tisdag, oktober 31, 2006

Dolly, en underbar kvinna

Förresten är jag grymt avundsjuk på Jenny M, som ska gå på Dolly Parton-konsert den 16 mars! Såg på tv i går att biljetterna var slut efter 7 minuter. Jag upprepar: 7 minuter! Way to go, Jenny!

Dolly är faktiskt helt ljuvlig, och jag tycker helt ärligt att hon är väldigt, väldigt söt. Jag vet att hon är opererad. Men det är mer än så, hon har helt enkelt utstrålning. Och humor. "You have no idea how expensive it is to look this cheap", som hon lär ha sagt en gång.

Pratade lite med Rebo i går om hur viktigt det är med bra kollegor. Väldigt, väldigt viktigt! Jag har bra "kollegor", eller frilanskompisar, på min frilansbyrå. Och på mama är alla hur gulliga som helst. Däremot på en del av mina förra arbetsplatser fanns en del övrigt att önska. Eller vad sägs om att ha en chef som skriker åt en: "Du ska bara hålla tyst och göra som jag säger!" Jo, det har undertecknad varit med om. Sedan kom gubbjäveln på att jag enligt kontrakt inte alls skulle göra som han sa, utan som chefredaktören sa, eftersom chefredaktören formellt var min chef. Men han fick till det ändå, genom att säga att chefredaktören skulle göra som han sa och därmed indirekt jag... ja usch och fy. Hemska, hemska arbetsplats. Fast det är länge sedan nu.

måndag, oktober 30, 2006

Man får de stövletter man förtjänar


Jo just det! Jag har bjussat mig själv på ett par svarta stövletter i dag. Väldigt bra köp, tror jag, förutom att klacken är snorhal. De har förevigats här, och ja, jag hittade kamerasladden, så here you go. Kommentera hemskt gärna! För jag vet inte själv om de är snygga eller fula eller ängsliga eller tantiga eller bara helt underbara. Godbajs

Etiketter:

Grannar very nice indeed

Jag smsade Rebecca idag - noll svar. Kanske har hon bytt mobil nu igen? Eller har ingen? Sedan undrar jag var fan min sladd till kameran är. Kan inte hitta den. Väldigt struligt.

Har haft en stormiddag med grannarna i dag. Vi ska ju köra så, varje måndag eftermiddag ses vi hos varann - alltså: Två måndagar av tre behöver man inte laga mat alls, en av tre måste man laga hur mycket som helst. Fast nu var jag tvungen att be grannarna hjälpa mig med matlag, för jag hade gett mig i kast med ett kämpigt projekt: Hemmagjorda fiskbullar. Dumt! Nästa gång blir det fiskpinnar. Vi fick tårta till efterrätt, en tårta som Camilla fått av sin pappa. Gott.

Väldigt trevliga grannar faktiskt, allihop. Förresten frågar flera av Nadias kompisar om hon får komma hem till dem, eller de hem till oss. Måste fixa lite såna grejer framöver. Det är nog bra för dem att se hur det är hemma hos kompisar.

Annars ska jag alldeles snart kolla in Desperate Housewives som jag spelade in i söndags, en repris. Och på torsdag är Markus och Erika med i Söderlund och Bie! Måste ses. Alla, slå på tv:n kl 20.30, själv ska jag spela in för jag kommer vara ute på stan och hänga runt.
Godnatt bye bye

söndag, oktober 29, 2006

En relativt fartig helg

Helgen. Lördag - fick kämpa med näbbar och klor för att kunna gå med Nadia på familjegympan på Friskis och Svettis. Hela helgen skulle F göra något, först riva ut ett kök i Uppland, sedan flytta. Till sist fick jag Ida att ta Tony i två timmar. Han hade skött sig ypperligt men bajsat rejält.

