Nu blir det du och jag Carrie

Nej hörni nu måste jag nog gå och se Sex and the City i alla fall. Enligt vissa är den så bra att man kan se den tre gånger - på bio. Jag vet inte jag.

Hur som helst är dagens pass på mama avslutat, liksom ett joggingpass jag företog mig kl 06.20 i morse. F blev väldigt brydd när jag vid 07.15-tiden käckt frågade om han inte skulle upp för att hinna till jobbet. Vi har ju inte barnen hemma, så faktiskt kan han ju jobba vilka tider han vill (som inte liksom jag har bundna tider just nu).

För övrigt gick min klack av i dag. Ännu en grej to fix. Förra skiten som hände var att jag tappade mina 7 dagar gamla solglasögon. I provrummet under söndagens shopping. Det var lite "you give some, you lose some" över det hela. Jag som aldrig hinner shoppa, fick shoppa nya byxor och tajts. Men då förlorade jag solbrillorna som jag äntligen lyckats skaffa förra veckan.

Kärleken är boven, så vad göra?

Läs gärna vad Belinda skrev så klokt om kärnfamiljsonani. Vi kan inte bortse från att det är kärleken som binder kärnfamiljen samman, och vi kan heller inte bortse från att det kanske är kärleken som skapar fängelset. Vem säger att inte lesbiska känner sig instängda och fångade i roller, trots att de är två kvinnor som lever tillsammans? Självklart förekommer patriarkalt förtryck i kärnfamiljer, i samhället och i världen. Absolut. Men allt går inte att lösa med feminism. Vissa av problemen i relationerna vi har till varandra har ett enda ursprung, nämligen Kärleken (och rädslan att förlora den). Vi gnäller inte om alla orättvisor för att vi inte vill bli lämnade. Vi bråkar inte med barnen för vi vill att de ska tycka om oss. Vi säger inte till för vi vill inte vara tjatiga, oattraktiva.

Därför måste vi angripa problemet från ett annat, nytt håll. Be creative. Tänk om.

Vad min tv visar i helgen

För övrigt är ju tv:n till 100 procent min just nu. Därför har skärmen fyllts av följande högkulturella alster:
1. Working Girl. Den är underbar, fast jag förstår inte varför Melanie Griffith har så lite mimik i ansiktet. Tur att rösten är faboulous. Det där med mimiken kanske hänger ihop med vilken drog hon använde under inspelningen.
2. Dirty Dancing. Vad kan jag säga? Den har allt.
3. Tonårsliv, gick på tv i går. Hjälp. Fascinerande usel, men sprudlande glad samtidigt.

Där fick 40-talisterna igen

Är det inte lite roligt att Maria Sveland (vars bok Bitterfittan är fantastiskt bra, för övrigt, läs alla!) tar upp mama och family living som exempel på kärnfamiljshyllande tidningar, när bägges just nu aktuella omslag föreställer frånskilda ensamstående mammor (Jessica Almenäs och Malin Berghagen)? Sedan hade jag hemskt gärna velat veta vilken tidning som innehåller de horribla berättelserna om kvinnan som måste puffa kuddarna innan hon lägger sig osv. Där kan jag bara hålla med - den personen lever i ett fängelse.

Men varför vill inte 70-talisterna fortsätta 40-talisternas frigörelse? Ja kanske för att den inte var helt lyckad. Vi som är barn till frigörarna fick se baksidan av alltihop. En av baksidorna var att barnen tillhörde alla och därmed ingen. Jag har hört många berätta om hur rädda de var när de så härligt frigjort skulle somna under borden på fester, hur otrygga de kände sig med mammas och pappas rödvinsfulla polare som satt och pratade fred samtidigt som de skapade små potentiella våldsverkande monster av sina egna barn, som måste slå sig till uppmärksamhet. Nu talar jag inte om mig personligen, men som ni kanske förstår finns det en djupt liggande anledning till att 70-talistföräldrarna är helt fixerade vid barnpsykologi och att många är oroliga för att fucka upp sina barn. Vi behöver inte vara Einsteins för att haja varför det blivit så.

Samtidigt, återigen: 40-talisternas revolt mot borgerligheten och förljugenheten har varit jättebra, och Grupp 8-arbetet är ju hela anledningen till att vi alls har tid och rum för våra barn i dag, föräldraledighet, dagis med mera. De skapade frihet, men de var fruktansvärt barnsliga och ignoranta och ville själva vara barn, fast ändå ha barn. Bara det faktum att det förekom att man separerade syskon vid en skilsmässa säger väldigt mycket om hur man betraktade barnen då. Hur fan kan man göra så? Såg man barn som djur? Utan känslor? Tänkte man aldrig på att de kunde ha känslor som en vuxen, kanske ännu mer än vuxna? Jag förstår inte.

