torsdag, november 30, 2006

Trist tristare rysch pysch!

Här ser ni en som har shoppat. Och är så jävla nöjd med det! Tjoho! Äntligen! Enligt F har jag köpt en skitful väska. Och tråkiga kläder, han undrade vart allt rysch pysch var, och tyckte att jag börjat handla lika trista grejer som han själv. Riktigt så illa är det dock inte. Mestadels kommer det från Åhléns som hade klubbkväll ikväll. Och jag är med! I klubben!

Nu ska jag sova, nöjd, bland mina nya kläder. Och barnen fick förstås också lite grejer. Bland annat rysch pysch. Godnatt.

Jävlar vilken skitvärld

Vad var det jag sa!
Se själva här.

Det är så jävla deppigt. Kan nån ta bort alla soldater? Även FN-soldater tydligen. Ta bort dem! Vilken jävla idiot var det som kom på att endast män skulle vara militärer? Det är så dumt. Alla enkönade grupper är farliga. FN-soldaterna våldtar barn. Kvinnojourskvinnorna blir paranoida.

onsdag, november 29, 2006

Gör aldrig som din sambo säger


Ikväll filmade vi med digikameran när barnen dansade till "I want candy". Säkert var det också precis vad de ville, ifall de bara hade fattat låttexten. Förresten åt de popcorn samtidigt. Tonys nya grej är att dansa med snurr så han blir helt yr och ramlar omkull. Han tycker att det är jättekul. Nadia höll på med en avancerad lek som gick ut på att hon skulle kittla mig och då skulle jag vara glad ibland, ledsen ibland, men alltid säga "nej nej" och vrida på mig. Det var jättekul, tyckte hon. Hur som helst. Jag fick för mig att jag skulle använda vår vanliga kamera, stillbildskamera, inte den digitala utan den med film i. Men kameran stannade liksom till. Så jag tänkte film slut, försökte rulla tillbaka filmen och öppnade. Men jag var förbannat korkad! Batteriet var ju slut, så filmen hade inte alls rullat tillbaka! Nu har jag sabbat en bit av den rullen.
To do:
- Köpa nya batterier till kameran.
- Rensa tvätten. Men då skulle jag göra som F säger och sånt tar alltid emot. Han har tjatat om den där tvätten sen 7 i morse.

Indiska kvinnor funna

Nu hittade jag den! Ingen dans på rosor. Visas om drygt en timme på svt! Se se se! De bor i England men tillhör det indiska samhället, tre kompisar, en som ser rolig ut, en som är snygg, en som är mamma. Den som ser roligast ut gifte sig i första avsnittet, med Deepak som den snyggaste en gång var ihop med. Så slutar det med att den snyggaste och Deepak kysser varann. Aj aj aj. Vänskapen är nog ett minne blott.

Missa inte Evas funkaprogram!


TVÅ GÅNGER har de ringt och frågat om vi har fått tidningen mitt i södermalm den här veckan! Vad fan skit i det ni. Eller varför frågar de? För att jaga sina stackars underbetalda utdelare?

Ska snabbt lägga ihop ett och ett. Nej det ska jag inte, jag ska snabbt ge ett referat över vad som hänt på ett dygn eller så. I går var jag först och jobbade, sen jälpe jag Annika att flytta in grejer på Wollmar Yxkullsgatan. Sen hämtade jag barnen, liksom jag även gjort i dag, men i går blev det riktigt jobbigt eftersom jag skulle tvätta och laga ganska avancerad mat plus leka på gården allt på en gång. Det havererade och blev skrik och förjävligt. Sen kom F, då stack jag raka vägen till Annika och där drack vi folköl och pratade om livet, jag, Karin, Sara, Anki och Annika.

Hem sent, sov till 7, upp och så till friskis, tränade, sen till jobbet, via affären, jobbade, lagade lunch till mig själv: Pasta med skurna bitar av mozzarella, tomater och färsk basilika, plus olivolja och salt, så förbannat tokgott så ni anar inte. Nåja, sen till dagis, hämtade en sur Tony, en glad Nadia, hem, tog det lite softare den här gången, inget haveri, F kom hem redan kl 17 och nu sitter jag här medan ungarna bolibompar (Tony hade sagt till sin fröken att han skulle hem och kolla på Bolibompa med Nadia, han kan faktiskt uttrycka hela meningar! eller åtminstone svara ja när nån annan uttrycker dem). Nu börjar Evas funkaprogram, det vill jag inte missa.

Ps. Vad hette den där serien om indiska kvinnor, tre kompisar? Jag hittar den inte i tablån för jag minns inte namnet, den var skitbra, vill se två sista avsnitten.

måndag, november 27, 2006

En dum dum värld

Jag är så jävla trött i dag. Är det novembers fel? Gråa, gråa november. Tydligen var det fint väder i dag. Det missade jag helt. Jag har bara gått jättesnabbt och burit en massa tunga grejer alternativt gått ännu snabbare för att hinna till lunch med Erika. Hon gillade i alla fall min nya lila jacka från hm.com. Och så gick vi en liten sväng på shoppingtur. Jag hittade en lite punkig klänning med prickar på Bikbok men sedan satte jag på mig den och Erika sa att det blev lite skumt med volangärmarna. Och då kände jag lite grann att jag faktiskt ska dress my age. Har alltid frustat åt sånt förut. Men nu känner jag ändå att jag faktiskt vill det. Jag vill va dashing men dashing för en 35-åring. Inte dashing för den 20-åring. Vet dock inte hur. Gud så mycket frustration det ligger i mitt shoppande, nu när jag ALDRIG ALDRIG ALDRIG har en enda sekund över för att faktiskt få köpa några roliga nya grejer. Jag fick också rusa ut från Bikbok efter 2 minuter och hoppa ner i t-banan för att komma till dagis 15.20, då redan 5 minuter sen.

Men efter hämtningen stack jag och Nadia och Tony hem till Liv, alltså Tonys dagiskompis Liv, här i Tanto, och fick risotto och lite vuxensnack plus en hel del barnsnack och ganska många tjut, glada och arga och ledsna.

Så kom F också, och vi gick hem. F ska vara tjänstledig från White i ett år, start mitten januari. Han ska bli som jag - en fri satellit i en pressad jobbknarkarvärld. Nu handlar det om fadersmjölk på Faktum. Tydligen kan män amma. Det tror jag säkert. Jag tror också att dam- och herruppdelningar är helt onödiga i vissa sporter. Allt är en illusion. Vi är blinda eftersom vi väljer att vara det. Dumma dumma värld.