Nadia och jag hade kul på gympan. Hon var helnöjd. Vi promenerade hem i solen, hon fick en korv. Jag tog tag i min korvfobi och käkade en chorizo. Ingen spya. Väl hemma kom mamma efter ett tag, vi fikade och sedan blev det mat: Fransk köttgryta. Åt bara lite, för att förbereda magen för Riktig Mat senare. När F kom, och barnen började gå och lägga sig, drog vi iväg till Bistro Sud som har så infernaliskt god mat. Där åt vi huvudrätt och dessert (creme brule), drack goda glas vin, sa hej till Lisa som åt med sin kompis Jenny, sedan en bira på Rival, sedan hem. På söndagförmiddagen jobbade jag. Ida, mamma och Nadia var och fikade, Tony sov. F var och flyttade åt Jonas. Ja, han ska lämna Hammarbyhöjden nu. Mamma åkte till Uppsala när Richard kommit med Jacob o Selma, vi gick ut på gården och barnen lekte loss, sedan in för kylan var svår. Jag var ensam med barnen som skrek och höll igång, trötta på grund av vintertiden. Kl 17.30 serverades blodpudding, F var hemma, jag pratade lite med Rebecca o Ankan i telefon, sedan bad, Bolibompa och så försökte jag lägga två motsträviga ungar. Som till sist somnade. Och då jobbade jag lite till. Kollar på Ondskan på TV4 nu, och undrar om Rebecca ska ringa tillbaka... hoppas det! Hoppas också att de kommer, om inte snart så kanske på nyår.

Ganska mycket fart och fläkt i helgen, men ändå mindre än andra helger. Tror jag ska börja umgås mindre med folk och isolera mig lite. Jag har ju inte hur mycket ork som helst. Så är det.

fredag, oktober 27, 2006

Aktuellt måste skärpa sig, i denna stund

Nu måste jag vara lite taskig mot Aktuellt. Men allvarligt. Den här Bildtgrejen var kanske het 2, 3 dagar, på sin höjd. NU ÄR DEN HELT DÖD SOM NYHET. Han har till och med sålt sina andelar i ryska eltjottanhejset. Ändå har Aktuellt nu låtit huvuddelen av sin sändning handla om detta. Hjälp Aktuellt, någon! Ingen orkar titta på såna sega grejer, wake up!! Herregud om jag var chef för Aktuellt. Då skulle det bli storsläggan. Och totalförbud för expert-män-som-sitter-i-studion-och-pratar-om- oändligt-ointressanta-saker. Totalt förbjudet. Ut i verkligheten for crying out loud!

Hets! Hets! Hets!

Ännu en jävligt hetsig dag. Började med att sova till 8. Äntligen min sovmorgon! Därefter upp, jobba två timmar med Aftonbladet, sket i att ta mig till kontoret och försökte i stället läsa ut min lektörbok hemma. Slet med det, men det var som ett gatlopp mot klockan som bara gick snabbare och snabbare, så var det kört, dags att dra. Kl 11 tog jag bussen som i god tid skulle ta mig till mama, men det var något knas med busschauffören så det gick HUR LÅNGSAMT SOM HELST. Till sist kom jag fram, tio minuter sen, till mötet med chefredaktören, nya. Vi diskuterade framtida jobb! Verkar bra, därefter sa jag hej till redaktionen men insåg att jag var tvungen att sätta mig där och jobba klart, skickade mitt utlåtande på boken till förlaget, så pang bom vidare till greta g, där jag bara hann koppla upp mig och svara på några mejl innan jag fick sticka igen, pang bom mot dagis, hämtade Tony först, Nadia sen, Tony försökte hela tiden smita ut genom dörren medan jag försökte övertala Nadia att hennes skavsår inte var världens största grej, vi sticker därifrån, till Ica där jag handlade mjölk och barnen skötte sig trots svåra påfrestningar som tex evighetslånga köer och virriga tanter som saknade sin handväska, sedan hem, de vill ut på gården, vi går ut, det regnar, vi går in, alla tre lagar mat ihop, potatisplättar med bacon, blir gott som bara den, vi äter, barnen kollar bolibompa, jag hör att jag fått meddelande på telefon av Annika, F kommer hem, vi snackar lite, han sticker iväg och storhandlar med bilen, barnen bråkar, jag bestämmer att Nadia får stanna uppe en stund för att få lite ro och för att slippa vara utsatt för tävlan om uppmärksamhet hela tiden. Nu ska hon rita medan Tony somnar. Hejhej.
Ps 1. Jenny, hittade ingen länk som hette camperstore.com????
Ps 2. Gårdagens skitlukt till sist lokaliserad. Tonys pyjamasärm. Uäck!

torsdag, oktober 26, 2006

Ingen ro i skitlukten

Här sitter man, hungrig. Missade middagen med familjen och nu är det stört omöjligt att äta. De skulle skrika oavbrutet om jag satte mig och åt, Tony skulle kräva att få sitta i mitt knä, ta maten och kasta den på golvet. Just nu skriker han faktiskt. Och luktar skit, trots att han nyss bytte blöjor. Jag måste alltså sluta skriva. Jag har jobbat på Family Living i två dagar och inte haft en sekund över, morgonen började 6 när jag jobbade med Aftonbladet 2 timmar, därefter frukost, därefter med barnen till dagis, sedan raka vägen till tidningen, sedan jobba oavbrutet till fem, sedan raka vägen hem, sedan skrik och skrik och skrik. Plus lite mys och kolla på Bolibompa ihop.

