fredag, oktober 24, 2008

Turkiet här är jag

Okej nu kommer sanningens minut. Jag ska på semester!! Till Turkiet! Tjoho! Åker i morgon. Hinner kanske, kanske blogga lite i kväll men det är tveksamt. Annars, tillbaka om en vecka. Tjolahopp.

Jag, vi (läser), jag


Jag ska snart ta bilder på mig själv. Men annars vill jag berätta att jag har en fantastisk ny kavaj, som jag letat efter i en månad och till sist hittade, ni ser på bilden lånad från mama här vilken (tilläggas bör att detta var innan jag började registrera mina utgifter så, nej, jag säger inte vad den kostar men råd med den har jag inte), samt att min frisyr uppskattas av väldigt många människor. Jag vet, intresseklubben antecknar, men i alla fall. Ni ska få se bilder på detta oerhörda snart.

I går möblerade vi om i lokalen, sedan stack jag och I på release, det var Jenny som bjöd in oss för det finns nämligen numera en ny tidning "Vi läser", som verkar mycket bra, jag kom hem vid midnatt och kunde ändå inte låta bli att läsa en artikel. Det var förstås den om hur alla journalister och författare är kompisar med varann. Men också om hon som klarade sig från sinnessjukdom på grund av Harry Potter. Läs den, det var en grymmers artikel. Ska snart läsa mer.

I morse grät Tony när jag gick från dagis, men jag gick ändå. Nadia var glad. You win some, you lose some.

torsdag, oktober 23, 2008

Sliter och sliter, snart klar

Smärtfri dagislämning i dag. Nadias bästis är tillbaka, kanske därför. Frukosten innehöll en del Tony-skrik men inget av den mer vansinniga sorten (som aldrig tar slut). Lustigt att se är att han blivit lite pappig, bara pappa fick trösta. Annars har jag sett lite mammiga tendenser på sistone. Men det där kan variera.

Köpte lunch för 80 spänn men undvek att handla kaffe på stan, bravo till mig. Sliter som ett djur med en artikel, en kamp mot klockan som är helt galen. Men enligt planen ska artikel lämnas i dag. Och i morgon ska en annan artikel lämnas. Puh. Sedan ska semestern påbörjas så smått. Det ser jag MYCKET fram emot kan jag säga. Barnen också.

onsdag, oktober 22, 2008

Jag har en (ytlig) dröm


Tänk om det blir du och jag, New York. Bara för några dagar. Det vore väl fint så säg.

Annars var jag med Nadia på simskolan i dag. Vi cyklade dit i världens speed eftersom vi var försenade. Vi kom också cirka 10 min sent. Då bytte jag ändå på henne vid skorna precis när man kommer in i damernas omklädningsrum. Men det är okej att vara lite usel och oseriös som morsa. Hon tyckte det var ganska kul att cykla fort fort längs Årstaviken. Dock inte hem, trots att hon fått kokoskaka samt drickyoghurt (cirka 40 spänn). Mycket "det är för jobbigt"-gnäll. Jag försökte förstås härda henne. Vi säger nej till curling i den här familjen (när vi orkar).

En mörk dag utgiftsmässigt

Lunchen, en haloumisallad, gick på 77 kr, på detta en latte 28 spänn. Över hundra spenderat och kanske mer to come. Men det kunde varit värre. Jag kunde ha köpt en t-shirt för en tusing. Som jag var sugen på. (Eller nej det hade inte kunnat hända eftersom mitt konto innehåller 400 kr.) Förresten kom jag på i efterhand att jag betalde mina Dr Martens i måndags, fast via bankkonto. Summa 1324 kr. Det var alltså ingen utgiftsfri dag.

Annars har jag i dag varit och lämnat barn på dagis, Nadia jätteledsen, jag empatistörd och sa "jag hinner inte med gråt, gå till fröken, hejdå" - blir något för psykologsoffan senare att ta upp - så snabbt som attan till jobbet för en intervju jag hade bestämt kl 9.15 (var ändå sen, så jag började 9.30). På det en intervju till, på det lunch, sallad i lokalen, på det kaffestund på Sacre Coeur m Ankan, Anki, Sara, så tillbaka och tokjobba igen.

tisdag, oktober 21, 2008

Stolt över uteblivna utgifter

I dag är dagen då jag spenderat 0 kr. Visserligen är dagen inte slut och det saknas salladslök hemma, men i alla fall.

Tror faktiskt inte att jag öppnade plånboken i går heller. Fab.