Etiketter: ,

söndag, november 26, 2006

Vårt liv påminner inte det allra minsta om Marie Antoinettes


Jo just det - i fredags sov ju mamma över. Då passade F och jag på att gå på bio, vi såg Sofia Coppolas Marie Antoinette. Den fastnade på hjärnan. Ändå är den liksom väldigt opersonlig. Man förstår aldrig riktigt vad som får huvudpersonerna att ticka. Varför vill inte Louis XVI ha Marie, till att börja med? Är han bög eller bara en nörd som skiter i kvinns?

Sedan hade vi hela rejset i lördags, basar på förmiddagen, sedan kom Selma och Jacob på eftermiddagen och sov över. Natten blev ganska rörig. Jacob kom till vår säng kl 1, sov där, sedan vaknade Selma kl 6.15 och sedan var det fullt ös. Jag höll på att svimma av trötthet vid 7.30 (viktigt meddelande till Ana i framtiden: Du är redan gammal, behöver mycket sömn och orkar absolut inte ha fler bebisar som inte sover på nätterna) så F tog över när jag sov en timme. Sedan var det liv så jag gick upp. Sara kom och hämtade kidsen, vi åt croissants som hon hade med sig. Sedan var det lite frid i huset, tills jag och Nadia gav oss iväg mot Filmstaden Söder, Tony och F hängde med men sa hejdå vid Filmstaden. Vi gick in med Annarut och Elvin, köpte popcorn och kollade in filmen, nämligen Lilla spöket Laban (andra gången för Nadia men det gjorde inget). Andra gången den här helgen jag ÖSER i mig popcorn. Det finns inga godare popcorn än de popcorn de gör just på biografer, vore jag löjligt rik skulle jag köpa en sån där popcornmaskin som är stor som en garderob.

Vi gick hem, då orkade inte Nadia promenera mer, även om hon hade dockvagnen med sig, så vi handlade och sedan satte vi oss på bussen hem. Efter en stund kom Jon och lagade skitgod chili. Barnen fick ris och köttfärsbiffar. Sedan lekte Nadia och Elvin en massa, ibland fick Tony vara med, men han däckade tacksamt före åtta. Elvin gick precis med mamma och pappa, lillebror hade redan somnat i sin vagn på vår balkong. Vi snackade om ifall de kunde köpa en lägenhet här i Tanto! Det vore ju superkul. Men F är ganska säker på att de kommer att bo vid Södra station inom kort. Hans intuition säger honom det, vi får se hur det blir med den saken.

Nu gott folk är jag så trött att jag kreverar. Ha en skön natt alla!

lördag, november 25, 2006

Lördagskvällar nu för tiden

Har nu spenderat tre timmar av lördagkvällen åt att försöka lägga fyra barn, tillsammans med F. Det var verkligen kämpigt. Men nu sover de i alla fall, till sist. F skulle gått ut men han pallar inte, efter den här pärsen. Dagen har varit full av liv, först var vi på dagis basar - där man alltid fyndar! I dag blev det en rutig skjorta till Tony och glittriga skor till Nadia, bland annat.

F har förresten köpt en massa byxor, i går. De skiftar mellan svart och lite ljusare svart. Han är inte så mycket för färg! Det är däremot jag. Jag blir helt låg av att vara smakfullt svart.

Nu ska jag gå och lägga mig för den här natten kommer det inte bli mycket sova, det anar jag. Men på morgonen är barn oftast väldigt glada så då blir det säkert roligare.

fredag, november 24, 2006

Läskigt men bra

Skrev en blogg som bara försvann! Blir tokig på sånt. I bloggen som försvann tipsade jag alla att se "Dolt under ytan" som ska visas i kväll på TV3. Den är ruskigt bra, väldigt läskig också, fast inte FÖR läskig om ni förstår vad jag menar. Mycket vatten och stora tomma hus och sånt.

Annars har jag jobbat relativt bra i dag. Och sett en bebis, 10 veckor gammal. Är ganska trött efter utgång i går. Men snart har jag läst ut den sega lektörsboken jag håller på med nu. Kan inte avgöra om den är intressant eller inte!

Andra saker som försvunnit i dag:

1. Mitt program till mobilen, samsung. Helt borta sedan jag laddade in den i nya datorn (vilket inte funkade).
2. Tonys svarta regnavstötande byxor.
3. Tonys halsduk.
4. Typ 75 procent av barnens fingervantar.

torsdag, november 23, 2006

Kimchi-dagen blir en annan dag


En dag ska jag göra Kim chi. Då ska jag göra så här, som det står i DN:

Tid: 30 min + 6 tim + 2-3 dagar
Ingredienser:
1 kg pak choi eller salladskål
6 salladslökar
1 tsk salt
Saltlake:
3 msk salt
8 dl vatten
Kryddblandning:
1 msk salt
2 msk koreanskt chilipulver eller
2 msk kajennpeppar och 2 msk paprikapulver
1 msk finhackad färsk ingefära
2 msk finhackad färsk vitlök
2 msk fisksås
1 tsk socker

Gör så här:
1. Lossa kålbladen från varandra och skölj dem.
2. Riv eller skär dem i grova bitar.
3. Gör i ordning saltlaken: rör samman vatten och salt i en rymlig bunke tills saltet löst sig.
4. Lägg ner kålbladen i detta, lägg på en tallrik som tyngd och låt alltsammans stå i 6 timmar i kylskåp.
5. Häll sedan bort saltlaken och skölj kålen noga i ett durkslag.
6. Blanda noga alla ingredienser till kryddblandningen i en rymlig bunke.
7. Lägg ner kålen i kryddblandningen och rör om ordentligt. Strö över den sista teskeden salt. Täck med plast och lägg en liten tallrik över som tyngd.
8. Låt stå antingen 1 dygn i rumstemperatur eller 2-3 dagar i kylskåpets kallaste del. Håller minst i en vecka.

Kim chi är kanske det absolut godaste jag vet. Och jag vet mycket gott.