Jag längar tills de blir så stora att de slutar skrika hela tiden. När kommer det? Jag längtar också efter att sova. Och sova. Och sova. Men nu måste jag börja med den här bajslukten.

onsdag, oktober 25, 2006

Alla känner apan, eller Anapan?

Alla känner apan, apan känner ingen. Ibland känner jag mig så. Det finns folk som snackar med mig, säger Hej Ana, och jag är totalt jävla lost. För jag minns inte. Jag minns inte folk, men (vissa) folk minns mig. Å andra sidan, jag minns också folk som inte kommer ihåg mig. Jag säger hej, de har ingen aning. Jag blir alltid lika förbannad. Hehe.

tisdag, oktober 24, 2006

Stekta frysta grejer

Kvällens middag bestod av fryst mat som stekts (och vidbränts). Ganska vanlig maträtt hemma hos oss när planlagda veckomatsedlar satts ur spel. Inte gott. Inte nyttigt. Inte bra.

Ska genast börja storhandla och hålla igång igen.

I morgon blir det middag här hemma, vad ska man laga? Hade en vag pesto-plan som fick ges upp. I stället blir det kanske chili, eller lax i ugn helt enkelt. Inte salta innan tydligen!

Ska ta tag i galna ungar nu...

fredag, oktober 20, 2006

Barnen växer och blir stora



Här får ni njuta av några ljuvliga bilder på mina kids. Nadia snackar i telefonen med sin farmor (eller var det mormor?), i mitten av augusti, Tony sitter själv på pall och dricker mjölk ur glas (allt detta precis på samma sätt som Nadia, därav stoltheten), från mitten av oktober.

Ja, nu börjar helgen. Blir intressant att se vad som ska ske. Jag kommer nog inte skriva så mycket men är självklart tillbaka i nästa vecka, då vardagsstressen sätter igång med full sprutt!

Må dåligt-brudarna, back off

Kära alla sinnessjuka tjejer kring 20-årsåldern som mår dåligt. Varför måste ni skriva romaner? Det är så trååååkigt att läsa. Jag är ledsen över att vara hård och elak och säga det, men det är tyvärr sant. Det är så ofattbart tråkigt. Jag förstår inte vad det ska ge mig? Att ni strular runt och skär er och hamnar på sjukhus och kastar ut era datorer genom fönstret och strular runt igen... Nej, jag är verkligen ledsen. Men det är trist som i graven.

Om det åtminstone fanns en rörelse i berättelsen. En väg, framåt eller ännu mer åt helvete eller vad som helst! Bara man fick nån slags storyline, en liten gottebit som kunde motivera en åtminstone ett uns, att läsa till slutet. Men nej. Inget sånt. Det ska bara MÅS DÅLIGT och VARA PROBLEMATISKT och GALET och GUD JAG VET INTE VAD JAG GÖR och VARFÖR VILL HAN INTE HA MIG (ja, vad tror du själv lilla gumman?) osv i all förutsägbar oändlighet. Alla praliner och "jag ser konstig ut i håret"-tjejer. Snälla ni, sök hemskt gärna hjälp. Och skriv för guds skull, skriv så mycket ni bara orkar! Men vänta, bara kanske 2-3 år med att skicka iväg något till förlag. Please. För läsarnas skull.

torsdag, oktober 19, 2006

Telefonen funkar inte!!!

Det tar emot att berätta det - men jag tror tamigfan att telefonen inte funkar i alla fall. JAG BLIR TOKIG! JAG HATAR BREDBANDSBOLAGET! Nu är det vi som kontaktar Tele2. Det är ju helt sjukt att vi inte kunnat prata i telefonen utan att samtalen avbryts sedan ett halvår tillbaka.