Jo, i går efter jobbet gick jag till dagis, kämpade för att få med mig motsträviga ungar, stack sedan hem till grannarna pappa L och mamma E, fick god mat, sedan kom F, vi hem, Tony skrek och ryade och jag bar honom samtidigt som jag ignorerade honom för att leka med Nadia, den berömda barnstunden (röda lyktan tänds nu! eller nåt i den stilen). Sedan tog F över och la barnen. Såg Belinda på tv, om skilsmässor. Letar faktiskt efter en skild/separerad kvinna att intervjua.

Etiketter: , ,

Lär er nåt om livet gubbar

Alla som har söner ska givetvis pränta djupt in i dem när deras föräldrar fyller år. Det kan inte vara kvinnors uppdrag att alltid hålla koll på alla familjemedlemmars, släkten och övrigas födelsedagar. Det är ett övermänskligt krav. Samtidigt blir ju vem som helst ledsen om ingen minns deras födelsedag.

Empati. Det var det jag sökte. Lär män vikten av att sluta känna så orimligt hög empati med sig själva och lite mer empati för de andra runtikring. Har sett en oroande tendens hos äldre män nämligen: De sätter sin egen bekvämlighet före precis allt. Trots att det gör dem ensamma och olyckliga - måste de på minsta vis anpassa sig till någon annan, får de panik. För då blir det nämligen inte så bekvämt som de hade tänkt sig.

Sprang i morse, 5 km, ganska snabbt. Syrran kom efter, hon fick gå halva för kramp i andningsorganen. Är det när lungorna böjer sig åt andra hållet?

måndag, oktober 20, 2008

Det rosa frågetecknet

Okej skjut mig men, ärligt, VAD är det vi protesterar emot genom att sätta på oss ett rosa band? Själva förekomsten av bröstcancer? Att forskningen är eftersatt? Vem är i så fall ansvarig för det? Var ska man stå när man protesterar? Vid KTH:s biologi-forskning-institut? Var någonstans ska själva protesten landa? Eller är den här hysteriska exponeringen av rosa band egentligen bara en hyllning till kompromissen - äntligen något vi alla kan vara överens om, då tar vi i med all vår kraft! För vem kan egentligen sätta på sig det vita bandet (protest mot våldtäkt), det kan ju bli olika problem med det, vad är en våldtäkt, vart går gränsen, vem ljuger, vem är rättslös, oj vad svårt det blev... nej då får vi väl låta våldtäkterna vara som de är och rasa mot att bröstcancer finns i stället. Mycket enklare.

Nästa strid att utkämpa, då vi kan rasa, samlas på alla torg, skrika ut vår vrede: Bort med hjärntumörer!

Roks, blodiga kvinnor saknar er

Ja, vad säger ni? Så här säger i alla fall Resumé.

Kanske finns djävulen ändå


Cabaret var det ja. Jag har sett Helena Bergström sjunga förut, ännu svårare sångkonst, nämligen Edith Piaf. Då var hon en KILLER. Så jävla bra. Men nu saknade jag lite av utstrålningen. Då var det liksom: "Nej, jag kommer aldrig kunna matcha Edith, så jag gör min grej, skådespelar" (och det gjorde hon ypperligt). Nu är det Liza Minelli som ska matchas fast det verkar de struntat i, försökt tvätta bort Minelli från Cabaret. Det är ungefär lika lätt som att tvätta bort caffelatte från Nytorget.

Men ändå blev jag lite tårögd. När de sjöng Faterland och nassarna började ta över, som ju skedde i Berlin vid tidpunkten, då kom jag på att jag måste berätta för Nadia snart om Förintelsen. Eller åtminstone ganska snart. Och det känns tungt. Mycket tungt.

Ingen gud, ingen djävul

Hur gulligt är det att Nadia och Tony kramades i sömnen när de sov över (på samma madrass) hos Ida!?

Helgrapport: Gick och åt en Toast skagen+öl (160) efter Cabaret (0 kr, mamma bjöd tror jag), som var sådär, på Operakällarens bakficka, sedan buss hem, sedan sova, F:s föräldrar kom vid halvett, upp åtta med tjutande ungar, F:s föräldrar åkte, jag stack ut och sprang 8 km lugn takt, så lunch och sedan raka vägen till leksaksaffären: 20 kr för bussbiljett, 140 för presenten (F ska dela med mig och betala en annan grej, väntar på stålar från honom), firade Elvins femårsdag med god gräddtårta samt goda bullar, handlade innan hemgång, 680+60+30 för maten, 20 kr på tunnelbanan. Obs fick gå med Nadia i inte mindre än 4 affärer för att få de kryddor jag behövde. Myntan var det svåraste. Hade ändå glömt salladslök.

