick gå upp arg som ett bi, äta lite flingor bara för att kunna somna om.

Tony vaknade tjugo över sju. Han flyttade alla sina leksaker till mig i sängen. Nadia kom in och gjorde detsamma. Så frukost, sedan lekte de, sedan kom Kalle med sin M, som leker HELT FANTASTISKT bra med Nadia, det är nästan magiskt, åt broccolisoppa, sedan ut på gården, sedan gick vi hem till Kalle, lek igen, så hem och spagetti m köttbullar, Madicken på tv:n och snart ska barnen läggas. Och jag får väl slå på nån ny Miss Marple. Eller nåt. Skönt att vara alone.

lördag, november 08, 2008

Nu börjar ensamtid med barn

Najs på Le Rouge i går, fast jag föredrar ändå att gå dit när det inte är helg. Det blev så mycket folk. Maten på BAREN Le Rouge var ypperlig. Åt en mycket god tonfisk, Karin åt supergott lammspett. Mumsiga ostar efteråt.

Karin åkte hem sen, men jag och Oskar tog oss till Julia, klubben på restaurangen Restaurangen. Linda Skugge hade spelat skivor men lyckades precis missa det, eftersom vi inte visste att det hela stänger ett. Taxi hem med Hälso-Belinda, för övrigt toksnygg av allt tränande, sov kanske sex timmar, sedan skrek Tony i evigheter på morgonen så jag kunde inte sova mer. Städade med F. Gjorde chorizoomelett. F åkte till New York. Nadia grät en skvätt och undrade varför han åkte iväg ifrån henne, om han inte tyckte om henne, och varför han inte tog med sig henne. Jag förklarade att det inte alls var så och att nästa gång ska vi alla åka till New York.

En vecka ensam med barnen. Bävar för Skrik-Tonys utbrott. Men det känns också ganska mysigt. Det hela börjar med att Ida & Mima bjussar oss på middag.

fredag, november 07, 2008

Ana Tingeltangel


Ska köra lite punkter om livet här då
1. Vaknade. Utvilad. Den här gången drömde jag inte om Robert Plant. Förra natten drömde jag att han var min kompis och bodde i samma hus som Oskar. Vad är det med min hjärna egentligen?
2. Gjorde frukost i rasande fart, åt den, läste halva tidningen, klädde barnen, F gick till jobbet, jag tömde framför ventilationen i köket och badrummet, sminkade mig ordentligt.
3. Gick med barnen till dagis, ingen skrek, ingen var arg, ingen skadade sig och jag berättade en saga på vägen som var riktigt bra, tycker jag själv också.
4. Nadia lite ledsen vid lämning men jag hade inte stress och kunde lugna henne.
5. Gick till jobbet, satte mig och gjorde doningar. Ibland vet man inte riktigt vad man gör, men så har det gått två timmar.
6. Gick till Matilda Wendelboe med stickad sjal, grön. Åt pizza från Primo som tog huuur lång tid som helst innan den var klar.
7. Snackade lite över kaffet hos MW, om livet.
8. Tillbaka och turbojobbade. En intervjuperson kom och läste artikel, godkände.
9. Redigerade lite till, skickade artikel (mama).
10. Fakturerar.
11. Tar det soft. Kollar lite räkningar och annan ekonomi. Funderar över Det Litterära. Varför förläggare aldrig hör av sig. Hur det ska bli med ens fantasifulla hjärna. Är mitt fantiserande dåligt? Bra? Medelmåttigt? Redan gjort?
12. (framtid) Till Le Rouge. Jag får rysningar när jag tänker på den röda sammeten. Om jag återföds till någon möbel skulle jag gärna vara en tingeltangellampa på Le Rouge.

Sex droger rockenroll, inget mot barnliv

Trevlig morgon i dag. Livet med barn är som en tokig berg- och dalbana. Jag har varit en vild 20-åring med tusen miljarder vilda 20-åringar till kompisar, men det går aldrig upp mot the wild thing med att ha barn. Slagsmål, fyllor som slutar på akuten, otrohetshistorier, elaka göra-slut-historier, passionerade kärleksdramer, allt det som hände alla i 20-årsåldern är som en promenad i parken jämfört med att hänga med två ganska normala små barn. Jag säger ganska normala för det förekommer en del funderingar på BUP där hemma. Då och då.

torsdag, november 06, 2008

Trött, irriterad, sjuk?

Tony fortsatte sitt skrikande på vägen hem. Åt rester hemma och stack sedan och hälsade på Ida och Mima. De fick - till F:s stora fasa - chips och cider. Sedan tillbaka hem, barnstund med F, jag sprang upp och ner i tvättstugan och jag är så trött i dag. Hemskt trött. Är jag sjuk eller? Nej nu ska jag sova så blir det en bättre dag i morgon, vi får hoppas det åtminstone.