Nu börjar eländet

Usch vilka fruktansvärda historier Ida har att berätta! Då har hon precis kommit fram. Så här kommer det fortsätta. Jag blir tokig när jag tänker på hur kvinnor och barn behandlas i krig!!! Det är så här det är, alla jävla krigsälskare (företrädelsevis folkpartister faktiskt). Ni som tycker "ja men det finns inget annat sätt att lösa konflikter på, ska man säga okej till diktatur eller vaddå?" - men hur jävla okreativ kan man vara? Klart det finns en massa sätt! Till exempel kan man skicka specialtränade FN-soldater som kan allt om sabotage, låta dem sabba allt som gör att krigsapparaten går runt, i smyg lära folket läsa och dela ut fria tidningar, starta upproret lite här lite där, ja det är en lösning.

Ni som gillar krig: Ni gillar alltså att män våldtar och dödar barn och kvinnor. För det är vad som händer. Krig numera är inte soldat mot soldat! Krig numera är soldat mot småbarn! Pang pang. Det är inte okej. Det funkar inte. Usch jag blir så förbannad. Jävla skit.

onsdag, november 22, 2006

Jag putsar mitt varumärke


Okej så nu går hela mitt liv ut på att bygga en ny blogg - min jobb-blogg. Jag försöker välja det bästa utseendet och får p-a-n-i-k eftersom jag inte har någon smak! Jag har så svårt att avgöra grafisk formgivning. Det finns alltför många valmöjligheter. Se själva. Till slut har jag nog bestämt mig för den här.

Alltså man kan ta bort bilden med raukarna. Och kanske lägga in nåt annat. Jag skulle helst vilja ha bilden ovan, som föreställer vår fantastiska by där vårt mindre fantastiska hus ligger (det som är helt urblåst just nu, och trädgården är en jättehög full med sten och spik).

Ja, jag putsar mitt varumärke. Jag vet. Jag är så mycket 2006 så det är läskigt. Som F och jag konstaterade häromsistens: 1990-talet var så äckligt självupptaget att man mår illa när man tänker på det. Och 2000-talet har bara fortsatt i samma stil. Även om man inte ens vill ha det här samhället är man ju en del av det. Men nyss åt jag kebab och det var jävligt gott.

tisdag, november 21, 2006

Filmer jag har hyrt - flip eller flop?

Daniel frågar vilka filmer man kan hyra när man tex har Lovefilm, som vi har (alltså att man betalar 200 kr i månaden och så får man tre filmer i brevlådan, när man kollat på dem skickar man tillbaka och får tre nya). Jag hittade vår filmlista på Lovefilm (före detta Boxman), ska kort kommentera dem vi sett:

Match Point: Bra
Love Actually: Inte bra, inte ens lite skönt avslappnande, bara dålig
Mona Lisas leende: Mycket bra! F blev förvånad.
Populärmusik från Vittula: Lite seg, helt okej, men hyr inte om du är trött
The Killing Fields - Dödens fält: Fruktansvärt bra, tyckte vi bägge
Liftarens guide till galaxen: Skittråkig, orkade inte kolla
The Aristocrats: Orkade bara se tio minuter sedan blev det tråkigt
Sin City: F såg den, jag har ingen aning, nåt slags framtidsscenario
Anger Management: Jättebra, trots att det var andra gången jag såg den
Sex Pistols - Never Mind The Bollocks: Ganska kul
Million Dollar Baby: Kändes lite för seriös, vi orkade inte just den veckan
Kennedy: Dokumentär, ganska tom och trist
Ghost Ship: Läskig, ibland jätteläskig, men ändå orkade vi inte kolla på hela, Ida och jag (vågade inte?)
King Kong: Jättebra
Nattens väktare: Minns inte ens
Tolken: Rättså bra
Cinderella Man: Om en boxare som lyckas och misslyckas och har familj och alla svälter pga att det är 1995, nej förlåt jag menade 1930-tal. Bra, fast låååång
Crash: Jättebra!
Återkomsten: Minns inte
Tjenare kungen: Jättebra! Se den! Jag gillade den
Familjen är värre:
Kul som bara den, Ben Stiller, what can I say
Mondovino: En riktig höjdare! Dokumentär om vin och sura grann-vinodlare osv
Maria Full of Grace: Bra men ruskigt otäck
5 myror är fler än 4 elefanter: Nadias absoluta favorit
Resurrection: Minns inte, dålig tror jag
Mr. & Mrs. Smith: Sådär
The Wedding Crashers: Mycket bra! Se den
Mysterious Skin: Minns inte, fast jag vet att jag såg den!? Konstigt
Loranga, Masarin & Dartanjang: Den missade jag!
Veronica Guerin - I sanningens tjänst: Bra, men man måste orka med lite seriös touche
På spaning med Bridget Jones: Finemang
Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö: Bra, kändes som ett gott hantverk
Nasses STORA film: Populär även hos Tony som jag minns det
Frukost på Tiffany's: En klassiker. Måste ses
Komplett galen: Inget minne, rolig titel
The life of David Gale: Jättebra, men lite tung
Sex Pistols - The Filth and the Fury: Jo den var nog bra, nu blandar jag ihop med andra punkfilmen märker jag
It's All Gone Pete Tong: Skitseg historia om en knarkare som isolerar sig för att han hör dåligt... kom igen säger jag bara.
In the mood for love: Fantastiskt vacker. Men för den skull inte djup! Bara vacker
Frankie & Johnny: Underbar
Legally Blonde 2: Lite sämre än ettan, men ändå helt okej underhållning.
The Butterfly Effect - Director's Cut: Nej tack, helt rörigt, jag hängde inte med alls
Hip hip hora: Bra
Rocksystrar: Skoj om tanter som varit groupies
Wall Street: Fruktansvärt bra
Alfie: Helt okej, lite ytlig
24 Hour Party People: F såg den, jag somnade
Så vit som en snö: Mycket bra, med Amanda Ooms
Pirates of the Caribbean: Toppenfilm! Skitbra verkligen
Lida: Se den!
Flykten från New York: F säger att den är bra, jag minns inte
Mannen på taket: Bra!
Så som i himmelen: Bra. Inte så bra som jag hade hoppats, men bra.
Rock 'n' Roll High School: Loved it. Även F gillade den.
The Nightmare Before Christmas: Orkade inte kolla på dockorna. För läskig för barn
Du är inte klok Madicken: Gick hem
Metallica - Some Kind of Monster: Kul att se ett rockband som bråkar för att sångaren vill gå hem till kidsen kl 16 varje dag
Mannen på taket: Bra, spännande
Mystic River: Bra men hemskt jobbig att se, undvik om du är blödig förälder
Pingu - Balanserar: Funkar även på bebisar

Jag vill bli upptäckt! Bok-upptäckt alltså.