Lagade ljuvligt god thaisoppa med fläskköttbullar, åt, hade barnstund och så la jag dem, de somnade som vanligt först kl 21.30 och vi fick väcka dem före 8. Nu jobbet.

Nadia tror inte på gud. Inte heller på djävulen. Men hon tycker det är okej om andra tror på det.

lördag, oktober 18, 2008

En helg, lite trevligare än vanligt

Var ute och spontansvirade på stan i går. Barnen fick komma till Ida på fredagsmys - där de även sov över, hade jättekul - medan jag tog en taxi raka vägen till Cadierbaren. Träffade lite nya människor samt Åsa Mattsson. Ringde sedan F som var på frilanskontor-fest på Bastugatan, väldigt trevligt, A kom dit och vi gick sedan till Marie Laveau innan den hungriga jag fick mat, hamburgare. Utgifter: 100 kr taxi till Grand, 140 kr champagne Cadierbaren, 0 kr frilansfesten (dit jag gick, noll transportkostnad), sedan typ 140 för drickat Marie Laveau (köpte för tre) och så 50 kr för hamburgaren. Promenad även hem. 440 ungefär va? Det mesta gick som vanligt till mat och dryck.

Vaknade halv tio, frukost, så kom barnen, vi firade att Nadia i dag fyller exakt 5,5 år med rosa bakelser, sedan städade alla i familjen och snart kommer deras farmor och farfar. Jag ska på Cabaret, Stadsteater, med syster yster. En ganska trevlig helg hittills.

fredag, oktober 17, 2008

Dagens utgift och dagens politik

Dagens utgifter (hittills, ska tilläggas) bestod som vanligt av mat: Lunch på Götgatan Stories 87 kr, kaffet ingick. Men även av böcker, summa 201 kronor fick Akademibokhandeln av mig.

Dagens göranden och låtanden såg ut så här: F tog Nadia till bvc tidig morgon, jag väntade in pappa som tog Tony, det visade sig sedan att han varit glad precis hela dagen, jag stack iväg och kunde jobba ordentligt, skickade artikel och fakturerade (tema regelbundenhet, men jag avslöjar inte vad den handlar om), försökte boka några intervjuer till nästa vecka, åt lunch med några hemliga (ledord skepp ohoj), tränade sedan 30 min löpband på Friskis, så var det dags att hämta Nadia och vi gick hem. Har stekt pannkakor på beställning. Sedan ska de till Ida och sova över. Själv ska jag ut, kvällen helt oplanerad. Börjar i Cadierbaren.

Dagens politiska tanke: Är det inte symtomatiskt att ALLA manliga politiska journalister hela tiden påstår att Mona Sahlin gör sämre ifrån sig i debatter i svt och sr, tex. Har man någonsin hört talas om genusvetenskap och hur män (och kvinnor) konsekvent bedömer kvinnor som lite sämre än män???!!! Va!??? Varför har vi bara efterblivna politiska journalister i det här landet?

Treårig tågluffare, ganska söt



Lite memory lane, från sommarens tågluff och solen i Kroatien. Ibland när det bara är gnäll och tjurigheter kan man kolla på bilder så gillar man dem ändå.

Etiketter:

En fullfjädrad showartist

När Megaphone insåg att det var jag - deras värsta mardröms"kund" - som ringde, bad de mig direkt riva fakturan. Hehehe. Vissa är rädda för tredje världskriget, andra är rädda för Ana Udovic.

I dag tar pappa Tony så jag kan arbeta. Och F, ska tilläggas. Jag har ju styrt upp detta så även han kan jobba. Jag är mycket glad över att kunna lämna skrik-blondinen en stund. Och kan lova att han kommer att vara som en sol med morfar. It is all a show. Sureriet överlåter man till pappa och mamma (och Nadia), glada miner är för resten av världen.

torsdag, oktober 16, 2008

Dagens utgift

Och fikat - som var trevligt i en nanosekund därefter fick vi fly - gick lös på 57 kronor. Alltså bestod dagens utgift även den av mat. Vi hämtade Nadias pass också men det var redan betalt, 400 kronor. Och bussen gratis eftersom Tony numera alltid åker vagn.