Obama värmer, skrota sötlakrits


Vem gillar egentligen sötlakrits? Inte kan det väl vara många? Ändå envisas gott och blandat samt nu det här ekologiska märket att bara överösa sina påsar med det vidrigaste godiset - sötlakrits. Vi fick kasta halva påsen. Annars var ekologiskt godis gott, men jag kan inte köpa påsar som jag måste kasta halva av. Liksom lakrits ska vara salt och inget annat. Detta är inte Finland.

Nu kom jag på att jag inte kan säga säkert hur lakrits är i Finland. Men jag har någon slags föreställning att sötlakrits är den rådande lakritssorten i Finland. Rätta mig om jag har fel.

Igår onsdag hämtade jag endast Tony (Nadia på simskola), vi gick hem och jag lagade mat, det tog lååång tid. Men jesus kristus vad gott det blev! Leilas recept, spare ribs (dock lite för söta, ska minska på socker och honung nästa gång) samt hemmagjorda pommes frites och en ljuvelig coleslaw. Nadia öste i sig när hon kom från simskolan med F. Han la barnen, jag gick ut och sprang! Helt genialt. Bara 25 min, till Ringen och tillbaka, i snabbt tempo. Men det är så enkelt! Sedan såg jag Aktuellt om Obama och gjorde situps och armhävningar. Jag måste säga att hjärtat blir varmt av att Obama vann. Det finns hopp. Om nu inte någon sjuk jävel skjuter honom som amerikaner alltid gör med de bästa presidenterna.

F åkte till Umeå tidigt i morse så jag fick ta lämning och hämtning. Allt gick toppen på morgonen tills vi skulle då, då skrek Tony så jag fick vallningar av aggressivitet. Dessutom ramlade han framåt (eftersom han börjat tillämpa spagettiben, det absolut mest irriterande som finns) i hissen och fick en rejäl bula, hemsk såg den ut. Så skrek han hela vägen till dagis att han inte ville gå. Grymma jag undslapp mig suckar av lättnad under promenaden till jobbet och här har jag skrivit i allsköns ro, inget skrik någonstans. Träffade A i hennes affär på lunchen, som var god: Dionysos. More to come.

Bildkavalkad, från Turkiet till Tanto








onsdag, november 05, 2008

Mitt nya avslappnade jag

Har gjort en intervju om svååårt ämne. Men mycket intressant. Säger inget innan artikel finns i mama om ett par månader. Innan intervjun hade vi invigningslunch för föreningens nya hyresgäst, ingen mindre än Grannfrun. Välkommen till oss! Det blir härligt. Vi var på Kvarnen och det var lyxigt, god mat. Ska gå dit ofta, förutom förstås när jag har mina ekonomiska restriktioner. Dagens utgifter lunch 80 spänn, samt dyr handling Konsum 200 spänn (inte mycket mat för de pengarna, däremot har jag äntligen fått lägga vantarna på det nya ekologiska godiset, ska bli spännande).

Av träning blev intet. Men det passar mitt nya avslappnade jag. Det nya avslappnade jaget som åker med B till New York och har det så jävla gött. Sker inom kort. Barnen har okejat.

För övrigt säger folk att jag är skitsnygg nu. Fattar inte varför, är det solbrännan?

Presidenter och barndom

Vaknade av radion, F hade satt på i köket. Barack har vunnit! Det kändes stort. Låg och tänkte att om han sitter en mandatperiod, hinner dotra mi bli 9,5 år (sonen 7,5), sitter han två, hinner hon bli 13,5 (sonen 11,5) innan det är dags för nästa president. I mitt liv - inte lång tid. I hennes liv kommer mycket att hända under den här perioden.

När jag var mellan 5 och 10 satt Gerald Ford (som tog över efter Nixon) och Jimmy Carter. Har ett svagt barndomsminne faktiskt av Jimmy. Sedan kom Reagan och god help us. Honom glömmer man inte om vi säger så.

tisdag, november 04, 2008

Världen inifrån och ut

Ska nu tala om feminismen. Har insett att folk ljuger. De säger att de är jämställda fast de inte är det. Ungefär som att ljuga om att man får orgasm alltså. Jag säger inte att det inte är mänskligt, för det är såklart mänskligt att försöka framstå i en härligare dager.

Men.

Det suger så jävla fett, brudar. Det suger och det suger och det råsuger. Nu får ni lägga av. Det gynnar absolut ingen att låtsas som om snubben gör hälften hemma. Det är fruktansvärt sorgligt bara.