Jag lider av frenesi. Jag tror faktiskt det. Jag är så himla i gasen, gör så mycket på en och samma gång.

Men, pratade med Tonys fröken i går om att barnen kanske faktiskt kan gå på dagis till kl fyra, att de klarar det. Då slipper arbetsdagarna bli så hysteriska. Som nu, jag måste rusa iväg. Hade jag bara fått tre kvart till, hade allt varit så mycket lugnare.

Saker jag pysslar med just nu:
1. Skapar en bloggliknande hemsida, där jag ska kunna lägga upp mina arbetsprover LITE MER UPPDATERAD än som den ser ut nu. För att fatta kan ni kolla in Jennys. Så fin ska min vara också.
2. Kopierar min barnbok i färg. Den ska kopieras i tre exemplar, som ska landa i förlagsvärlden som en... som en... som en 16-årig underskön spinkig långskånk som en äcklig fotografgubbe råkar se på gatan och gör till fotomodell. Eller nåt.
3. Försöker laga en tråkig skruvgrej hemma. Men det går inte bra.

måndag, november 20, 2006

Fnissa inte (så mycket) åt min Tony!

Jag var riktigt jobbig i går och försökte ringa Rebecca o Fred i Götet via Skype. Fred bara suckade djupt i luren. Han kunde nämligen inte höra mig alls! Väldigt dumt. Det var som om något psyko ringt för att psyka dem. Tre gånger fick jag ringa, sista gången från den vanliga telefonen, för att be om ursäkt.

Annars har jag glömt en massa saker. Till exempel glömde jag att lämna tillbaka klippkortet till Uppsalapendeln som jag fick låna av F:s mamma. Sedan glömde jag ge tillbaka nyckeln till klassrummet vi använde på Berghs. Däremot har jag inte glömt att jag ska färgkopiera min bok (barnbok) som jag gjort. Och jag får inte glömma att köpa genomskinliga häftstift till min nya fina blåa bordsskärm här på jobbet. Vissa är intresserade av att inreda perfekta hem, andra är intresserade av att göra perfekta anslagstavlor. Ja, det ena känns lite fjuttigt jämfört med det andra. Jag vet. Men skit samma.

Jo, träffade Reichberg på tåget till Uppsala i fredags! Det var kul men kort. När jag presenterade vår nya familjemedlem (han hade bara sett Nadia), "det här är Tony Stenberg", började han dock att fnissa. Vad var det som var så kul? Kanske att han ser ut som F.

söndag, november 19, 2006

Syster åker iväg till Kosovo

Nu ska Ida åka till Kosovo. Hennes taxi kommer snart. Jag har gått upp fast jag är jättetrött. Ska snart krypa till sängs igen. Har ju haft barnfri helg efter lämning av två kids i Uppsala häromsistens, i fredags åkte vi alla tre till Uppsala. Tåget var som vanligt fullt så vi fick sitta i trappen mellan vagnarna. Men det gick bra. F:s och min mamma hämtade på perrongen, sedan sa jag hejdå och tog samma tåg tillbaka till Stockholm igen. Mötte F på Kungsholmen restaurang, åt gott, sedan tog vi en promme mot Gamla stan. Gick till en bar som hette Bar och drack några öl, härligt sunkhak, sådana som alltid funnits och alltid kommer att finnas i Gamla stan.

Hem och sova, sen upp på lördag vid 10. Åt frukost med Ida och sedan bar det av till Berghs, hade lektioner hela dagen med eleverna, gick igenom deras slutarbeten, sedan kom Isabella och höll lektion i frilansandets konst.

Vi avslutade före fem, drog en repa på stan innan jag mötte upp med Belinda, Ann-Linn och Jenny på Il tempo. Åt mat där, snackade ivf och annat, sedan till Gondolen där Jenny M och Isabella höll till. Några drinkar, sen åkte jag hem. Läste mama, somnade efter tolv. Och så upp tidigt för att säga hejdå till Ida. Snyft! Nu är hon borta i ett år, med några avbrott för hemkomst. Kanske blir det två år. Det var tråkigt. Jag tycker gott hon kunde bott kvar här i vårt hus. Men man får inte alltid som man vill...

I denna stund åker hon i alla fall. Hoppas allt går bra.

torsdag, november 16, 2006

Klart man ska åka på tjejresa


Pratade med R i går. Hon är lärare. Herregud hur barn har det i dag! Det är verkligen bedrövligt. Samtidigt finns förstås hopp, när de jobbigaste ungarna, som haft det som vidrigast, ändå kan få hjälp att ta tag i sitt liv, göra något annat av det än vad alla trista förutsättningar pekar mot.

Har förresten installerat Skype på hemdatorn. Det kanske, om man har en jävla tur, kan göra att det går att prata i telefon trots fucking Bredbandsbolaget (fast jag måste erkänna att allt blev bättre när vi flyttade mottagaren till den trådlösa bort från modemet, dock inte hundra procent bra). Så alla som känner mig och har Skype, sök efter anaudo, så kan ni skicka förfrågan till hemdatorn! Fortfarande är inga program installerade dock. Kan absolut inte hitta en skiva som jag var säker på att jag hade, med Word och sånt som jag behöver. Jag VET att jag hade Word, från Sourzetiden, jag minns nämligen att jag fick den av en mycket snäll programmerare där... (jag nämner inga namn, hehe). Men den är borta.

På bilden här sitter jag, Karin och Annika och sippar på ett gott glas rosé. Vi var helt rosétokiga på vår Kristi Himmelsfärds-resa i maj i år, till Bryssel och Paris. Rosé, rosé, rosé, all day long. Vi ska göra en sån resa igen, Kristi Himm, har vi sagt. Vet inte vart. Jag röstar på Barcelona. Det är helt underbart att åka på tjejresa. Do it girrrls!

onsdag, november 15, 2006

Fiasko för "Föräldrarna fick sova hela natten"


Ja, vi var på vernissage i går. Och drack lite bira efteråt, ihop med en av utställarna, Annarut. Alltså Jons tjej, helt enkelt. Det var trevligt värre. F, Sara, jag och Annarut. Snackade lite om hur det var förr. När vi var unga och barnlösa. Inte för att någon av oss längtar dit, men skillnaden var ju att det fanns lite tid för den andra parten i förhållandet. Den tiden är kraftigt nedkrympt. Och i natt, när vi dessutom var extra trötta eftersom vi gått ut, blev det också fiasko för Nadias sovande i egen säng. I stället började hon gråta och skrika kl 2 på natten, så att även Tony vaknade. Jag försökte övertala henne att sova i egen säng, då tjöt hon ännu högre så jag fick panik för att Tony skulle vakna och lyfte över henne. Hon försökte då sova OVANPÅ mig!!! Jag blir galen. Varför alltid på mig också???? Så jag lyfte tillbaka henne. Tony somnade om som tur var.