Skrik, lite mer skrik och på det: Skrik

Tog tiden på Tonys lunchskrik i dag: En och en halv timme. Helt bananas. Dessutom kom det ännu ett vedervärdigt brev från det absolut vidrigaste företaget i världen: Megaphone. De påstår att jag skadat emballaget - nu pratar vi alltså om en låda jag aldrig öppnat, knappt rört vid - och ska ha 150 kr för detta. Hata, hata Megphone. Hoppas finanskrisen tar er och ni försvinner forever.

I övrigt är dagen mest förjävlig,äckligt regn ute och Tony framhärdar i sitt surande. Ska snart hämta Nadia. Jobba har varit i stort sett omöjligt. Gå på kafé var också omöjligt eftersom Tony bröt ihop för att de använde elvisp (han blir rädd för ljudet). Jag har förstått att en dag slutar barnen bete sig som sinnessjuka, men när kommer den dagen?

I nästa vecka har jag tre artiklar att skriva. Jag önskar mig lycka till.

onsdag, oktober 15, 2008

Börja räkna kanske?

Något är skevt. Jag VET liksom inte vad jag lägger pengar på, om jag ska vara ärlig. Så jag får kanske börja föra bok.
I dag öppnades min plånbok av följande anledningar:
Kaffe 49 kr (mig och F)
Lunchmat+hemmamat 170 kr
Summa 219 kr.

Lärdom: 100 procent av dagens utgifter gick till mat.

Ekonomi hi hi hi

Var på banken i dag. Säger bara jävlars anåda. Det ser inte så bra ut med ekonomin. "Det är bra att visa att man sparar pengar", sa vår bankkvinna. Hehehe. Säkert jättebra. Min mamma däremot brukar använda följande uttryck: "Den som spar han har. Men inte särskilt roligt." Det passar lite mer i min livsdevis. Fast kanske borde man visa lite bankmässig sparsamhet, hon sa faktiskt att några hundra spänn i månaden var bra nog. Tre hundra är tre sparade luncher på stan.

Jag har ju lyckats styra upp min träning. Då borde jag klara att styra upp ekonomin, åtminstone lite grann.

Min plan för att spara in lite är:
1. Sluta nätshoppa på ett okontrollerat, lite desperat vis, kanske bara böcker, inte kläder! (Ska bara vänta in American apparel-leveransen, sen är det slut.)
2. Kanske sluta köpa kläder över huvud taget, ett tag framöver. Borde överväga också att börja gå på bibblan. Lägger mycket pengar på böcker.
3. Sluta köpa lattes på stan, i stället koka på kontoret.
4. Äta lunchlåda minst två gånger i veckan, blir tungt men jag får motivera mig genom att kompa med en riktigt lyxig lunch på restaurang en gång varannan vecka eller nåt.
5. Kolla över fasta utgifter. Men jag vet inte. Mina utgifter består ju mest av telefon, el, csn-lån, tidningar, mat... svårt att minska på sånt.
6. Absolut inte tänka "men vad billigt, bara 399:-" så fort jag är på Ikea. Kanske faktiskt helt undvika Ikea.

tisdag, oktober 14, 2008

Diggare av 70-talsdinosaurier

Jag brukar ju inte skriva så mycket om musik eftersom jag verkar ha så annorlunda inställning till musik än andra människor i vårt lilla samhälle fyllt av kredd-pajaser. Men den här låten är verkligen min favorit. Det tycks inte finnas någon video till den dock.

Om jag fick göra ett program som Luuks videoprogram, skulle den definitivt vara med.

Vabb-veckorna, de snurriga

Struligaste veckan på länge är igång. Mycket vem tar Tony-vem hämtar Nadia-en timme på ena sidan stan, nästa på andra sidan stan-hämta Nadias pass fredag-komma ihåg Nadias matsäck torsdag-komma ihåg Nadias badkläder onsdag-synka fotografering på dagis med Ida-kolla upp tider-fixa intervjuer och experter till de närmaste reportagen-träffa kompisar-fixa jobb-mingla professionellt-träna-betala räkningar-hjälp, min hjärna är en karusell!

Tony ska i alla fall vara hemma hela veckan utom när det är fotografering på dagis. Och i dag har jag faktiskt tränat, lunchat, fikat, jobbat, sysslat med ekonomi och andra kontakter... tre timmar kvar till hemgång.