Thåström min Thåström

Hör Thåström sjunga borta på Zinken. Var på konsert när jag var 16 år, ihop med min pojkvän Mathias, och lyssnade. Thåström träffade helt rätt i min själ kan jag säga. Det är något med de där stockholmskillarna, Klas Östergren, Joakim Thåström. Jag passar inte alls in där men jag passar ändå in där på något vis. Är jag egentligen en kille, tio år äldre, från Stockholm, som gjorde jävligt bra konstnärliga gärningar i min ungdom, fast gömd i en 37-årig kvinnlig frilansjournalists kropp? Jag vet inte. Svårt att säga.

Hur livet var förr

Jaha nu åker snart hela familjen bort från mig. Och jag mår fortfarande inte bra, även om tabletterna gör stor skillnad. F följer med Nadia på landet, han ska snickra något. Tony och jag stannar några timmar till ihop, sedan sticker även han sin kos, mot mormor&morfar. Sedan är jag helt ensam, heeelt ensam, hemma, kanske ända till måndag kväll. Det kommer bli så mysko. Men skönt. Men mysko. Sedan kommer F på måndag, då är det bara han och jag och våra respektive jobb i några dagar. Lite som förr i tiden. Lite som när vi var 20 någonting, pushing 30. När man hade ett stadigt bord på Indigo varje fredag eftermiddag dit alla vi kände kom (och vi känner många, många människor, tro mig).

Jag minns särskilt kvällen då vi drog vidare, till Moderna museet, för Jennie Dielemans skulle prata om Motstånd. Men hon blev så jävla irriterad på alla snobbiga konst-hangarounds att hon vägrade prata ("ingen av dem som verkligen gör motstånd i dagens samhälle är inbjudna hit"). Då frågade David Elliot, dåvarande chefen för Moderna, varför hon var så anal. Och här kommer själva det bästa med den kvällen. Jennie började tokgorma och pekade mycket utförligt mot sin bakdel och skrek: "What's this gotta do with my ass!!??" Det var ljuvligt på sitt eget dramatiska vis. Senare på kvällen bråkade F och jag, minns jag fel eller hällde han öl på mig? Jag tror han var svartsjuk. Så var livet förr.

Tillägg önskelista

Jag önskar mig en sak till - den fina självvattnande kryddkrukan som finns i dagens DN Bostad, på sidan 3, "Odla mera". Sagaforms fiffiga tre-på-rad-kruka. Ska kosta tre hundra kronor. Skulle vara perfekt för oss så slipper vår basilika torka ut varje gång. Men det är svårt att se var de här sagaform-grejerna finns. Kanske på vanliga Åhléns eller Duka eller så.

Det är fredagsmys hemma nu. Popcorn. F läser Martina Haags nya.

Allmänt skitsnack om information

Eftersom F ställde in vår lunch, gick jag till Friskis och Svettis och trappmaskin-tränade på lunchen. Det var tungt i mitt nuvarande allergiska tillstånd, men ändå bra.

Annars jobbar jag på mama. I morse misslyckades jag helt med att försöka få barnen till dagis i tid och bad Ida ta dem. Det gjorde hon gärna. Dessutom tog hon med presenterna till Tonys dagisfröknar: Jag köpte småförpackningar inför semestern, tvål mm. De blev tydligen glada.

I går efter jobbet stack jag till Nyfiken gul, där var Jenny, Isabella samt Jennys gamla kompisar på Metro. Vi snackade om varför informatörer bara skickar tusentals pdf:er och aldrig kan ge oss journalister den information vi faktiskt vill ha. Jag kom fram till att de kanske är lite autistiska på något vis. Men MetroMax trodde mer på att de gjort sina pdf-er på chefens begäran och sen hade de inte mer att bidra med. Men information, gott folk, förändras oavbrutet. Det går aldrig att få full koll. Information är som livet självt.

(Sedan ska jag, Isabella och Jenny också förbättra framtiden för jordklotet, på ett lite mer genomförbart vis än Nina Björk, men vi tar det i sommar när vi har semester.)

För övrigt åt jag entrecote och sallad. Hemma halvtolv, däckade direkt.

Min önskelista till födelsedagen

Nu har jag köpt tabletter mot pollenallergi och vips, slutade snoret och kliandet i ansiktet! Alltså är det pollen. Nu är jag bara trött och inte längre totalt nedbruten som tidigare i veckan. Det gäller att hålla sig i närheten av asfalt och storstad framöver. Jag tänkte börja med att spankulera runt Stureplan.