Har alltid undrat, eftersom jag ser det så här: När barnen kommer blir jämställdheten kraftigt naggad i kanten. Vi snackar fullskaligt krig, för att åstadkomma någon som helst jämvikt efter att barnen fötts (särskilt kanske när de är små, men det återstår att se). Själv har jag kämpat mig blå, skrikit, bråkat, rymt hemifrån, varit överjävlig och vidrig och allt ni kan föreställa er. Och det har gett resultat. Allt fungerar faktiskt mer eller mindre jämställt nu. Med det inte sagt att kampen inte måste fortsätta. Jag ger mig aldrig.

Och att då samtidigt höra sina medsystrar kvittra om att de minsann inte har några som helst problem - nej faktiskt inga alls, snarare tvärtom, han gör mest, blablabla... det bara låter så otroligt enkelt, och bra. Jag tänker: Herregud är det bara jag som måste slåss.

Men icke. Det är bara jag som erkänner. Det är skillnaden. (Okej, inte bara jag, det finns några till.)

Snälla sluta ljuga. Ni knäcker oss som fajtas så hårt vi kan. Ni bygger ingen framtid. Alla förlorar.

Jag kan på allvar säga att sedan barnen kom, måste jag vända all min kvinnokamp inåt, mot min egen familj, jag har helt enkelt inte ork kvar för resten av världen. Men världen kan vänta. Förresten är det väl så här man bygger världen, inifrån och ut.

måndag, november 03, 2008

Jo men jag var ju arg

Jo men jag glömde ju att RASA. Jag måste nämligen rasa över svenska mediers intresse för det amerikanska valet. NU FÅR NI GE ER. Det är tamigfan makalöst. Man bevakar alltså det amerikanska valet mer än det svenska - trots att ingen i det här landet får rösta!!! Jag blir så jävla arg när jag tänker på det. Det har pågått så länge också. Jag kan inte vänta tills det blir 5 november och valhelvetet är över.

Jag gör slut med nätshopping


Nej nu är jag fruktansvärt trött. Fattar inte hur det ska bli något springande av alls faktiskt. Men jag kanske kommer igen, senare. Vi har i alla fall möblerat om på jobbet så soffan har blivit extra inbjudande. Förr, när vi satt vid slussen, brukade alltid någon frilansare ligga och sova i den soffan på eftermiddagarna. Då fanns den i ett mörkt rum. Sova på jobbet, klart underskattat måste jag säga.

Mitt paket från American Apparel kom fram till sist, bland annat med dressen på bilden (summa 1 700 spänn, har även köpt lunch för 85, dagens utgifter alltså). Nu är jag barskrapad. Fast från och med detta är all näthandel ett minne blott för min del. Jag måste börja sluta handla alls. Eller bara i affär. Eller nåt.

På jobbet nu igen

Gulliga saker barnen säger: I stället för Nalle Puh, Nasse Puh. I stället för spagetti, skabetti. I stället för fjärrkontroll, trollkonfjärr. Jag skojar inte.

Gjorde i går: F åkte och storhandlade, mig kom Richard+barnen Seiberlich och hälsade på, liksom Ida och Mima, vi drack kaffe på gården, barnen ville snabbt in, kollade på tv och tog det soft, lagade middag när F kom (pannkakor, det äckligaste som finns, jag var tvungen att göra scrambled eggs till mig själv för jag står inte ut), sedan skulle F hålla på och åka till jobbet och jag fick inte springtid. Däremot en mysig stund med barnen, så mysigt som det kan bli. Nadia och jag satt och gick igenom en leksaks-katalog som kommit med reklamen medan Tony satt och skrek i köket. Till sist gav han upp och vi kunde kolla tillsammans. De ville ha i stort sett allt i katalogen.

Så la jag barn, F och jag kollade tv, sedan blev det sänggående men jag försökte läsa igen alla DN från hela veckan så somnade inte förrän 23.30 och F hade ställt sin klocka en timme för tidigt på grund av vintertiden, så jag vaknade före 6. Lugn morgon dock.

söndag, november 02, 2008

Tillbaka igen

Nu är vi hemma från Turkiet. Det var en otroligt avslappnande vecka, vi åkte till Hane Garden mittemellan Side och Antalya. Sandstranden var grym, helt ren och fin, det var minst 25 grader varmt varje dag. Barnen bråkade en del och Tony hade givetvis sina utfreakade trotsålder-utbrott men det var inte så farligt.

Barnen gillade förstås själva hotellområdet bäst fast vuxna föredrog stranden. All mat i bufféform, men turkisk mat är ju god och innehåller en massa grönsaker och frukt. En iakttagelse: Väger tyska staten in befolkningen? Alla är ungefär lika feta, och har mer eller mindre exakt samma kroppsform, fågeln (stor mage, smala ben).

Böcker jag läst:
1. Guldkompassen - Philip Pullman
2. Fågelbovägen 32 - Sara Kadefors
3. Ro utan åror - Ulla-Carin Lindquist
eXTReMe Tracker