Saker som utgår:
1. Gå på intressant frilansjournalist-träff om hur man tjänar pengar på att skriva böcker.
2. Gå på mama-träff på Rival i kväll.
3. Lunch med Å.
4. Andra saker jag är för förvirrad för att komma på nu.

måndag, oktober 13, 2008

Tony liten sjukling


Hjälp vilken dag. Och vilken natt. Tony skrek som en dåre vid ett. Han hade så ont i sitt ben. Vi oroliga såklart, men tänkte växtvärk. Han försökte sova hos oss men är så präglad på att sova ensam att han föredrog det. Nadia kom och stack igen. Tony skrek vid halv fem igen, och fick sova hos oss. Han hade så ont igen. Men någon gång vid halv fem fattade jag - det var virus i benet. Jo, en kompis son har haft samma sak. Så vid åtta ringde jag Rosenlunds vårdcentral, stack dit med Tony efter att F och Nadia gått till dagis. Sedan spenderade vi i stort sett hela dagen på Södersjukhuset - dit vi fick remiss. Barnakuten, vänta vänta vänta, undersökning med blodprov (inte populärt hos numera spruthataren Tony, efter Vaccin Direkt-erfarenheten), vänta vänta vänta. Få tid för röntgen två timmar senare, gick och tog en sushi med min son, han var väldigt vänlig och social och tyckte det var en fantastisk restaurang, jag säger bara
1. Pinnar på bordet
2. En soppa som blev som moln i
3. Ris
4. Salt sojasås
Så tillbaka till Sös, fika, vänta igen, ultraljudsundersökning, de konstaterade vätska i hans ena höft, det benet som gjort ont som han inte kan gå på, tillbaka till barnakuten, vänta vänta vänta - så beskedet: coxitis simplex. Sedan hem, dit Ann kom med lille B, de lekte, jag gjorde pannkakor, pratade och tog sedan bussen med dem mot östra Söder (F hemma med Tony) och hämtade Nadia som vart hos vår före detta granne, Vendela, såg deras nya stora femma, buss hem... nu vila.

söndag, oktober 12, 2008

It's a boy!

Vaktade grannens ungar i går, Tony kom över men blev svart i synen när han såg att jag hade en liten annan pojke i famnen. Han grät och grät. Sedan hem, F lagade surkål fast jag stack iväg till Erika på middag, mycket god mat, champagne osv. Taxi till Stureplan - borde vi aldrig gjort - fick inte komma in på Riche, inte heller på Collage (fast vi hade page), till Anglais och sen skippade vi äckliga Stureplan och tog Rival vid Mariatorget i stället. Hemma vid 2-tiden, vaknar 7.49 av att Tony insisterar på att jag ska göra en massa frukost till honom, F fixar, barnen kommer in och hoppar på min skalle ungefär 15 gånger innan klockan ens blivit 9, till sist går de ut på gården, sover till 11, upp och äter frukostlunch, tvingar ungarna att städa sitt rum under mycket gnissel, Tony åker med grannen Pappa L till Spårvägsmuseet, jag sticker och tränar med Belinda, hem och så kommer Natalia och Martin och äter middag - dvs alla olika rester.

Jo i går kom det en bebis, allt hade gått bra. En liten pojke.

lördag, oktober 11, 2008

Hur fångar polisen tjuvar

Hade fredagsmys=popcorn i går. Sedan lååång utdragen läggning innan jag till sist kunde sätta mig framför tv:n. F var ute och firade J:s nya stipendium (kul för honom) och hemma vid midnatt. Då hade jag somnat. Försöker sova bort huvudvärken. I dag var den faktiskt nästan borta, lite dovt i bakgrunden bara. Tony ägnade morgonen åt att skrika i ungefär 1,5 timme, sedan stack jag och Nadia till polismyndigheten för att fixa nytt pass till henne. Köpte lördagsgodis och hemåt igen. Här var mamma. Nu snart är vi barnvakter åt grannens lilla J, 2,5 år. I kväll tjejmiddag.

Nadia ville fråga polisen hur de gör när de fångar tjuvar, men så vågade hon inte när hon väl var där. Jag fick fråga åt henne. Men vi fick inget svar.

fredag, oktober 10, 2008

Bebisar kom ut, utan krut

Och så hoppas jag att det föds en bebis i dag! Jag håller också tummarna för att förlossningen ska vara en lekande lätt historia. Jag vet, vilka förlossningar är lekande lätta historier... men i alla fall. Den här personen förtjänar en grejt förlossning.