För övrigt fyller jag snart år och önskar mig följande:
1. Den där kokbokshållaren.
2. Ett dagkort på Sturebadet.
3. Presentkort på Rosenön, eller Åhléns day spa, gärna typ en behandling.
4. Presentkort på någon bra restaurang, tex Fredsgatan 12 eller Mathias Dahlgren.
5. Presentkort på Åhléns! Det skulle jag verkligen bli glad för.
6. Saltskrubb för kroppen, en rivig sort, salt alltså! Tex Bliss eller African salt scrub från Bodyshop.
7. En kaffekvarn, så jag kan mala bönor till kaffet.
8. En vattenkokare, så liten som möjligt.
9. Alla böcker jag skrivit om här nedan.
10. Tid och barnvakt, så kanske Fredrik och jag kan göra något soft.

En sjuk jävel

Jag har fått pollenallergi, tror jag. Därav denna mysko förkylning, som har gått in i en riktigt märklig fas där hela ansiktet kliar. Hur som helst började morgonen med att jag fick väcka sovande barn, tvinga i dem frukost, lyssna på skrik och gråt, gå till dagis, sedan komma försent till jobbet på mama, jobba på och jobba på, äta lunch inne, nu har jag jobbat ännu mer och snart ska jag hem. Måste eventuellt köpa solbrillor först eftersom ljuset skär hål i mina ögon. Är faktiskt i riktigt usel form. Help.

Lite boktips inför sommaren

Rebos boktips (alltså böcker som jag inte läst men skulle vilja):
1. Fördjupade studier i katastroffysik (snyggt omslag!) - Marisha Pessl.
2. I en klass för sig - Sittenfeld, Curtis.
3. Vindens skugga - Carlos Ruiz Zafón, manusförfattare i Hollywood, tydligen killig och rejäl roman. Väldigt mustig, bra.
4. Vi måste prata om Kevin - Lionel Shrivel.

Teckning av tristess

Hämtade barnen i går, vi stack långsamt hemåt. Nadia hade uppvisning på alla teckningar hon gjort hela året på dagis. Vissa var grymma. Hon hade ritat vad som var tråkigt i livet. En bild på vinterkläder, det hatar hon, en bild på en dörr (att gå hem, efter dagis tror jag), en bild på en vuxen som sitter framför datorn. Hrm.

Så kokade jag potatisar, sedan fick ungarna följa med mig ner med tvätten, sedan åt vi och så kollade de Bolibompa medan jag stack snabbt ner i tvättstugan. F kom när jag hade duschat dem och läste saga. Då var D och A på Järnet i Gamla stan, så jag tog bussen dit vid 21.30 ungefär. Drack argentinskt vin, tog taxi hem. D åker hem nu, så vi sa hejdå.

I morse gick jag till mama. Nu jobbar jag här. Är förkyld som bara den. Trist! Min träning! Hur ska det gå! Jaja, det fixar sig.

Utan jogg försmäkta denna kvinna

Nu sitter jag på mama och jobbar på en liten grej som ni får läsa i september eller nåt i den stilen. Det blir en härlig och fin sak, så jag lovar att tipsa om när den finns ute.

Annars var det en okej söndag, fick städa först medan F var på gården med barnen, sedan tvärtom, jag ute, F dammsög. Så softade vi inne tills det var dags att åka på middag hos Erika och Markus. Deras hus var så annorlunda så vi först blev snurriga, men sedan kunde man njuta av extra space. Kanske framför allt Tony, som byggde jättelånga rader av bilar genom hela övervåningen. Vi fick asgod grillad kyckling och sallad, drack gott vin och åt ostar. Sedan taxi hem. Jag la mig mkt tidigt, kände mig förkyld. I morse cyklade jag citybike till Kungsgatan (trots dåligt väder), nu jobbar jag på här med nyinköpta hårspännen. Vågar inte träna med denna förkylning. Men jag vill! Jag vill!

Jag firar midsommar

Midsommarfirandet över för denna gång. Drog på landet med barnen, hela familjen, tidigt på midsommaraftons morgon. Jonas, Natalia, Martin var vi som åkte, på plats fanns A, A, J och så vidare.

I år blev det faktiskt en stång byggd, och först satt jag vid stranden med Nadia, därefter en traditionsenlig midsommarlunch, lite softande, så på det grillning. En skön, avslappnad midsommar. Jag gillar avslappnade midsomrar. Jag var också väldigt trött efter jobbrejset som varit.

I dag joggade jag faktiskt, sedan hängde vi igen och till sist blev det hemåkning. Barnen aströtta när vi kom hem vid nio. De somnade direkt. F kollar fotboll, jag ska läsa och sova. Är trött.

"Mamma, jag vill klistra"

Schemat sket sig fullständigt. Fick dra direkt från lunchen och hämta barnen. Nu är de på mitt kontor medan jag försöker bli färdig med min text. Håhåjaja, vi får se om det går. Jag skulle så gärna vilja bli färdig och få vara ledig i midsommar. Rättning. Jag måste bli färdig. Jag måste vara ledig den här helgen. Annars blir jag komplett vansinnig.