Annars försöker jag planera min ekonomi. Det är inte lätt eftersom jag har typ 0 kr i inkomst. Inga tecken på att pengar är på väg in heller. Varför jobbar man egentligen, när man ändå inte får betalt? Jag bara undrar.

"Jag tycker om att hålla dig i handen", sa Nadia i dag på väg till dagis.

onsdag, oktober 18, 2006

Varning på stan

Ät inte på korvmojen på Ringvägen nere vid Södermannagatan! Jag åt en chorizo där i dag och mådde tjyvtjockt redan efter en kvart. Det blev bara värre och värre, till sist spydde jag. Sedan kunde jag äta middag, så det var verkligen korven bara, inget annat. Tony åt visserligen en kokt korv utan problem, och i går åt jag och Jenny en hamburgare där som inte kom upp... men jag ska nog ändå inte gå dit igen. Bläk.

Vardagens melodi, pust och stön

Kan inte jobba idag igen! För fan för fan. Får snart panik på allt detta sjukande. Jag som hade någon slags konstig bild av att man som förälder kunde NJUTA av sjukdagar, ringa jobbet, säga: jag måste vara borta några dagar, lägga på, stå bredvid sängen och lägga en kall hand på en svettig panna, läsa en saga och låta den lilla vila medan man i lugn och ro gör iordning någon kalasgod soppa eller så.

I stället är de småsjuka varje vecka, en dag, två dagar, inte det minsta trötta förstås, bara sjuka på så sätt att de smittar andra barn, gegg och klet i ögon och näsa, hosta och så vidare. Så de sover inte och är samtidigt understimulerade...

Fast det var mysigt att träna ihop med Tony i dag, vi gjorde lite pilates på vardagsrumsgolvet till en videofilm jag har. Han försökte hänga med så gott det gick.

Jag är på jobbet, ska försöka jobba fort fort, innan Tony vaknar. Sedan sticka till posten, handla lite stuff, hämta på dagis, laga mat, blä blä blä, varje dag likadan. Pust och stön.

Tänkte på en grej. Undrar hur populära pojkarna Skarsgård egentligen var när de gick i skolan här på Söder? Antagligen hur populära som helst. Tänk er själva, "hej, jag heter Alexander/Gustaf, min pappa är skådis, både seriös och Hollywoodoseriös, snygg åtminstone när han var ung, erkänd och allmänt bäst". Blir knappast mobbingoffer av de barnen, eller vad tror ni?

Jag kom på det eftersom jag såg cirka fem pojkar gå på bussen i dag. Alla såg ut som en blåkopia av antingen Gustaf eller Alexander. Alla vill se ut som dem. Eller så ser de ut som alla.

Klart slut.

måndag, oktober 16, 2006

Jag och John Stuart Mill, nära

Måndag morgon. Sitter på mitt kontor. Läser min bok för förlaget (är lektör på ett förlag som ni kanske vet). Funderar på hur jag ska bita tag i mitt Projekt. Jag drar ut på det. Dåligt. Måste verkligen ta tag i det nu.

Söndagen blev lugn. Efter att vi hämtat barnen var vi bara hemma. Med följande aktiviteter: Tony sov i nästan tre timmar. Nadia kollade på Bamse. Vi bakade ciabatta (varför jäser det inte? Den där påsjästen är värdo), jag lagade mkt goda blinier, sedan badade barnen och det var Bolibompa med Anki och Pytte - som förutom Baby Einstein är det enda Tony är helt fascinerad av på tv. Ida kom med en massa ballonger från sin fest. Så när Nadia la sig var hon tvungen att ha dem bredvid sängen, ihop med plast-tiaran som hon också fick av Ida.

Saker to do:

1. Boka av bastutiden!
2. Köpa en sån där påse att ha bygel-bh-ar i.
3. Kontakta elektriker.
4. Kontakta PC City och fråga hur det går med vår dator.
5. Betala räkningar på jobbet eftersom gammeldatorn som vi har hemma inte funkar.