Träningspatetik

Snart börjar jag grina för att jag aldrig får träna. Det kanske låter patetiskt, men jag har blivit lite beroende av mina joggningrundor. Samtidigt har jag haft huvudvärk nu i 4-5 dagar och det kan ju faktiskt vara ett tecken på att jag borde tagga ner. Jag tror det är någon influensagrej. Eller hjärntumör. Man vet aldrig. (Det enda man kan lita på är att hypokondrin sitter där den sitter.)

I går var jag på Riche med I och åt hamburgare. Snart kan jag avslöja varför. Jag vet, lite märkligt att det finns något att "avslöja" vad gäller hamburgare och Riche, men ni ska få se. Det var i alla fall mycket trevligt. Fast det är något med krogen. Jag liksom har börjat ogilla krogen, åtminstone ställen med många människor, kanske särskilt när det finns många otäcka män som nyper kvinnor i häcken. Det är det där manshatet som poppar upp igen.

torsdag, oktober 09, 2008

Till gravida och andra!


En snygg lyxig t-shirt. T Luksus heter den. Ville bara tipsa alla som är gravida, för denna blir en ljuvlig t-shirt när du är preggo och sedan är det mer en klänning. Finns i flera färger.

Ärtsoppa i dag, broccolisoppa i går

Ä nu sket sig saker och ting. Jag stack hem i går, barnens farmor hemma, vi åt broccolisoppa (min nya grej: äta upp all mat plus rester, för miljöns skull), sedan Boli, farmodern åkte hem, kollade på tv, bland annat Ann Söderlunds roliga program om killar. F tyckte att det var som att leka med barbies, Ann har nämligen "killtyper", Snyggingen, Djupingen, Nörden... Jag har lite svårt att avgöra var F finns, eftersom han är en djuping (filosofiböcker en masse hemmma), nörd (musiken, arkitekturen) och snygging (ett faktum) i ett och samma. He's got it all.

Upp i svinottan, med Nadia till hennes sista bvc-kontroll, men där var tanken att hon skulle vaccineras! Och det går ju inte om man precis har vaccinerats, för annat. Så vi ska tillbaka nästa vecka. Det var det som sket sig. Så fick vi snabbt cykla till dagis för hon skulle på en utflykt. Sedan drog jag till jobbet. Och nu - lunch. Tjena hej.

onsdag, oktober 08, 2008

Pappor måste kämpa mer

Barnen går hellre till ingen än till sina egna pappor om de behöver tröst. Deppigt. Visst är dagens pappor mer närvarande, i många fall. Men det finns tydligen mycket kvar. Läs själva här.

En gammal italiensk klassiker


Från dagis och raka vägen till Vaccin direkt. Där vi fick betala 2400 kronor för att vaccinera familjen, mot hepatit A, samt första fästingvaccinet. Nadia var helt cool men Tony bröt ihop totalt, han tyckte inte om att ta sprutor. Efteråt gick hela familjen och åt (billig) middag på Michelangelo, dit jag själv gick en del som barn. En Gamla stan-klassiker. De åt och tyckte det var mysigt. Men när vi skulle ta 43an hem var chaffören sur som ättika och vägrade låta oss ta Nadias lilla cykel på bussen (ingen chaufför har klagat på det förut). Så F fick åka en annan buss, med trevligare busschaufför, medan vi stack hem och jag la ungarna.

Vi kämpar fortfarande med New York-lägenheter. Det är så dyrt, så dyrt. Och dollarn bara ökar i förhållande till kronan med den här idiotiska finanskrisen. Kanske kan vi inte resa, av ekonomiska skäl... Jaja.

tisdag, oktober 07, 2008

Barn som aldrig vill sova

Jobbade så gott det gick i går och stack sedan till hemmet. Där var måndagsmiddagspersoner, fullt ös alltså. Åt broccolisoppa, sedan försökte F lägga barnen men Nadia ville ALDRIG NÅGONSIN sova. Till sist släckte vi vuxna och la oss, halv elva. Hon somnade alltså efter oss. Världens rabalder var det också, eftersom det kom osynliga fladdermöss när vi hade släckt (fråga mig inte). I morse skickade vi Tony på att väcka henne vid 7. Vi ska väcka henne 7 tills hon själv måste lägga sig tidigare. Enough is enough.

Fick ett mycket roligt jobbförslag i går, verkligen skojigt. Ser fram emot detta. Får förstås inte berätta vad det är - men det är sjukt kul.