Men barnen är - än så länge - vid gott humör. Sedan går jag hem med dem och ger dem torsdagsmys. Eller annan muta, som tack för samarbetsvilligheten.

Kräkas snart?

Åt en icke genomstekt korv nyss. Visst är de redan kokta, de där i plast som heter salsicca och allt vad det är? Nu får jag magsjuk-ångest. Men jag skriver på en liten dator som heter Asus Eee, vi har blivit vänner igen. Linux ska tydligen vara bättre än Winows XP!

Gjort i dag: Skickat artikel om poliskulturnisse. Skickat 2 fakturor. Gjort en tredjedel av artikeln om griseriet. I morgon måste resten bli färdig. Fick ila över Söder till dagis, hämtade motsträvig Nadia som lekte Melodifestival. Innan sången sjöngs och dansades, sprang en kille omkring och "städade". Det var reklamen, tydligen.

Mötte F på vägen hem, han tog ut Nadia o Tony på gården. Jag gjorde amerikanska pannkakor. Nu bråkar barnen. Vi fick stänga av Svt:s "Hejhej sommar" för det var så obegripligt och segt när det skulle vara mystiskt. Nadia blev rädd.

Vad sägs om att vara vuxen kanske?

Var på Bistro Sud i går med Ida och D, efter att ha joggat runt Årstaviken med D och lagt mina barn (Tony supertrött, vi tänkte sjuk ett tag men så var inte fallet). Men maten var inte lika god som jag minns den. Hmm... Jag som verkligen varit ett stort fan av Bistro Sud.

Funderar en del över gränslösa människor. När lär man sig att se sig själv lite utifrån? Det verkar ta tid, kanske vill vissa inte se sig själva utifrån, se sina egna mönster och cirklarna som de alltid rör sig i. Jag gör i alla fall ett försök, i detta mitt liv som jag bara har ett, om ni andra missat det (att vi bara lever en gång). Jag kan inte tänka mig något värre än att ständigt göra exakt samma misstag i en oändlig cirkelgång. Jag tänker ta livet jag får och göra något av det, framför allt göra det så bra som det bara går.

En annan visdom jag tagit till mig på sistone: Vuxna människor får klara sina problem själva. Vuxna är vuxna. De har alla verktyg som behövs för att reda ut sitt liv. Barn däremot, dem måste man ta hand om. Så jag gör hellre det än städar upp åt fullvuxna personer som borde kunna fungera. Om de bara tog sig i kragen.

Vad jag egentligen gör

Jag har lite fullt upp om ni undrar varför jag aldrig skriver och aldrig joggar. I går jobbade jag på Passion och sedan lagade jag middag för 8 personer, alltså avslutningsmiddag för frilansgruppen, det blev vegolasagne (som jag alltid gör till stora sällskap, mkt god) och sallad och smulpaj till efterrätt. Magnus stannade en stund extra för att kolla fotbollen.

La mig tolv ungefär, sedan upp och så köra upp barnen ur sängen, klä på dem och bege oss iväg igen, mot dagis. Nadia ledsen när jag lämnade henne. På Passion återigen. Snart ska jag hem, då joggar jag förhoppningsvis. Förhoppningsvis alltså.

Det har skakat lite på sistone. Mer om det en annan dag.

Nu är alla tillbaka

Var på Sjögräs och åt med F i lördags, efter match. Det var MYCKET gott. Väldigt bra mat. Sedan 2 öl på Babylon. Sedan hem, snackade en massa och sov sedan. I dag var vi vid grillen för att grilla med grannar H&H, men jag fick dra efter en stund eftersom jag skulle hämta kidsen.

Har just varit i Uppsala, hos mina föräldrar, dit F:s mamma kom med Tony, åt pasta och åkte tillbaka med tåget. Nu verkar det vara fotboll, håhåjaja.

Ida är hemma, D är här och hälsar på. Huset fullt!

Väskan är en bagatell + tack grupp 8!

Barnfri helg. Nadia ringer och berättar att hon tar sin medicin, superstolt. När farmor och farfar ringde, satt Tony och sjöng, lycklig, i bakgrunden.

Själv såg jag Dolly Parton sjunga igår, det var stort. Fast litet - hon var ungefär tre centimeter stor från de platser som vi såg henne. Men vilken röst!

Nu har F satt på lite feministmusik från 1970-talet:
"Kan vi, vill vi, törs vi, ja vi kan vi vill vi törs! Och en dag ska barnen säga: Tack mödrar det gjorde ni bra, denna mänskliga värld vill vi ha."