Sedan har jag gjort ett test som typ alla bloggers gör just nu. Vilken filosof står man närmast? Mitt resultat:
1. John Stuart Mill (100%)
2. Epicureans (95%)
3. Jeremy Bentham (95%)
4. Jean-Paul Sartre (86%)
5. Kant (68%)
6. Thomas Hobbes (64%)
7. Aquinas (63%)
8. Nel Noddings (63%)
9. Spinoza (62%)
10. Aristotle (54%)
11. Cynics (54%)
12. Nietzsche (54%)
13. Ayn Rand (51%)
14. Prescriptivism (50%)
15. David Hume (40%)
16. Ockham (40%)
17. Stoics (29%)
18. St. Augustine (27%)
19. Plato (17%)

söndag, oktober 15, 2006

Snabbgenomgång av helg hittills

Lördag morgon - Ida o F o barnen hämtar mig i bil vid Odenplan, vi åker till Tekniska museet, äter först lunch i Etnografiska, som bara har pannkakor vid den här tiden, Tony ramlar ner i ett hål och blöder i munnen, vi tror tänder, men bara fläskläpp. Ondsint hål! I botten av det fanns det råttgift! Huvaligen. Inte helg barnvänligt ställe, Etnografiska, massa skyltar om att barnen kan dra åt helvete, ungefär.

Tyvärr för Tony sover han sig igenom hela modelljärnvägsuppvisningen och leken i roliga avdelningen på Tekniska museet. Men sedan vaknar han och får ett flygplan som han håller krampaktigt i, lycklig. Nadia får en vespa. Bägge gula.

Hem, Nadia packar snabbt väskan. Väntar på Ida igen, som kommer med bilen. Vi åker till Sara och Richard, äter middag, lämnar barnen där. De ska sova. Vi åker med bilen till Tanto, tar 43an till Idas 30-årsfest i Gamla stan. Mamma, Micke plus alla Idas kompisar är där. Ida firar ihop med en kompis som också heter Ida. Många tal hålls till andra Ida, jag upplever det inte som en "hålla tal"-fest och min Ida tycker det är helt ok att inte hålla tal. F går hem tidigt (före mamma!) pga feber och allmän förkylning, jag stannar till halv tolv ungefär. En märklig grej: Vissa på festen försöker kasta ut vissa andra! För att de inte har med sig dricka, eller är för många - eller annan anledning? Konstigt hur som helst. När ska stockholmare lära sig gästfrihet? Skulle aldrig hända i andra städer. Tror jag då, som är så fördomsfull.

Tar 43an hem, sover, vaknade nyss, snart åker vi och hämtar barnen - som hade somnat gott vid åttatiden i går. I dag lär det lekas loss en hel del.

fredag, oktober 13, 2006

Bredbandsbolaget suger som vanligt

Det finns ändå fördelar med den nya regeringen. Som:
1. Det är roligare att kolla på Aktuellt än på Desperate Housewives nuförtiden.
2. Man påminns om vad det var med moderaterna som gjorde att man ogillar dem innerligt. De är ju pure evil! Liksom, ha en filippinsk slav i källaren! Som "Rötter" i modern version.
3. De kommer att få så otroligt mycket skit.

Annars har jag nu för sjuhundrade gången kontaktat Bredbandsbolaget eftersom det är helt jävla omöjligt att prata i telefonen, den vanliga, fasta. De påstår nu - vilket de absolut inte sagt något om förut - att det beror på att mottagaren till den trådlösa telefonen bryter av modemet, så det blir hack i telefonlinan.

Vi får väl se hur det är med den saken, bredbandsskitbolaget. Your last call is now. Bara så ni vet. Känn er hotade! Vi hotar er med att förlora oss som kunder. Huva så hemskt, eller hur?

Helgen börjar närma sig. Lördagen ser riktigt, riktigt rörig ut på många sätt. Mycket vi vill göra, mycket andra vill göra, många som vill träffa barnen, några som ska barnvakta barnen, puh säger jag bara. Själv har jag ögoninfektion och ser riktigt förjävlig ut. Kommer alltså inte bli Americas Next Top Model den här veckan. Men kanske nästa, vem vet?

onsdag, oktober 11, 2006

Låt oss aldrig förändras

Träffade Ann-Linn på Roxy i kväll, några drinkar bara innan vi åkte var och en till sitt. Jag gillar verkligen Roxy. Det är mysigt, opretto och ändå väldigt streetwise om ni fattar. Vi pratade lite om den nya konservativa trenden i samhället. När folk säger att om bara mammorna blev hemmafruar skulle alla samhällets problem lösas. Det är skönt för alla er som hängde med strömmen, att ni fick rätt till sist. Att allt blev enkelt och skönt, man behöver inte ifrågasätta någonting, bara att gå på i ullstrumporna. Allt är redan uppkört för ett totalt ojämställt samhälle, det är bara att lägga i rätt växel och gasa på! Men kom ihåg att först rusta era pojkar och flickor, så de hänger med. Ni måste lära flickor att acceptera att deras arbete inte är något värt, lära pojkarna att ta för sig ännu mer, att skita i sina barn. Så kan vi fortsätta i samma gamla stil som alltid.