För övrigt har familjen planer på att fara till New York men det verkar som att det blir för dyrt. Lägenheter är galet dyra i NY. Helt galet. Den som har ett tips på hur man kan bo billigt med sex personer (två barn) får gärna tala om. Vi kan tänka oss Brooklyn och Williamsburg, inte bara Manhattan.

måndag, oktober 06, 2008

Undvik råa grönsaker i Alexandria

Återstoden av helgen - dvs söndag - gjorde jag följande: Tvättade, joggade i regnet, 50 min, tvättade ännu mer, gick till grannen H (Tonys kompis) på mellis, trevligt, sedan bakade jag bröd, lagade middag, samt lagade mat till måndagmiddag i dag. Pust. F var på Gallerian och monterade ner allting, men hemma igen 20. Nadia vägrade sova. Hennes mormor kom på kort visit, Ida är hemma fast med salmonella (lång historia), vi kollade lite på svt - finanskris, rasism och annat smått och gott som finns här i världen. Snackade lite med Rebo och däckade tidigt. Typ 15 min efter min dotter.

lördag, oktober 04, 2008

Fy för jumboflaskor

Försöker avhålla mig lite från internet denna helg. Därför snabb rapport: Åt middag på Gallerian i går, Nadia tyckte att hennes pappa var bästa byggaren i stan, efter att ha sett Konstfack for kids-utställningen som byggts av F, sedan buss hem, la barnen, natten helt vidrig eftersom Tony vaknade och gallskrek kl 1 på natten och en timme framåt, fattar nada, sov till nio, frukost, vistades på gården, F storhandlade, städade lite lätt, stack till systemet med Nadia (som var väldigt upprörd över att det fanns jumbo-flaskor, eftersom jag har berättat att det är farligt att dricka mycket vin, lite kul), vi handlade även godis och sedan hem, där var Jon & Anna och deras 3 pojkar, vi lagade mat, det var svinagott, och drack vin som kostade 200 spänn, det var asgott, hette något med Amarone Alpha Zeta, de åkte hem, barnen lägges, jag ska väl kolla tv I guess.

fredag, oktober 03, 2008

Beslut i Sturebadsfrågan

Och nej, jag ska inte lägga 20 000 kr på årskort på Sturebadet. Jag HAR ju inte ens 20 000 kronor! Kommer aldrig orka tjäna så mycket pengar heller. Däremot funderar jag väldigt mycket på Sats, trots allt. Det ligger så sjukt nära mitt hem numer. Och de har faktiskt tv-apparater. Det är galet tråkigt att springa på löpbandet på Friskis och Svettis. I dag höll jag på att göra en Bridget Jones-vurpa medvetet, bara för att det skulle hända något! Och då hade jag redan ställt till det för Friskisfolket genom att blotta mina celluliter i shorts (japp, de glodde). Å andra sidan kan jag tycka att folk får börja vänja sig vid celluliter. Det är liksom inte världens ände, och dessutom går det inte att bli av med dem (nej, det går inte, tro mig, jag har intervjuat hudläkare och de berättade att det är ungefär lika troligt som att man skulle kunna sy ny människohud av nål och tråd), så därför är det dags att börja betrakta celluliter med ungefär lika stort intresse som man betraktar armbågar. En del av den mänskliga rasen. Åtminstone för dem som passerat 30.

Kvinnohat och manshat i möte

Jag var på en restaurang i går, själv, efter jobbet. Det hade kunnat vara supernice. Men riktigt så var det inte. Eftersom en grisliknande man satt och stirrade på mig medan han hinkade i sig tre öl - som han inte behövde. Jag kan uppriktigt säga att jag hatar honom. Och, med ledning av hans föraktfulla sätt att se på mig - jag garanterar att han hatar kvinnor. Så det som hände där på restaurangen var att kvinnohat mötte manshat. Fast fisken var god, och sedan gick jag därifrån till ett lovebombat ställe, nämligen dagis. Föräldramöte, Tonys avdelning. Fick berätta att Tony ljuger en del eftersom de undrade varför han påstått att jag gått och tränat med hans dagiskompis plus hennes mamma, fast det inte alls var så. Livlig fantasi kan det också kallas.

Hem, softade framför tv:n, F hade lagat sjukt god äppelkaka, försökte kolla på hela 40-årig oskuld-filmen, men den var för lång, somnade halvett, vaknade åtta, iväg och sprang på Friskis och Svettis, nu - skriva.

torsdag, oktober 02, 2008

Om jag hade varit en praktisk, duktig flicka...