Inte fan tackar vi. Vi är så förbannat otacksamma. Det fanns inte dagis då! De kämpade för att vi ska få vara självförsörjande, fria, för att männen skulle börja ta ansvar för hem o barn. Det var svårt, det är fortfarande svårt. Men det är fanimig bättre nu. Så tack, Grupp 8 och alla 70talsmammor. Det gjorde ni bra. Men det är inte klart. Vi måste fortsätta jobba. Till exempel så finns ingen Nordpol kvar snart. För alla jävla gubbar måste konsumera nya bilar hela tiden.

Jag tänker så här, Nina Björk: Vi börjar klaga på dem som är det verkliga problemet. När de börjar fatta kan vi gå in på fjuttiga väskor. Allt annat är sexism.

Fest, spontanfest, barnfritt

Jag i mina fina Matilda Wendelboe-kläder. Om ni undrar över mitt gapande så är det "Öppna landskap" av Ulf Lundell på skivspelaren.

Utgång i går, efter Passion. Först var det Family Livings lyxiga tvåårskalas, där Christina var utklädd till stor, söt myra (apropå en fin tapet som hon och Inger designat), jag och Karin och lille Evert var där och åt och hade oss. Sedan var Evert lite smågrinig så de stack hem. Jag testade att smsa Kalle, som tvättade men kunde möta upp med mig på Sjögräs! Känns som hundra år sedan man kunde spontan-messa någon och ses på krogen. Det var väldigt trevligt, har försökt ta en öl med Kalle sedan februari så det var verkligen dags. Vi pratade lite om skrivandet. Vi är ju skrivare, och kanske lite lika på ett sätt, eftersom vi tror på skrivandets olidliga lätthet. Eller nåt.

Snart kommer i alla fall Kalles bok, ska bli kul att se.

Eftersom jag träffade många journalister i går fick jag i mig ordentligt med skvaller. Det finns inga som skvallrar så mycket som journalister. Kan bero på att det delvis är vårt jobb. Men oj vad mycket det är som vi aldrig skriver om. Ni skulle bara veta...

Jag försökte sedan kolla om Martin fortfarande var ute men inte var han det, så jag tog en burgare och snackade lite kroatiska med juggekillarna som åt samtidigt som jag (de hade kommit på 90-talet hit, kriget you know). De var småflörtiga fast inte på ett jobbigt vis, och tyckte det var för bedrövligt att jag aldrig hade varit ihop med en jugge. Men det är verkligen ingenting jag ligger sömnlös över direkt, sa jag och la till att jag gillar blondiner. "Va, gillar du tjejer?!" Hello. Det finns kanske en anledning att man skippat juggesnubbarna i sitt liv.

Här hemma sov även barnens farmor över. I dag tog hon Tony och Nadia med sig på tåget till Uppsala. Nadia ska till mormor, Tony till farmor. På söndag är de tillbaka. Barnfri helg. Den börjar med Dolly Parton på Stadion. Men nu - jobba!

Läste en grymmers artikel

Nadia har halsfluss. Hon har fått penicillin. Det betyder att hon snart är bra igen, men också att vi måste fajtas för att hon ska ta medicinen. Eller, snarare, mamma måste fajtas med henne ett par dagar framöver. De ska till Uppsala, nämligen.

Annars är jag på Passion igen, och jobbar på med ett nytt nummer av tidningen. Läste just omslagsartikeln. Den var grymt bra! Ni ska få se i augusti när tidningen kommer. Skribenten är en person jag träffade för inte så länge sedan. Say no more.

I kväll är det tvåårskalas. Family Living fyller år.

En gråtnatt att se fram emot

Har lärt mig lite mer om Linux. Tydligen finns det här och där, fast inte i Sverige, är ganska vanligt i andra länder. Jag kanske ska ge min Asus Eee en chans. Men någon extern dvd eller cd-ingång blir det inte, den lämnar jag tillbaka i morgon. Får ladda ner allt från nätet eller be om att få det på usb-minnen eller jag vet inte. Ska i alla fall slita ut den så mycket jag orkar, sedan köper jag en ny, med Windows XP, eller nåt. Om jag nu kanske inte kan få min att bli Windows XP-uppgraderad. Man vet aldrig.

Nadia har feber, ont i magen, tjock i halsen... Jag fattar inte vad det är? Vilken sjukdom är detta? Hon är ledsen för hon vill så gärna gå på dagis och inte bara ligga ner. Ändå är det det enda hon orkar. Nu sover hon för natten, Tony babblar och håller igång. Jag jobbar in den timme jag fick gå i förtid i dag från Passion. I natt kommer vi inte att få sova särskilt mycket. F är ute på någon restaurang. Jag ska ut en sväng i morgon. Jag har inte varit ute på evigheter, det är helt olikt mig. Det får bli ett slut på det här att stänga in sig med sin nya tekniska utrustning hemma. Måste se lite folk IRL.