Amningshets, nej tack


Jo, glömde ju visa er min amningsartikel som jag skrev för Fokus. Den som jag jobbade stenhårt med, fram till den 21 september. Den fick ett bra mottagande, många verkar vara trötta på den galna amningshetsen som stackars nyförlösta råkar ut för i Sverige i dag.

I går hände inte mycket. Jag känner mig inte helt kry och gick och la mig kl 22. Jag kunde gått och sett Nina Ramsby sjunga men orkade inte iväg. Jag känner mig rättså slut, överhuvudtaget. Utmattad. Men Tony tyckte det var jättekul att gå på dagis i dag, han var inte alls ledsen när jag lämnade honom och kunde knappt hålla sig från att leka loss.

I dag ska jag läsa min lektörsbok, sedan skriva lite på mitt Projekt. Jag har inget brådskande, utan kan äntligen ta det lugnt. Den galna pulsen från september har lugnat sig. F ska vara hemma i dag, han är sjuk och har fått Tonys ögoninfektion, som Tony inte har längre.

tisdag, oktober 10, 2006

Att få göra meningslösa saker

Fast några saker var lite galna med det där slottet. Tex spelade de så kallad lugnande musik, ni vet, Det stora blå, delfinljuden osv. Det är lätt att få psykbryt på såna ljud i längden.

Men ändå. Att få ta det lugnt. Att läsa en tidning i lugn och ro. Att göra något totalt opraktiskt och meningslöst, som att spela backgammon. Det var fanimig länge sen jag gjorde sånt. Det är oslagbart för välbefinnandet.

Annars känner jag mig ganska nöjd, förutom då att många jag känner verkar vara lite ur spel. Det är trist, jobbigt att inte kunna göra så mycket heller. Det finns inte mycket spejs i livet känner jag. I dag måste Tony vara hemma igen, på grund av att Nadia smällde igen dörren på hans tumme så det sprutade blod. Han ska vara hemma tills det läkt, så han inte får infektioner. Hemma igen alltså från jobbet.

I går ringde någon kl 22, vi hann inte fram till telefonen. Undrar vem det var? Sedan verkar vår fasta telefon ha lagt av helt. Så nu kan vi bara använda den trådlösa, som ofta tappar kontakten med själva kontakten. Inte nog med att Bredbandsbolaget klipper av alla telefonsamtal, nu funkar inte själva telefonerna längre. Och datorn är på lagning, hur länge vete fan. F tror att de kommer att radera hårddisken. Då bryter jag ihop. Har bilder från Tonys födelse och första tid däri. Snälla PC City, radera inte vår hårddisk!

måndag, oktober 09, 2006

Hetsigt, mysigt, lyxigt


Jag säger bara - vilken toklyxig helg!
Fast det började ganska jobbigt. Först fick jag och F städa medan barnen var på dagis i torsdags. Sedan, på fredagen, fick F åka till Systemet på dagen. Vi möttes på dagis efteråt, och så körde vi till Centralen direkt. Där fick vi kuta till tåget mot Uppsala, alla hoppade på, jag hoppade av ca 2 sekunder innan dörrarna stängdes och tåget for iväg. När F kom fram med barnen, tog min mamma och F:s mamma emot var sin unge, Nadia följde med mormor, Tony med farmor. F, han bara tog samma tåg tillbaka. Hela resan gratis eftersom han inte hann köpa biljett på centralen, och ingen klippte nån heller.

Under tiden de åkte till Uppsala, tog jag bilen till Willys där jag storhandlade. Det tog ganska lång tid. Så när jag kom hem, kunde jag plocka upp F vid Södra station, dit han redan kommit tillbaka. Hemma var det bara fixa, fixa, fixa, snacks och alkohol och ställa fram glas osv. Vi åt själva, sedan fick man göra sig fin snabbt. Ida kom med plattången. Därefter party. Folk kom och det blev en ganska lugn men mysig fest, väldigt trevligt kändes det.