På väg till dagis försökte jag tala henne till rätta med problemet "sova i egen säng". Nej, hon kan inte sova i egen säng, för hon tycker det är läskigt. Hon vill inte vara ensam. Då sa jag "Men Tony ligger ju bredvid dig, du är inte ensam". Då sa hon, gullet, att "men jag är ensam bredvid Tony". Svårt att argumentera emot. Men jag är inte den som viker undan när jag möter en utmaning! Käck som ett smäck lovade jag Nadia att jag skulle visa henne att det inte alls var läskigt att sova i sin säng utan tvärtom väldigt mysigt. Hur nu det ska gå till...

(På bilden klättrar Nadia på knapparna vid sin "favoritrestaurang", alltså Heron City, där vi alltid storhandlar, på Willys. Trycker man på knapparna så sprutar vattnet i fontänen, jättekul tycker alla barn.)

tisdag, november 14, 2006

Premiär för "Föräldrarna fick sova hela natten"

Det är ändå otroligt, men i går pratade jag med Nadia om att alla ska sova i var sin säng, hela natten, och sedan, när det är morgon, får man komma över till mammas och pappas säng. "Jag ska komma i alla fall", sa Nadia då. Jag sa att i så fall skulle vi nog lyfta över henne till sin säng (det orkar vi säääkert). Hur som helst. Hon kom inte! Jag vågar inte tro att det kommer fortsätta så här, men om det gör det är det helt klart ett sovlyft för vår familj. För alla. Hon sover bättre i egen säng, för övrigt.

I kväll ska vi förhoppningsvis på vernissage på Hornsgatan. Men det gäller att antingen få barnvakt (=Ida med diarrén) eller ta med sig alla ungar (=stressammanbrott). Klart slut!

Tony tog upp hela linsutrymmet


Jag ska inte orda länge. Fick ju klagomål förut, för att jag skrev för långa bloggar. Inte har jag särskilt många bilder med heller. Ska lägga upp en nu. Tony. The man.

måndag, november 13, 2006

Bilar? Vad är det?

Jenny, du som kan bloggteknik, är det en bra idé att byta till det uppdaterade bloggeriet? Finns min räknare kvar i så fall?

Jaha, i dag har man jobbat intensivt som bara den. Jag gjorde en intervju med en forskare kl 13 - efter en lunch med Jennie D på Little Persia, som jag först trodde hette Little Pakistan, snurrig - men som vanligt med forskare gick det inte att bekräfta eller säga en enda fullständig mening. Jag måste alltså söka efter ännu fler folk, pust pust. Har mycket som måste hinnas med.

Annars ska jag leta efter ett ställe som kan färgkopiera ett häfte jag har. Ett häfte som innehåller en barnbok. Som jag har skrivit. Den är faktiskt bra. Men det återstår att se om nån fattar det.

Hämtade barn strax efter tre. Gick hemåt med Nadia, Tony och Vendela på Nadias avdelning. Bestämde med Vendelas mamma att jag ska hämta Vendela OCKSÅ i morgon! Det blir spännande. Så kan de stora tjejerna leka. De bor ändå i vårt hus, så det funkar nog bra.

På fredag ska barnen till Uppsala. Jag ska jobba på lördag, men ser ändå fram emot en barnfri helg. Dock kommer vi få ägna huvuddelen av tiden åt att hitta något ställe som kan byta vår lampa på bilen. Vi vet INGENTING om bilar så allt är nytt för oss. Har ingen aning om vart vi ska gå. Till en mack? Den vid Slussen? Bara: "hej, byt våra lampor, de funkar inte, tack tack". Eller?

Jo, sen var det ju måndagmiddag med grannarna. Barnen relativt lugna, fast Nadia vägrade äta och grät, när hon slog i tån i ett leksakståg. Tony tassade mest omkring och kikade på saker, som en indian. I morgon ska det bytas bildäck kl 7.30 så godnatt everybody.

söndag, november 12, 2006

Svårt att kissa här hemma

Det är väl fascinerande att det är ABSOLUT INGENTING på tv på söndagkvällar! Värdelöst. I stället har jag slukat nya Family Living. Tidningen blir bättre och bättre för varje nummer, tycker jag. Kanske måste tidningar "sätta sig" lite för att hitta sin identitet. Fast någon bostadsknarkare blir jag inte. Jag vill nämligen typ aldrig flytta, jag hatar renoveringar och jag tycker det är skittråkigt att kolla på grejer till hemmet (slöseri på klädshopping-tid om du frågar mig).

Men, att bo i en trea med två barn plus sin syrra kan kännas lite trångt. Kanske mest vad gäller toan, som hon ockuperat fast jag håller på att kissa på mig. Men nu kommer hon och visar sina nya sminkgrejer - en ljusbrun eyeliner och en glittrig ögonskugga som man penslar på med något som liknar ett tops. Jättebra, enligt henne. Jag kan inte neka till att jag blir lite sugen... nu försöker jag också tigga till mig hennes randiga tröja som hon köpt för 150 spänn på Way. Jag har abolut 150 spänn över. Men jag har inte tid, absolut inte, att gå till Way (vad är det för namn? Var finns den affären liksom?), nej det går inte.

Nu ska Ida lägga sig och jag ger upp tv:n. Det kommer inte bli något program. I stället ska jag kissa, ta ur mina knastertorra linser och gå till sängs med en trist bok jag måste läsa till förlaget. Någon som försöker skriva spännande och Edgar Allan Poeiskt utan att lyckas. Gäsp. Fast jag läste en bra emellan. Den ska nog bli utgiven! Mina läppar är förseglade så jag knystar intet förrän böckerna är på marknaden. Sov gott världen.