Besvikelsen är enorm, Eee!

Nej men det här med Asus EeePC var bara bedrägeri allting. Jag har köpt en med Linux-system, som ingen längre använder. Siba med flera försöker bara bli av med datorerna, de erkände det nyss själva. Vilka jävla as. Och eftersom det är så, kan ingen dvd-spelare i världen kopplas till datorn: inga program heller tas in. De är såna svin. Köp alltså aldrig i livet Asus Eee! Fan vad jag känner mig sviken. Behöver jag säga att Asus support knappt finns, de går inte att ringa???? Är så arg!!

Nadia också sjuk, fick avbryta Passiondagen men jobbar igen i kväll. Hon beställde pannkakor när vi kom hem, somnade sedan i tv-soffan, bara Tony kollar tv. Har gråtit en massa.

Den som joggar får se

Hehehe. Syrran messar från Kroatien/Serbien, hon har ju inte hunnit jogga alls! Jag som tyckte jag var lite småusel som bara sprang två gånger förra veckan. I morgon kan det bli ett pass till.

Dagens middag var rester av gårdagens zucchinisoppa samt en mycket fin grekisk sallad som jag gjort efter min gamla, gamla Uppsalakompis Markus recept. Han har så fruktansvärt bra recept i sina böcker! Rekommenderas verkligen.

Mina jobb just nu (utan att avslöja för mycket): En artikel om poliskultur-nissen, en artikel om griseri (bägge ska bli färdiga nästa vecka), plus fyra dagar Passion, start i morgon, jobbar torsdag, sedan mån-tis nästa vecka. Min fritid får jag spendera med min nya kompis Asus Eee, när jag klurat ut hur jag ska få in program i den (externa dvd:n går inte att använda).

Lagen om alltings jävlighet

Man fixar en sak på tristesslistan. Resultat: Det blir bara en ny sak på tristesslistan att lägga till. Det visade sig nämligen att felet inte var att glödlampan tagit slut. Felet var att själva lampan var kaputt. Allt går sönder! Man blir tokig.

Min nya kompis, en vit dator

Detta inlägg skrivs nu på min nys Asus Eee-dator. Den är så nätt och liten så det är inte klokt. Den blir också lätt varm och skärmen kan gå sönder om man inte är försiktig. Tangentbordet är så litet att jag prickar fel hela tiden. Men det här kan vara början på en bra vänskap. Dvdenheten hade dock ingen usb så de har lite svårt att gifta sig med varandra. Därför har jag viruspanik. Ska fixa i morgon. När jag kom hem var det måndagmiddag med zuchini-soppa här, F hade lagat en god. När grannarna gått - detta är förresten sista måndagmiddagen före semestern - la jag sjukt trötta barn som bara grät och grät. De somnade snabbt. F kollar fotboll. Jag kollar Asus Eee.

Lista tristessen, minska tristessen

Jag gick med ungarna till jobbet. Jag jobbar. Jag har nyligen ätit lunch med min frilanskollega, asiatiskt. Upptäckte för övrigt nytt sushiställe på Bondegatan! Vi orkar inte dra upp järnjalusierna trots vår strålande utsikt över grönlummigt, soligt kullerstenstorg (Greta Garbos torg that is). Nu börjar en viss sol-bortskämdhet infinna sig. Men sommaren får gärna fortsätta. I dag har jag även fått en extern dvd- och cd-hållare. FÅTT alltså. Av en mycket snäll frilanskollega, alias ägarinnan av vår lokal. Plus att jag snart kan hämta min eee-dator faktiskt.

Jag har också betat av från tristess-listan, den ser ut så här:
1. Lämna in dv-kameran för lagning.
2. Köpa lågenergilampor till hemmet.
3. Ringa fiskare i fiskeby
4. Köpa vattenkokare.

Fick spendera på tok för lång tid på Järnia, deras vattenkokare var jättestora och ganska dyra. Dv-kameran gick inte att lämna in för posten hade visst försvunnit. Fiskaren har jag ringt. Och lågenergilampor, det har jag!

Resumé av denna helg

Lördag: Åkte med enbart familjen till Österskär, alltså änden av Roslagsbanan. Nadia badade i iskallt vatten, ungarna lekte på fina stranden, vi åt picknick, F fick sitta still-panik och så åkte vi in till stan igen. Åt pizza på Ciao Ciao Due, Östermalm (gott men herregud, pastan! Det var ju pasta man skulle tagit. Definitivt handgjord, men inte fattade barnen den exklusiviteten). Buss hem. Nadia har var i ett skoskavsår på hälen.