Vi la oss 2.30, sedan upp kring 10-tiden. Städade undan, dammsög, åt frukost (bacon och ägg), sedan var det bara att packa weekend-bagen och åka mot Rånäs slott. Strax före två var vi framme. Herregud så fint det var! Ett riktigt slott. Det regnade först. Vi drog upp på vårt fina rum, packade ner lite badkläder, sedan gick vi till en stor sal och käkade scones och drack "afternoon tea". Väldigt gott. Så drog vi till bastun vid sjön, bastade järnet, badade i de varma jacuzzi-baden som stod utanför. Sedan vila på rummet, och så smångingom gick vi ner till biljardrummet, spelade biljard och Backgammon - jag förlorade hela tiden nästan - och så blev det middag, trerätters, i stora matsalen. Därefter drog vi till rummet igen, kolla på tv och softa och sov sov sov. På morgonen, till frukostbuffén, sedan en promenad runt "ägorna", kom tillbaka lagom till min massagetid. Efter det var vi redo att träffa kidsen igen, så vi tog småvägarna till Rasbokil och hämtade Tony. Jag körde med honom till mamma, där var Nadia. Ungarna lekte, vi väntade in F och Mari-Anne. Åt lite, sedan in i bilen igen, körde hem barnen som somnade. Jag la mig 22. Var såå trött. Men ändå utvilad.

Så här lyxig har jag nog aldrig känt mig i livet. Det var faktiskt helt ljuvligt. Måste upprepas!

torsdag, oktober 05, 2006

Flytta hit om du vill ha det stifft



Det finns folk som kallar mig "för snäll". Men jag ska tala om för er att jag är inte snällare än att jag har ett krav på motprestation. Mitt krav är att folk är snälla tillbaka. Och är de inte det - då är jag fanimig inte för snäll. Jag kan nämligen bli arg, väldigt arg. Då är jag inte snäll. Då är jag dum, och kanske till och med elak.

Annars - ännu en dag i full speed. Efter att ha lämnat Tony och Nadia på dagis, begav jag mig hem igen - för att storstäda med F. Det var riktigt tråkigt, men blev fint. Fast F var förstås inte nöjd eftersom han hade tänkt sig rena ytor överallt. Därför föreslår jag att F flyttar in i lägenheten ni ser på bilderna här ovanför. Där kan han gå omkring och mysa. Det finns bara ett problem. Myset lyser med sin frånvaro. Big time.

Moahahahahahahahahaha (elaka häxans elaka skratt) Moahahahahahahahahahahaha

Sedan gick jag och F och åt sushi ihop innan det var dags att skrida till verket. Arbetet menar jag. Så vi gick till våra respektive kontor och jag har skickat dagens text till mama, plus jobbat med mina elever på Berghs. Jenny M tittade förbi, trevligt värre. Nu ska jag gå hem. Föräldramöte samt storhandling, det ska det bli i kväll. Får se vilken förälder som tar vad. Puh.

onsdag, oktober 04, 2006

Min arbetsgivare är bäst

En liten blogg before I gogo...
Nyss gick en gigantisk kråka förbi fönstret till lokalen, på Greta Garbos torg alltså. Den var jättestor. Jag skulle inte vilja träffa den ensam.

Annars händer inte mycket. Jag jobbar på. Börjar se lite av ett ljus i tunneln vad gäller alla jobben. Snart ska jag ägna mig åt heligt skrivande, eget skrivande, skrivande som jag inte tjänar en spänn på. Det går bra, eftersom F nu inte längre är pappaledig så vi kan bägge bidra egalt till familjens försörjning. Och därmed tänkte jag börja jobba gratis. Åt mig själv. Jag är en ganska trevlig arbetsgivare, måste jag säga. En sådan som tycker att det är viktigt med ordentlig lunch. Som gärna ger den anställde (jag själv) en paus, då man kan snacka lite skit, glida runt. Och som tycker det är helt okej att fixa privata grejer under arbetstid.

Ida hämtar Nadia på dagis i dag. De ska gå och fika. Mysigt! För dem. Att fika med Nadia är en ganska trevlig upplevelse, ofta. Fast också oväntad. Ofta sägs ingenting under fikat. Däremot kan det bli en del spring, och en hel del krav efter sötsaker.