Tony garvar åt mina leopardtajts


(Leopardbilder från Aftonbladet.)
Tio minuter kvar till Bolibompa. Jag och Nadia kom nyligen hem från stan. Vi åkte kvart i tolv, efter att ha ätit fiskfärsbiffar, och mötte Karin på Waynes coffee på Kungsgatan. Nadia fikade en liten muffins plus en liten smoothie. Skönt att de har någonting i lite mindre size än det amerikanska superstora. När vi hade fikat, stack alla till Saga där det var filmpremiär för sex nya Spöket Laban-filmer. Karin och Nadia var bjudna men inte jag, så jag passade på att gå på stan under tiden som filmerna gick. Gjorde misstaget att "bara fixa en grej" när jag var på HM Hamngatan, nämligen strumpbyxor till Nadia, sen några tajts till mig (bland annat ett par i leopardmönster som fick Tony att asgarva när han såg dem), sen var tiden nästan ute och jag hade ännu en gång lyckats gå på stan utan att hitta härliga riktiga kläder till mig själv. Trots att jag jobbar massor och tjänar pengar och faktiskt FÖRTJÄNAR något nytt.

Men, jag hämtade Nadia på bion, sa hejdå till Karin, och stack iväg mot Gallerian igen. Men avbröts av total kissnödighet och fick kuta in på Kulturhuset för att kissa. Sedan till Gallerian, in på Åhléns medan vi väntade på bussen, så en överfull 43a hem. Vi kom hem lagom till middag - F:s broccoligratäng. Nu har barnen badat och snart blir det Bolibompa som sagt. Anki och Pytte - det enda som verkligen fascinerar Tony på tv, förutom "Baby Einstein".

Jag är väldigt besviken med min usla shopping. I veckan finns ingen tid för sånt heller. Nästa helg däremot. Då jävlar i min lilla låda, ska jag hitta något nytt.

Nu drar F på sin Borat-festival. Daniel, Jon och han (gamla klassisar till mig och F från gymnasiet) ska gå och se Borat. Sen antagligen dricka lite bärs. Men mig lider det ingen social brist på. Ida är tillbaka och bor här, en vecka till, plus att Sara o Jacob ska titta förbi.

lördag, november 11, 2006

Sorry Erik, din mixed grill smakar inget

Tro det eller ej. Men faktum är att jag startade helgen med att göra tre stycken solhälsningar. Och märkte att jag har sjukt ont i ryggen. Måste göra något åt det.

Sedan var det frukost, därefter städning, därefter mat och sovning av Tony (Bamse på video för Nadia), så bar det iväg till PC city där vi hämtade datorn jag just nu skriver på. Vår nya dator, som ska ersätta den gamla som gick åt h-e. Hittills verkar den okej, fast vi har ju inte ett enda av alla program vi behöver installerade. Men det får vi fixa så småningom. Jag behöver installera mitt mobil-program, mitt Nikon-program, Photoshop och Word, självklart.

Jag vet inte varför de säljer datorer utan att erbjuda Word, det känns så förbannat snålt tycker jag. Hur som helst, barnen klarade PC City galant, så sedan var det en liten tur till Ica Kvantum (FRUKTANSVÄRT klaustro, hur mycket folk som helst), hittade något som påminner om cayunkrydda! Fantastiskt. Jag har letat i hela Stockholm nu känns det som. Lite färsk fisk, sedan hem och laga mixed grill, ett grillspett, med senapsgrädde till. Allt detta enligt Erik Lallerstedt i "Your way". Jag är ett stort fan av Erik och gillar verkligen många av recepten i hans bok. Men det här var riktigt äckligt, faktiskt. Åtminstone smaklöst. Trots att det såg godast ut i hela boken! Tomatsalladen med kapris var god. Och haricot vertsen, snabbt stekta i smör med vitlök och salt på.

Nu ska barnen se sitt älskade Bolibompa (Tony kollar på vinjetten, sedan orkar han inte koncentrera sig längre utan ger sig ut och rör till det lite i övriga lägenheten). Sedan ska de soooova. Jag hade tänkt mig en lördagskväll ensam hemma, men F:s kompisar har ställt in kvällens utgång så det blir vi två. Jag som hade tänkt se "Mona Lisas leende". Den filmen kommer F aldrig vilja se... jaja.

I morgon ska Nadia på sin första filmpremiär någonsin, med sin gudmor Karin. Så gulligt. Det blir en film om spöket Laban, 45 minuter lång.

fredag, november 10, 2006

Woody höll mig vaken


Jag är fruktansvärt trött i dag. Felet är helt Woddy Allens. Han har nämligen gjort en bra film som F och jag inte kunde stänga av i går, trots att vi verkligen behövde gå och lägga oss. Filmen heter Match Point och nu såg vi inte hela, för att överleva dagen i dag, men den var verkligen bra, och ganska spännande också. Hur man kan röra till det för sig, mörda och greja.

Nu ska jag skriva dagens artikel innan jag går hem och försöker få vårt fredagsmys att funka. Oftast består fredagsmys av att Tony sprider popcorn över hela lägenheten. Men det är väl på sätt och vis mysigt. Så fort de somnat blir det Match Point i alla fall.

torsdag, november 09, 2006

Helt omöjlig räkning att betala, varför?

Ja, så har ännu en dagisräkning gått åt helvete. Jag tycks totalt oförmögen att betala dagisräkningen! Jag, som alltid sköter mina räkningar och aldrig får påminnelser, har fått hur mågna påminnelser som helst på den förbannade dagisräkningen! Varenda månad är det något förbannat trassel. Nu har jag förstås fixat autogirering. Trodde jag kunde slappna av. Men det gick självklart inte. Då var det i alla fall en räkningsjävel som inte var betald.

Därför är denna blogg en enda stor påminnelse till mig själv. BETALA DAGISRÄKNINGEN I MORGON ANA UDOVIC ANNARS... Ja, vaddå?

En liten hyllning till alla sura jävla föräldrar (som jag själv)

Snackade lite med E i dag om varför folk klagar så mycket som har barn. Jag erkänner mig skyldig. Jag klagar, jag vet. Men självklart skulle jag inte byta bort mitt liv mot någonting i hela världen. Fast jag tänker fanimig klaga i alla fall. Jag är nämligen inte typen som putsar sin fasad hela dagarna. Jag är en ärlig bitch from hell, så är det. Och det är jobbigt men också ljuvligt. Det finns ingen motsättning i det. Det är så det är med småbarnslivet.

Men frågan är varför det är så mycket klagande i ett stort perspektiv, alltså i det lite luddiga "media". Och det tror jag beror på att förr fick man inte säga ett ont ord om barnahanteringen. Alla handböcker gick ut på UPPLYSNING. Gör så här. Så här mycket kommer du att älska dina barn. Gör du så här kan det inte gå fel. Allt blir helt fantastiskt när du får barn.