Söndag: Jag joggade runt Årstaviken, jag tränade Paolo Robertos "Träna en kvart om dagen" på gården, jag lagade broccolisopppa, jag stack med Nadia på hennes bästis A:s kalas på dagis, det var smällvarmt, Nadia helnöjd, vi hem, jag bakade baguetter och förberedde för grillning med F, vi stack till Tantos grill och dit kom Martin, Natalia o Oskar, som gick efter 5 min pga tandvärk, samt grannarna E och pappa L och lilla V. Sedan blev det te o tiramisu hos oss, Natalia o Martin stack, nu blire tv och kanske lite deckare. Den har äntligen tagit sig, välskrivna "Döden i Florens". Spänningen kom på sidan 300 av 420 sidor. Det är cirka 300 sidor för sent.

ps. Har hittat träningsfolk nu finalemente.

De många presenternas dag

Stack med Nadia till Solviksbadet redan i morse, det tog över en timme att komma dit. Väl där delade vi ut presenter, till Belinda äntligen fick sin, det blev "Ur vulkanens mun", och till hennes dotter E som fyllt 5 (hon fick Ronja Rövardotter). Så badade vi, iskallt, men Nadia badade givetvis massor i alla fall. Sedan blev det solning och snack, glass, bajsande och jag vet inte allt. Vid tre började vi röra oss hemåt, Belinda skjutsade oss till tuben, mig, Karin, Karins två söta döttrar. Jag och Nadia bytte till röda linjen norrut och hoppade av på Mariatorget. Gick raka vägen till fest - grannen C, Livs mamma, firade att hon tagit examen. Hon fick alltså också presenter, två böcker, "Hatet" och "Vi måste prata om Kevin" (ska man syssla med barnpsykologi så...). F och Tony var där, de hade varit på Hildas treårskalas, Hilda fick "Magic, Cilla och Baby" i present.

Barnen ganska slut. Vi drog hemåt. Fick med oss tiramisu. Mycket god sådan. Mamma var här hemma, det blir nog en soft kväll kan jag tro.

Datafråga! Och svarta popcorn är så äckligt

En fråga för er som kan datorer. Säg att man har köpt en dator utan dvd- eller cd-ingång. Säg att den är tom på program. Säg att man har program, som antivirus, word och så vidare. Men. Självklart är alla dessa program på en cd-skiva!!! Hur i hela världen ska man få in dem i datorn då? Alltså den utan cd-ingång. Den som kan hjälpa mig med detta gör min dag.

Nej, har inte glömt så mycket mer i dag. Fast mina popcorn blev svartbrända. Och någon picknick gick inte att gå på, F är borta fortfarande plus att jag fick en magsmärtar från helvetet. Det var nog på grund av alla fibrer doktorn sa åt mig att äta. Såg däremot en riktigt okej rom kom-film: "The Holiday". Min stil på något vis. Fast jag är aldrig så där smörig. Vem är det liksom?

Dagen då jag glömde många saker

Nu har jag 1,5 timme på mig här på kontoret att jobba. Det blir väl inte så mycket gjort kan jag tro. Däremot har jag fått en sak gjort, i morse, nämligen missat mitt möte med Folksam, om min framtida pension. I stället satt jag i solen på Götgatan Stories och skrev på min dator, därefter handlade jag nya joggingskor, kissnödig som ett härke, på det blev det jogging på band, friskis och svettis, och efter det glömde jag en sak till, nämligen att köpa present för morgondagens kalas.

Ska bli spännande att se om jag kan minnas något resten av dagen, tex att dagis stänger prick kl 16, att jag ska hämta mina barn före dess, att jag ska ta hem dem och laga mat till dem och att jag eventuellt ska ta med maten på en picknick om jag orkar. Samt att jag sedan ska ta hem mina barn och lägga dem. Blir spännande att se vad jag glömmer av allt detta!

Utgång är lika med hemgång

Man ska tydligen använda bloggar för att älta, eller i alla fall som en slags terapi, enligt en artikel jag läste någonstans. Tyvärr händer det för mycket i mitt liv samtidigt, vilket betyder att jag inte hinner älta så mycket som jag skulle kunna (bra eller dåligt? You tell me). I dag har jag emellertid haft en del tid till att älta en jätteaggressiv försäljning från Sibas sida. Jag kom hem med en ip-telefon-skit-grej jag inte vill ha, och helt utan vare sig Eee-dator eller joggingskor för asfalt med prenotation, som jag ville ha! Däremot har jag världens finaste Matilda Wendelboe-plagg numera, en fantastisk sval vacker klänning i blått. Ska visa bild senare.

Hur som helst. Började morgonen med att få ungarna att äta frukost och klä sig och skynda sig till dagis, därefter utvecklingssamtal om Nadia, vars klädintresse får anses väldigt personlighetsdanat och opåverkbart, även om föräldrarna gärna hade sett henne ha jeans åtminstone någon gång. Nej, klänning och kjol är det enda som godkänns.