Jag mår inget vidare. Tror jag fått barnens konstiga sjuka, nån slags evighetsförkylning med en hosta som pågår i månader (år?). Vet inte när jag kan börja träna igen, det är annars också viktigt, träna på arbetstid, det säger Arbetsgivaren Jag Själv definitivt ja till. Bara att gå ner till Friskis och Svettis och köra faktiskt. Nej nu ska jag bege mig mot city. Tjena.

tisdag, oktober 03, 2006

Högern suger fett, så fett

Herregud vad folk har dåligt med pengar! Alltså folk som är arbetslösa. Såg just på Rapport att man inte kan få mer än 16 000 i a-kassa, och då ska skatt dras på det, och 14 000 efter en arbetslöshet på över hundra dagar. Minus skatt kommer man inte ens upp i 10 000 kronor. Vi måste betala 5 000 kronor var för vårt boende, så i så fall fick vi flytta eller sluta äta eller nåt.

Det är alltså de här människorna moderaterna ska "klämma åt". Känns ju fräscht. Fy fan säger jag återigen till alla er som röstade fram högern. Högern suger så fett, så fett. Ni kommer få se.

söndag, oktober 01, 2006

Mina toksnygga skor


Mina nya skor, som jag självklart hade på Jennys 40årskalas. Jag kunde knappt gå, men jag stod ju mest och gaggade - kunde inte dansa förstås. Men visst är de snygga? Fotot taget av Jenny Morelli.

Bastu med syrran i Tanto

Jag och Ida har just varit och bastat. Eftersvettningarna är ingen lek. Nu ska jag ägna mig åt tv, stickning och lite småprat med F. En bra söndag på många sätt. Mamma var här när jag vaknade, vi gjorde tårta, sedan gick vi till Ida och drack kaffe och firade henne. Barnen tyckte det var härligt att hälsa på hos henne. Sedan åkte mamma, jag, F och barnen drog hem, vilade. Sedan gick jag och Nadia iväg för att äta tillsammans. Vi gick till Sen Sei, den utmärkta sushirestaurangen, litet hål i väggen bara, som ligger i korsningen Krukmakargatan-Timmermansgatan, precis bredvid kinarestaurangen på hörnet. Nadia åt endast ris och väldigt lite. Jag åt två temaki, alltså strutar med sushi, mmm, samt sushibitar. Nadia hade ingen lust att dra ut på det hela, ville direkt till en lekpark, så det var bara att traska iväg till Bergsgrottan där hon lekte loss en stund. Värsta polispådraget på Rosenlundsgatan, kanske tre fyra killar som stod med händerna mot väggen - vad var DET liksom? Gick lite omväg förbi, handlade på Ica, hem, välling och läggning av barn, sedan kom Ida och vi gick ner till Tantos bastu. Lovely. Nu är jag, som sagt, hemma igen.

Någon av F och mig måste vara hemma i morgon förresten. Nadia hade fortfarande feber i dag. Shiiit... men det är som det är.

Jag om fem år=40!

Ja, 40-årsfest igår! Jenny blev 40, jag tycker det verkar cool att bli 40 år gammal, tänker mig att barnen börjar bli stora, man kan börja satsa lite på sig själv igen, eller nåt. Kanske är det bara en illusion. Kanske kommer jag då sitta där med fem ungar, bara för att livet ska ha sina oväntade vändningar. Men helst sitter jag där med F, Nadia, då 8 år, och Tony, då 6 år, och har det fint.

En smula dramatisk kväll. Ibland behöver man kanske vara lite tydligare i sitt liv. Jag är ju mer eller mindre smooth för det mesta, egentligen mest på grund av utmattning, men också för att jag måste i min yrkesroll. Kan inte bråka och tjafsa alltför mycket i denna hårt konkurrensutsatta bransch. Då är det - byebye. Fast som människa är jag ju inte konflikträdd, egentligen. Tvärtom!

Mamma har sovit över och tagit barnen, tur det för Nadia kom till oss vid 3-tiden, tappade nappen nästan direkt, satt och grinade och grinade, jag blev arg pga tröttheten och bad henne leta napp själv, hon gick iväg och irrade till mormor i soffan och där sov hon tydligen - på mammas bekostnad.

Funderar på att ta en extratid i tvättstugan för att fixa sofföverdraget som är riktigt äckligt smutsigt. Annars tänkte jag ta en soft söndag - ska basta med Ida kl 20.30. Fast i dag måste nog barnen få gå ut. I går var de inte ute alls. Det är för att jag är en lat och dålig människa. Men också för att de är sjuka.
eXTReMe Tracker