Nej, så är det ju inte riktigt. Alla de där böckerna är skrivna för att vi ska bli lurade att skaffa barn. Förr verkar man tro att det var så jävligt att ingen ville skaffa barn om man berättade sanningen. Så på ett sätt var de ju mycket värre än vi i dagens offentliga sammanhang, som säger ärligt att vad fan, det är jobbigt, men det är också underbart. Som faktiskt skaffar barn nummer två, eller skaffar barn över huvud taget. Som kan fejsa verkligheten. Sedan klagar vi lite. Men spela rockenroll för satan.

onsdag, november 08, 2006

Bråkigt, bajsigt, intensivt


Ida när vi var på Willys i söndags.

Nu har Ida stuckit till Härnösand, på nån konferens. Hon är borta till söndag, sedan ska hon bo hos oss igen, i en vecka. Sedan - Kosovo! Det blir nog ganska spännande kantro.

Själv är jag på väg till jobbet, har med mig min goda chili som ska inmundigas framför datorn till lunch. Har väldigt mycket att göra nämligen. På två dagar ska en bok läsas ut, en och en halv artikel skrivas, ekonomi kollas och allmän uppdatering av det mesta.

Vad gäller jobb har jag för mycket jobb just nu! Är inte det galet så säg. Jag måste liksom tacka nej, en riktig utmaning för en ja-sägare som undertecknad. Med mitt "projekt" går det framåt, väldigt långsamt men ändå framåt. Det känns bra.

I går gick jag och hämtade kids kl 15, var på gården med L som hade både Vanja och Liv, sedan in och laga mat, barnen lekte loss vid diskbänken, skrattade, tills Nadia sket på sig och det blev haveri en stund, Tony skrek förstås som en tok. Sedan åt vi köttgryta och potatismog, F kom hem, Bolibompa och bad och så godnattsaga. Sedan började Tony snyfta när Ida och jag kollade film, så han fick sova en stund hos F. Men han kan inte sova i vår säng, bara vrider sig, så F la honom i hans säng. Fem minuter senare vaknade Nadia och började skrika så jag fick gå och hämta henne. Puh!

Och i morse bråkade Nadia och ställde tusen krav vad hon skulle äta och inte äta så F till slut struntade i henne och hennes tjurande. Själv tränade jag pilates framför videon så hon fick skärpa sig helt enkelt. Sedan gick de iväg. Jag ska hämta dem tre i dag igen, gotta rusa!

tisdag, november 07, 2006

Några små frågor

Jag har två frågor till allmänheten.

FRÅGA NUMMER ETT:
Var hittar jag ett plejs som kan byta mina lampor på Volvon, som har öppet lite andra tider än vardagar mellan 9 och 18? Kan man göra sånt på en mack? Typ macken vid midsommarkransen? Eller är det en verkstad man ska till? Hur stor är då risken att man måste lämna bilen där och gå hem med sina två trötta barn och annat bråte?

FRÅGA NUMMER TVÅ:
Var hittar jag en hederlig "jag älskar cyklar"-gubbe på Söder med en riktig gammal hederlig verkstad, som kan byta ens däck? Gärna någonstans mellan Tanto och Nytorget, om möjligt.

måndag, november 06, 2006

Livet, livet och återigen livet. Jag säger då det

Jag har inte gjort något åt det här med mitt liv, känner jag. Så känner jag visserligen ofta. Orsaken till att jag känner det är att det inte går att göra något. Livet är helt jävla kaotiskt. Alla försök att ordna upp det är förjäves. Så är det. Och egentligen borde man slappna av och bara åka med. Så här mycket lär det inte hända samtidigt någonsin igen i livet (på gott och ont).

Samtidigt, jag är ju helnöjd med mitt liv. Mitt liv är som sprängfyllt av massor, miljoner saker som sker och som är bra och dåliga och om vartannat, men det är i alla fall sprängfyllt! Tänk om livet skulle kännas tomt, torftigt, händelselöst. Usch så hemskt.

Fast jag vill ändå ha lite mer ordning. Bara lite, lite mer. Varför vete fan. Det är bara att ge med sig. Att liksom skrika FLYTTA ER FÖR HÄR KOMMER JAAAAAAAAAAG och rusa rakt fram som en vettvilling, bara köra på i all galenskap som en besatt. Det är en bra grej, tror jag. Whatever. (F, det tog mig exakt 1 min att skriva detta!)

söndag, november 05, 2006

Naturälskare, av med bruna kostymen

Om ni vill se en jättebra film, se Killing Fields. Fy fan vad man blir förbannad på Pol Pot! Hur kan han mörda hela sitt folk? Det är ju totalt vansinne, helt jävla freakat. Och alla dessa svenska hobbykommunister som gick på det? "Vad bra att alla fick bo på landet!" Kom igen för fan. Jag lovar att de på sätt och vis fortfarande sitter i sina spartanska torp och tänker samma sak, fast med viss justering. "Det fanns ändå något positivt i eländet - de fick ju bo på landet!"

Allt fint finns inte i naturen, gott folk. Det är en jävla nazi-tanke att tro det! Jag hatar naturromantik! Det är äckligt, det är nazi, det är anti-humant. Ofta i alla fall. Naturfanatiker ser nästan alltid den där uppdelningen: God människa=en människa som bor på landet. Dålig människa=en människa som bor i stan. Men jag kan säga er. Att trots att de var på landet, våldtog och mördade Pol Pottorna hur många kvinnor och barn som helst. Kan ni tänka er! Och då var ändå naturen därikring!

Citat från en ex-vän: "Tänk om alla flyktingar fick se den svenska naturen. Då skulle de vilja integrera sig mer i samhället, tror jag."

Nej nu måste jag visst gå och kräkas.

lördag, november 04, 2006

Svettig handdisk-helg elller?

Nu har jag tränat - i gymmet i Tanto! Tanto has it all. Bastu, gym, roddbåt, allt man kan önska sig. Jag körde stenhårt program i trappmaskinen, 30 min, sedan lyfte jag lite vikter för att få de där musklerna på armarna som jag skulle vilja ha. Plus mage, förstås, ett långtidsprojekt nu efter alla graviditeter (o boy, mina gravidmagar har varit g-i-g-a-n-t-i-s-k-a, folk har nästan fått panik när de sett dem).