Sedan cyklade jag över hela stan till mama och jobbade allt jag kunde, lunch vid kyrka, jobbade igen tills det blev bubbel inför deras fest. Själv var jag inte bjuden utan åkte till Siba, Löplabbet och Matilda Wendelboe. Jag och A stack till Sacre Caeur, satt bredvid Michael Nyqvist och åt mat, mycket god! Sedan hemgång för A mådde illa. Jag var lite partysugen och testade några telenummer men kammade noll och sitter hemma och diskuterar med F som helst vill kolla på tv. I morgon ska han gå ut.

Efterlyser mammor&pappor

Bråkar ni om vem som ska träna? Mejla mig omedelbart! Jag behöver er. Jag behöver er. Jag säger inte mer.

Polyper på tarmarna i värsta fall

Min hypokondri nådde i dag nya höjder. Ringde sjukvårdsupplysningen som faktiskt lät orolig över min onda mjälte, eller vad det kan vara. Så jag gick till akuten på lunchen och fick gå in relativt snabbt. Resultat: Jag har knölar på tarmarna! Kan vara polyper, kan också vara att jag gör nr 2 för sällan (ursäkta detaljerad info). Jag blev inte direkt lugnad i alla fall. Men - bra nyhet - det är helt okej att springa ändå. Fast försiktigt.

Annars gick jag med kidsen till dagis, både Nadia och Tony ska på var sin utflykt, Nadia ska riktigt långt bort på den årliga badutflykten. Hon var så söt så det var inte klokt. Ska lägga in bild. Tony går till en park i närheten bara.

Är på mama och jobbar järnet för att ta in akut-tiden. So long kalsong.

Jag önskar mig...

Jag vill så gärna ha den här. Den är lika stor som en bok, väger ungefär lika mycket också. Jag kan skriva var som helst. Det skulle vara helt faboulous. Tror jag. En eee-dator. Kanske ska jag kolla in den på lunchen i morgon. Vi får se.

Har mjälten spruckit?

Jag har drabbats av hypokondri! Det är i mjälten-trakten jag har ont. Det började i går medan jag sprang. Har jag spräckt mjälten? Men det gör väl jätteont? Äsch det är så jobbigt.

Annars vaknade familjen så sent som kl 8, så jag fick skynda mig med frullen och rusa iväg mot Stockholm City Bikes. Kom till mama vid 9 och jobbade på allt jag hade med det jag gör där. En bilaga. Jag säger inte mer. Men det är deadline på texter den 4 juni. Vilket är typ snart. Väldigt snart.

Sedan cyklade jag så snabbt jag kunde över hela stan men kom ändå 10 min för sent till dagishämtningen vid fyra. Vi gick hem, jag hela tiden med hjärtat i halsgropen eftersom Nadia cyklade ifrån mig och var någonstans bland bilarna, jag traskade med Tony i handen. Vi bestämde förresten att hon inte får cykla till dagis eftersom det är så farligt. Till hennes blivande skola är vägen inte lika illa faktiskt.

Hade måndagmiddag på gården med grannarna, ungarna är helt smutsiga av all utelek.

I morgon: mama igen, sedan blir det supertrist eftersom jag måste gå på stämma i bostadsrättsföreningen, jag har även uppviglat grannarna, vi måste annars kommer pensionärerna bestämma att vi ska ha ett miljöovänligt sopsystem. Överhuvudtaget är mitt liv ganska trist just nu. Men snart blir det ändring. Hoppas jag.

Filmtips: Pirates. Föräldratips: Ljug inte om Vasamuseet

Var på gården med ungarna medan F rensade i deras rum. Det tog timtal, under tid skrev jag veckomatsedel och snackade med grannarna. Sedan kom han ut med pannkakor, vi åt och så gick jag in och dammsög. F och Nadia stack till Vasamuseet, jag och Tony stack till Prisextra. Handlade för 2000, tog faktiskt bussen hem fast jag hade massa påsar och vagnen och dramaten (kundvagnen). Några svettiga moments, men det funkade. Tony mäkta besviken för att vi aldrig hann till Vasamuseet som jag i ett svagt ögonblick sa att vi skulle, efter handlingen. Måste se till att han får gå dit.

Åt rostbiff med vattenmelonsallad. Sprang en runda på kvällen medan F läste bröderna Lejonhjärta för Nadia (Tony orkar inte lyssna så han leker under tiden). Nu kollar vi på fantastiska "Pirates of the Caribbean 3". Den är så välgjord! Karaktärer, storyn, alla fantastiska hemligheter och de snygga pirattricksen, samt att ingen är 100 procent god. Hur bra som helst.