Saker jag egentligen borde köpt:
1. Gympaskor att promenera i.
2. En joggingjacka som funkar när det regnar, och ändå andas (provade en jätteskön Nike-jacka på Stadium, röd, med dragkedjor i armhålorna, men den var så dyr, 700 kr).
3. Vantar, mössor och halsdukar till barnen. Vantar - skulle behöva ungefär femtusen fingervantar, alla i samma färg, som jag får betala någon 15-åring för att fylla i namnen på. Mössor, typ tre av samma sort till dem var. Puh. Jämställdheten är uppnådd när F köper alla dessa fingervantar och skriver NADIA TONY i varenda en, utan att jag behöver säga nåt. Hittills har jag varenda höst köpt en miljard fingervantar på HM och skrivit namnen i varenda en (annars kan man lika bra skita i att köpa dem eftersom de försvinner på dagis). Behöver jag berätta att alla var borta inom 4 veckors tid, trots namnen och allt? Jag är fruktansvärt less på fingervantarna. Fruktansvärt, fruktansvärt less.

En sjuk shoppares bekännelse


En lite sick grej jag gjort: Beställt kläder för 1700 kronor. Jag vet, ni behöver inte stampa på mig. Det är sick. Men det var det där med att jag tappade bort kläder, ni vet. Var tvungen att köpa ny plastjacka för jag gillade verkligen plastjackan. Nu har American Apparel fått in den här, som alltså har huva, till skillnad från min (som inte längre finns att köpa buhu), men jag hoppas ändå att den är lika fin. Tänk om inte! Ångest! Men man kan ju alltid skicka tillbaka, eller hur?

Därför frilansar jag (delvis)

Nuförtiden får folk berätta vad som händer på tv. Det är helt enkelt för svårt att fatta vilken kanal man ska titta på - och när. Men Rebo berättade att Erik Haag i sitt program om barn pratade om när han hotade sina ungar med utegångsförbud. Helt verkningslöst. "Vi är ju ändå aldrig ute så det spelar ingen roll". Haha. Dagens kids, de är så jävla smarta.

I går kom en granne - som också heter F - med lakan, alltså Dielemans bröders lakan, som de lånade. Vi drack te och åt min goda jordnöts-bar-kaka. Och pratade om centralamerika och journalisternas gigantiska egon. Journalister har gigantiska egon. Men F påstod att arkitekter, åtminstone de som försöker göra karriär, också har gigantiska egon. Tuppfajten är inte för mig. Jag har ingen att hämnas på. Jag försöker inte göra revansch. Jag vill bara ha lugn och ro. Därför - frilans.

onsdag, oktober 01, 2008

Gråtande män är fint

Ni vet att Janne Josefsson började gråta i "Videokväll hos Luuk" i går va? Det är sånt jag tycker är coolt. Så långt från alfahannen vi kan komma.

Snälldöden

Fick springa till dagis för att Nadia skulle hinna till sin teater. Sitter nu och jobbar med en text. Men tänker mest på New York faktiskt. Och på ett gott råd, denna gång kom det från Göteborg, en tjej vi kan kalla JJ: Kill them with kindness. Om någon är riktigt jävlig mot dig, ska du inte vara hård, utan tvärtom, snäll och kvittrande. Det är så man verkligen krossar elaka personer. Genialiskt i all sin enkelhet.

Olika citat från sinnessjuka familjen

Dagens Tony-citat: Mamma, du har ful rumpa.

Gårdagens Tony-citat: ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ MAMMA DU SKA FÖJA ME MIG PÅ TOALETTEN, MAMMA DU SKA SITTA I DEN SÄNGEN, NEJ DU SKA SITTA I DEN ANDRA SÄNGEN, DU SKA LÄSA DEN HÄR SAGAN, DU SKA LÄSA DEN ANDRA SAGAN, MAMMA DU SKA SITTA PÅ SÄNGKANTEN, MAMMA DU SKA GÅ IVEEG ÄÄÄÄÄ ÖÖÖÖÖÖ.
(Själv skrek jag: "Slutaaaa skrika!!! Jag blir tokig!!! Håll tyst!! Nej, jag ska inte göra något! PRATA I STÄLLET FÖR ATT SKRIKA!!")

Nadia berättade då om ett digitalt öra de skaffat sig på dagis, som var grönt när ljudnivån var okej, och rött när den inte var okej. Hon menade att nivån hemma var mer röd än grön så att säga.
Nadia: Mamma och Tony, kan ni dämpa er lite.
eXTReMe Tracker