I går blev det tacofestival här hemma hos oss. Plus en god tomatsoppoa som mamma gjorde. Mamma har bott här sedan snökaoset. Nu bor även Ida här. Huset fullt. Men mamma åker snart hem igen, hon ska först på släktfest.

Oj nu droppar svetten. Måste bada, eller duscha, därefter lunch, därefter handdiska hela jävla diskmaskinen som gått sönder igen, sedan laga den, sedan jag vet inte. Jag vet inte. Det vore roligare om man fick göra något kul på helgerna i stället för att stå och gräva i olika vattenledningar.

Nej nu funkar den igen. Puh!

fredag, november 03, 2006

Jag och mina regler


Jag måste träna i dag. Eller i morgon. Och jag är sjukt tråkig som tjatar om detta. Jag vet. Men jag måste.

För övrigt skaffar jag bara fler och fler regler i mitt liv. Den senaste är att jag ska skriva på Projektet i en timme varje arbetsdag. I går höll jag mig till reglerna. I dag har jag inte riktigt kommit dit än. I stället har jag skrivit en faktura, läst min lektörsbok, samt försökt få ordning i mina papper. Och funderat en hel del på Priscilla Presley. Som är så ung, så ung på bilden ni ser här. Året är 1960 och Priscilla, 14 år, ska vinka hejdå till Elvis på Frankfurts flygplats.

För träningen gäller regeln att jag ska träna 2 ggr i veckan. Kondition mest.

Andra regler jag försöker leva efter är: Inte sitta framför dator mellan det att jag lämnat jobbet och barnen däckat kl 20. Helst inte efter heller. I mitt nya liv är Top Model att föredra framför bloggsurfning.

torsdag, november 02, 2006

Min syster yster, snart i Pristina


Jo min syrra blir ju lite sur ibland eftersom jag aldrig har några bilder på henne här i bloggen. Här kommer alltså en bild! Den här personen har jag dragits med i hela mitt liv, utom de fem och ett halvt första åren. Hon var ganska skojig som lillasyster fast också krävande och noga med att vara i centrum. Satt gärna mitt på köksbordet när alla skulle äta och annat bus. Men nu är hon vuxen och fortfarande ganska självcentrerad... nej bara skojar. Hon är vuxen, men sig lik på en del sätt. Fast en viss skillnad finns ju där förstås.

Snart åker hon till Pristina, Kosovo, för att rädda kvinnorna från all möjligt skit, läs män som gärna förstör livet för och försöker trycka ner kvinnor för att känna sig bättre själva. Get lost! säger Ida och skrämmer iväg dem på samma sätt som hon skrämde giftiga båtar när hon jobbade på Greenpeace.

Hur som helst, hennes Pristina-blogg ska bli spännande att följa, när hon väl åkt. Även om jag och barnen kommer att sakna henne. Fast giftiga båtar kan pusta ut.

Sätta igång - en liten startmanual, finns det?

I natt fick pappa sova i köket, Daniel i vardagsrummet. De hade blivit insnöade, pappa i Märsta (men han kunde ta pendeltåget till Södra station), Daniel vid Slussen (inga bussar mot Nacka-Värmdö). Mamma var också i Stockholm och fick sova hos Ida. Nadia skuttade upp kl 6 på morgonen för hon hörde att det rörde på sig där ute och nyfikenheten tog över.

Gick iväg med barnen till dagis och är nu på kontoret. Det är jättehalt ute! Hoppas jag får mycket gjort. Har en massa grejer jag måste komma ihåg.

Det får bli to do-lista:
1. Läsa ut boken till förlaget, skriva utlåtande och åka med 2 böcker till förlaget, nästa vecka!
2. Jobba på Family Living på måndag, heldag.
3. Skriva faktura till förlaget.
4. Skriva faktura till Family Living.
5. Skriva och lämna text till mama (och skriva faktura).
6. Skriva och lämna text till Family Living.
7. Jobba med Aftonbladet varje morgon nästa vecka.
8. Ändå klämma in träning 2 ggr den veckan.
9. Klämma in träning en gång till denna vecka. Idag? Eller i morgon?
10. Storhandla denna vecka, mycket mat så man slipper åka varje jävla helg. Bättre göra veckomatsedel för 10 dagar så man slipper åka till trista Willys hela tiden.
11. Byta till vinterdäck så det går att storhandla på Willys.
12. Städa eftersom det är vidrigt stökigt hemma.
13. Träffa mina kompisar, vill träffa Martin, Karin, Belinda, Jennie, Jon, Sara, Annika, Erika ja, alla jag känner helt enkelt.

Bäst att börja beta av to do-listan.
PS. Fan vad bra det är att bo i stan, på gångavstånd, när det snöar så här! Nema problema att komma till jobbet eller hem och så vidare.

onsdag, november 01, 2006

Min beställning hos cdon.com såg ut så här:

Downloads: Antal á pris Summa
Bruce Springsteen - Thunder Road 1 9.90 kr 9.90 kr
Bruce Springsteen - Backstreets 1 9.90 kr 9.90 kr
Bruce Springsteen - Born To Run 1 9.90 kr 9.90 kr
Bruce Springsteen - She's The One 1 9.90 kr 9.90 kr
Bruce Springsteen - I'm On Fire (Live) 1 9.90 kr 9.90 kr
Elvis Presley - Always On My Mind 1 9.90 kr 9.90 kr
Elvis Presley - In The Ghetto 1 9.90 kr 9.90 kr
Elvis Presley - Suspicious Minds 1 9.90 kr 9.90 kr
U2 - All I Want Is You 1 9.90 kr 9.90 kr
U2 - Love Is Blindness 1 9.90 kr 9.90 kr

Det enda jag ångrar är den där förbannade liveversionen av Brucans "I'm on fire". Känner mig lite lurad eftersom det inte syntes tydligt nog att det var en pissversion av en underbart fantastiskt låt. 9,90 åt helvete alltså. Jaja. Bättre lycka nästa gång. Då kanske jag lyckas ladda ner dem som mp3-filer också, så jag faktiskt kan använda låtarna. Nu är de i Windows Media Player och kan inte laddas in på min mp3-spelare i mobilen. Skit, skit, skit. Tekniken är inte med mig till 100 procent. Men jag låter mig inte slås ner, är faktiskt på jättebra humör i dag. Är det snöstormen? Eller kanske att barnen var så ljuvligt mysiga i morse? Eller att min kille är snygg? Vet inte. Något är det i alla fall.
eXTReMe Tracker